search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Rekordmånga asylansökningar skapar stor press

Efter den rekordstora flyktingströmmen till Sverige 2015 väntar nu ett unikt stort antal asylansökningar på att avgöras. Såväl migrationsdomstolarna och Migrationsverket som advokaterna kommer att påverkas kraftigt när alla ansökningar om asyl ska hanteras. 

Under förra året såg migrationsdomstolarna en ökning med drygt 50 procent av antalet inkomna migrationsmål jämfört med året innan. Totalt inkom 39 929 migrationsmål 2016. Och under första halvåret 2017 har antalet inkomna migrationsmål ökat med ytterligare 34 procent jämfört med samma period 2016. Knappt 21 900 mål inkom under årets första sex månader.

– Även om Migrationsverket skrivit ned prognosen för antalet avgjorda migrationsärenden, är antalet inkomna migrationsmål till migrationsdomstolarna mycket högt. Arbetssituationen varierar dock mellan migrationsdomstolarna, säger Johan Axelsson, projektledare vid Domstolsverket.

Situationen har inneburit en besvärande målbalans vid migrationsdomstolarna. Antalet migrationsmål i balans har totalt ökat med drygt 2 800 mål sedan årsskiftet. Migrationsdomstolarna i Göteborg och Malmö har flest migrationsmål i balans: drygt 6 000 respektive 4 900 mål. För migrationsdomstolarna i Stockholm och Luleå var motsvarande siffror drygt 3 120 respektive cirka 760 mål.   

Migrationsdomstolarna arbetar tillsammans med Domstolsverket intensivt med att möta måltillströmningen. Det har bland annat handlat om att öka bemanningen, flytta mål mellan domstolar, säkerställa kompetens genom utbildningar i migrationsrätt samt lösa utökat lokalbehov.

– Domstolsverket har inom projektet ”Påverkan av det ökande antalet migrationsmål inom Sveriges ­Domstolar” hjälpt migrationsdomstolarna att låna in framför allt domare, men även annan personal, från bland annat tingsrätter för att hjälpa till med migrationsmålen. Vidare arbetar ett tiotal domare från Domstolsverkets förstärkningsstyrka hos migrationsdomstolarna, säger Johan Axelsson.

Axelsson berättar att särskilt arbetsbelastade migrationsdomstolar ska inom projektet även få lämna över andra typer av mål än migrationsmål till förvaltningsrätter som inte är migrationsdomstolar. Under 2017 kommer till exempel Migrationsdomstolen i Göteborg, som har högst målbalans, att lämna över omkring 900 mål till andra förvaltningsrätter.

Begäran om anstånd försenar

Maria Eka, chefsrådman vid Förvaltningsrätten i Stockholm, menar att Migrationsdomstolen har ökat resurserna framför allt när det gäller rådmän, föredragande och domstolshandläggare för att möta målökningen.

– Vi har fått hjälp från tingsrätter i Stockholmsområdet och från kammarrätten i Stockholm som lånat ut bland annat domare och domstolshandläggare till oss. Vi har också fått fler resurser genom domare från förstärkningsstyrkan vid Domstolsverket, säger hon.

Migrationsdomstolen i Stockholm klarar med de resurser de har i dag att avgöra ungefär 1 500 migrationsmål per månad med i stort sett bibehållna omloppstider.

– En utmaning framöver är att fortsatt kunna avgöra målen inom rimlig tid med bibehållen rättssäkerhet och kvalitet och inom rimlig tid. Vi ser bland annat framför oss ett ökat antal muntliga förhandlingar. Med det följer också ett ökat behov av att boka offentliga biträden och tolkar till förhandlingarna. Tolkar är efterfrågade av många domstolar och myndigheter och de advokater som åtar sig uppdrag som offentliga biträden har ofta många engagemang. Det här gör sammantaget att det ibland blir svårt att hitta tider för muntliga förhandlingar, säger Maria Eka.

Migrationsdomstolarna har relativt kort tid på sig för att avgöra målen, enligt de riktlinjer som regeringen satt upp. För mål som rör ensamkommande barn gäller att 90 procent av målen ska avgöras inom två månader och för asylmål i övrigt fyra månader. För Migrationsöverdomstolen gäller att 90 procent av målen ska avgöras inom två månader.

