search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Nya lagar innebär avsteg från kärnvärden

Den nya lagen om penningtvätt innebär ökade krav på klientkännedom och risk­bedömning.

Den nya lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (PTL) gäller från och med den 1 augusti 2017. Advokater omfattas liksom tidigare av PTL när de deltar i vissa finansiella transaktioner samt företags- och fastighetstransaktioner för en klients räkning. Men PTL omfattar ännu inte tillsyn av och sanktioner mot advokater. En särskild utredare utreder frågorna och ska lämna förslag om tillägg till PTL senast den 15 december 2017. En fullständig lagstiftning för advokater finns sannolikt inte förrän våren 2018.

Vid sidan av nya PTL har en lag (2017:631) om registrering av verkliga huvudmän beslutats. Den syftar bland annat till att förbättra möjligheterna att inhämta den kundkännedom som PTL föreskriver.

De nya lagarna genomför EU:s fjärde penningtvättsdirektiv.                            

PTL för advokater

Enligt 2017 års penningtvättslagstiftning har advokater sammanfattningsvis i huvudsak sju skyldigheter:

1. Att genom advokatbyråns försorg upprätta en allmän riskbedömning för verksamheten på advokatbyrån, liksom att upprätta en riskbedömning avseende advokatbyråns klienter (klientriskprofil).

2. Att identifiera och kontrollera sina klienter – inhämta klientkännedom.

3. Att övervaka pågående uppdrag och enstaka transaktioner i syfte att upptäcka avvikande aktiviteter och därefter fördjupa granskningen av omständigheter som kan tyda på penningtvätt.

4. Att rapportera misstänkta fall av penningtvätt till Finanspolisen (rapporteringsplikt).

5. Att även utan egen föregående misstanke i vissa fall lämna information till Finanspolisen (uppgiftsskyldighet).

6. Att bevara handlingar och uppgifter avseende klientkännedom och rapportering (5–10 år) och hantera uppgifterna enligt lag samt att i övrigt dokumentera rutiner och riktlinjer avseende åtgärder för klientkännedom, övervakning, rapportering, registerhållning och hantering av personuppgifter.

7. Att utbilda personalen på advokatbyrån för att PTL ska kunna efterlevas.

8. Att ha rutiner och vidta de åtgärder som behövs för att skydda anställda från hot eller andra fientliga åtgärder till följd av att de fullgör sina skyldigheter enligt PTL.

Förutom dessa skyldigheter gäller tystnadsplikt (meddelandeförbud) för sådana särskilda åtgärder som ett uppdrag eller en transaktion har föranlett. En advokat får inte obehörigen röja för klienten eller för någon annan att särskilt övervakande åtgärder har vidtagits eller att rapportering har skett. Men advokater kan – genom ett särskilt undantag i PTL – internt inom advokatbyrån utbyta information om sådana åtgärder utan att bryta mot meddelandeförbudet.

Penningtvättslagstiftningen ställer upp skyldigheter som i flera avseenden innebär avsteg från de kärnvärden som gäller för advokatkåren, inte bara i Sverige utan i hela Europa. Detta har i Sverige lett till undantag från lagens krav i vissa avseenden för advokater. Det innebär också att en rad tillämpningsproblem uppstår. Advokatsamfundet kommer därför inom kort att publicera en ny vägledning för advokater och advokatbyråer om lagstiftningen utifrån ett advokatperspektiv.

Registrering av verkliga huvudmän

Riksdagen har även beslutat om en särskild lag om registrering av verkliga huvudmän som trädde i kraft 1 augusti 2017. Den nya lagen syftar till att, genom krav på ökad insyn och registrering av verkliga huvudmän i juridiska personer, hindra att juridiska personer utnyttjas för penningtvätt eller terroristfinansiering. Bolagsverket är registerförande myndighet.

Lagen är tillämplig på alla svenska juridiska personer där staten inte har ett avgörande rättsligt bestämmande inflytande. Den gäller även utländska juridiska personer som driver verksamhet i Sverige. Advokatsamfundet har bedömts inte kunna omfattas av undantagsregeln i lagen och ska därför, liksom alla advokatbyråer, anmäla eventuella verkliga huvudmän till Bolagsverkets särskilda register.

Med verklig huvudman avses främst fysiska personer som ensamma eller tillsammans med någon annan ytterst äger eller kontrollerar en juridisk person. En fysisk person ska bland annat antas utöva den yttersta kontrollen över en juridisk person om han eller hon kontrollerar mer än 25 procent av det totala antalet röster i den juridiska personen.

Mot denna bakgrund är det uppenbart att Advokatsamfundet inte har några verkliga huvudmän att registrera till Bolagsverket. Detsamma torde gälla för vissa advokatbyråer (främst de större byråerna), medan en stor del av landets advokatbyråer omfattas av registreringsskyldigheten. Men skyldighet föreligger även att till Bolagsverket ange att någon verklig huvudman inte finns.

Anmälningsskyldiga juridiska personer som är bildade före ikraftträdandet ska göra en anmälan till registret senast sex månader efter lagens ikraftträdande. Ny information läggs löpande ut på Bolagsverkets webbplats (www.bolagsverket.se).

Advokatsamfundet uttalade sig om skyldigheten att registrera verkliga huvudmän i remissyttrandet den 26 april 2016 över penningtvättsutredningens betänkande (SOU 2016:8) och i remissyttrandet den 26 juni 2017 över Bolagsverkets förslag till föreskrifter om registrering av verkliga huvudmän. Samfundet menade att det finns många frågetecken kring hur registret över verkliga huvudmän kommer att tillämpas i förhållande till bland annat advokater och advokatbyråer, och skrev: ”Det är därför beklagligt att ovan angivna förarbeten inte ger större ledning beträffande advokatbyråers och verksamhetsutövares registreringsskyldighet i Bolagsverkets register.”

Läs mer på Advokatsamfundets webbplats.