– Det förutsätter en process där målet hela tiden förs framåt mot ett avgörande och att vi inte tappar alltför mycket tid på att målet är ”passivt” i väntan på inlagor eller andra åtgärder. Begäran om anstånd från offentliga biträden – ibland flera veckor – med att komplettera överklagandet eller ge in yttranden riskerar att försena processen. Det skulle vara en stor fördel om fler överklaganden kunde vara kompletta från början, säger Maria Eka.

Hög belastning till 2019

Även under 2018 väntar sig migrationsdomstolarna fortsatt hög tillförsel av migrationsmål. Enligt den senaste prognosen väntas antalet inkomna asylmål, som är de mest resurskrävande målen, vara 16 500. Utfallet för 2016 var cirka 16 000 asylmål, och prognosen för 2017 är 20 600 mål.

Johan Axelsson menar att ett av de största problemen för migrationsdomstolarna varit att hitta tillräckligt med kompetent personal för att möta målökningen.

– När det gäller de offentliga biträdena finns inga större problem i dagsläget. Tillgången till tolkar är ett större problem, som bland annat har lett till att förhandlingar har nödgats ställas in. Domstolsverket kommer under 2017 bland annat att leverera riktlinjer för tolkanvändningen i domstolarna, arbeta med en utbildning i tolkanvändning och påbörja utbyggnaden av en teknisk lösning i förhandlingssalarna som stöder simultantolkning via videolänk, säger Johan Axelsson och fortsätter:

– Vidare har Migrationsverkets förvaltningsprocessenheter i Göteborg och Malmö stora svårigheter att yttra sig i tid i målen hos domstol, vilket försenar processerna där. Domstolsverket har tagit upp denna fråga med Migrationsverket.

Kö i handläggningen

Migrationsverket har fortfarande omkring 60 000 öppna asylärenden av de 192 000 asylansökningar som inkom under 2015 och 2016.

– Vi har långa väntetider. Men det man ska tänka på när de gäller väntetiderna är att många kom under andra halvåret 2015, så det har bildats ett slags kö helt enkelt för att handläggningen ska kunna påbörjas, säger Veronika Lindstrand Kant, biträdande operativ chef på Migrationsverket, och fortsätter:

– Genomsnittlig väntetid, alltså hela väntetiden, kötid och handläggning tillsammans, för ensamkommande barn är ungefär 560 dagar. När det gäller vuxna asylsökande så är den ungefär 500 dagar.

Normalt sett har Migrationsverket under 2000-talet avgjort omkring 30 000 ärenden per år. Under 2016 och 2017 räknar myndigheten med att avgöra sammanlagt 200 000 ärenden.

– En av de största svårigheterna är att handlägga ärenden i den parallella lagstiftningen. Dels har vi gamla ärenden med personer som kom innan den 24 november 2015, som ska handläggas enligt den ordinarie utlänningslagstiftningen, sedan ska de andra handläggas enligt den lagstiftning som trädde i kraft den 20 juli förra året. Plus att vi har ett stort antal ensamkommande barn där det måste göras medicinska åldersbedömningar. Dessutom har vi den nya gymnasielagen att ta ställning till, säger Veronika Lindstrand Kant.

För att korta handläggningstiderna har Migrationsverket bland annat tagit fram en ny och omarbetad asylskyddsprocess där de sökande sorteras utifrån ärendets inriktning. Lindstrand Kant menar att det visat att  ungefär 60 procent av ansökningarna om asyl till Migrationsverket hamnar i det spår där det finns förutsättningar att göra en snabb handläggning.

– Vårt fokus ligger på att arbets­processen ska vara effektiv och rättssäker. Vi måste alltid ställa oss frågan om vi använder tiden rätt. Hittar vi kärnan i asylfrågan? Där tycker jag att advokaternas roll är att bevaka

det för sin klient. Att sedan göra det här rätt är ett gemensamt ansvar, både för Migrationsverket som myndighet och för advokater som företräder klienter, säger Veronika Lindstrand Kant.

Ökning även hos MiÖD

Även Migrationsöverdomstolen väntar sig en målökning under 2017. Prognosen är att domstolen ska få in och avgöra ungefär 18 500 mål. Under årets första sju månader kom det in drygt 10 000 migrationsmål – en ökning med 73 procent jämfört med samma period förra året. Trots ökningen har Migrationsöverdomstolen tack vare de förberedelser som gjorts kunnat avgöra mål i samma takt som de har kommit in. Migrationsöverdomstolen räknar med ytterligare ökning under 2018 och 2019.

Kammarrättsrådet Marie Bjernelius Lundahl berättar att domstolen har förberett sig inför den ökade måltillströmningen sedan 2016 bland annat genom att ta fram enhetliga handläggningsrutiner. 

– Vi har också arbetat för att det ska finnas tillräckligt med personella resurser  så att målen  snabbt kan tas om hand  så snart  de kommer in till domstolen. Det måste vara ett bra flöde från det att ett överklagande kommer in till oss och registreras och sedan vidare i organisationen. För att åstadkomma detta har vi förstärkt med personal på registraturen och våra kanslier samt rekryterat ytterligare föredragande. Detta är dock en personalgrupp som det alltid är en viss omsättning på – de är ju relativt unga jurister; vi nyanställer visserligen kontinuerligt men det är en utmaning att ligga i fas och ha tillräckligt många personer på plats. Även på domarsidan görs förstärkningar, säger Marie Bjernelius Lundahl.

Migrationsöverdomstolen har i snitt beviljat prövningstillstånd i 0,8 procent av migrationsmålen de senaste tre åren. Sedan årsskiftet uppgår andelen till 0,9 procent. Bjernelius Lundahl upplever dock att de sedan årsskiftet meddelat prövningstillstånd i betydligt antal fler fall än tidigare där det är grövre processuella fel på grund av synnerliga skäl.

– Det är då fråga om mål med allvarliga handläggningsbrister i underinstansen, till exempel att man har missat att kommunicera handlingar som har kommit in till migrationsdomstolen, att domstolen inte har hållit muntlig förhandling fast man borde ha haft en sådan eller att migrationsdomstolen inte har beaktat samtliga yrkanden från klaganden. Det är kanske ett tecken på att det går lite snabbare nu.  Har det begåtts allvarliga processuella fel i ett mål meddelar vi prövningstillstånd och skickar oftast tillbaka målet till migrationsdomstolen i fråga. Detta förlänger i vissa fall den sammanlagda handläggningstiden i domstol vilket naturligtvis är tråkigt.

Marie Bjernelius Lundahl tillägger:

– Sammantaget tycker jag dock att samtliga inblandade instanser fokuserar sitt arbete på att rättssäkerheten i migrationsmålen ska upprätthållas.

Tillräckliga resurser

Samtliga myndigheter som Advokaten talat med svarar att de har fått ökade och tillräckliga ekonomiska resurser för att kunna hantera den stora mål­ökningen.

– Domstolsverkets bedömning är att det inte är de ekonomiska resurserna som är problemet utan att det bland annat handlar om att lösa bemanningsfrågan och utökade lokalbehov. Även om domstolarna fått mer pengar har de haft svårt att hitta tillräckligt med kompetent personal och att få främst föredragande och domstolshandläggare att stanna, säger Johan Axelsson på Domstolsverket.

Myndigheterna betonar också vikten av att ett gott samarbete kommer att krävas mellan myndigheter och advokaterna för att arbetet ska lyckas med alla ärenden som nu ska processas.

– Vi är ju beroende av varandra på olika sätt.  Migrationsöverdomstolen är prejudikatinstans och det innebär att relevanta grunder för att prövningstillstånd ska meddelas behöver anges.  Tyvärr är det inte ovanligt med överklaganden där det över huvud taget inte anges några grunder för prövningstillstånd. Detta kan förstås vara svårt att uppfylla för en enskild klagande. Av offentliga biträden kan man däremot förvänta att grunderna för att man vill att prövningstillstånd ska meddelas anges i ett överklagande, säger kammarrättsrådet Marie Bjernelius Lundahl vid Migrations­överdomstolen.

Läs även: Kvalitetsbrister drabbar klienterna

Johan Persson
Annons
Annons
Annons