search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Kompetenskrav hos medlare efterlyses

Flera advokater åtar sig uppdrag som medlare i vårdnadsmål. Men förfarandet har lågt förtroende. För att höja förtroendet för medling föreslås att kompetens- och lämplighetskrav ska införas i lag.

För att försöka åstadkomma en samförståndslösning mellan föräldrar i vårdnadsmål i domstol kan domstolen förordna en utomstående medlare under fyra veckor. Inte sällan är dessa medlare advokater, pensionerade domare eller socionomer.

Internationell forskning visar sedan flera år att medling i mål om vårdnad, boende och umgänge som sätts in i ett tidigt skede leder till att konflikten kan läggas åt sidan snabbare. Det var bland annat därför som en ny bestämmelse i föräldrabalken om förfarandet infördes genom vårdnadsreformen 2006.

Men i dag drygt tio år senare är medling fortfarande sällsynt i vårdnadsmål, trots att domstolarnas listor över villiga medlare är ganska långa. En undersökning som utredningen Se barnet! gjort visar att medlare utses i 0–8 procent av familjemålen vid olika tingsrätter.

Förklaringen till det låga användandet uppges vara negativa erfarenheter av medlingsförfarandet bland domarna vid tingsrätterna.

– En duktig medlare kan åstadkomma väldigt mycket, men en medlare som inte passar för uppdraget blir lätt en besvikelse som gör att den domare som råkar ut för det inte använder medlare fler gånger. Han eller hon blir mer försiktig och vågar inte riktigt sälja in förfarandet till parterna, säger regeringens utredare Monica Felding.

Advokat Mia Edwall Insulander delar utredningens uppfattning om medlares blandade kompetens och pekar på avsaknaden av kompetens- eller lämplighetskrav som orsak.

– Det har varit katastrofalt att möjligheten till medling infördes utan några som helst riktlinjer för vilka de ska vara, vilken utbildning och erfarenhet som krävs och hur de ska arbeta. Jag har varit med om bedrövliga medlare och försök till medling, säger hon.

Svenskt Forum för Medling och konflikthantering, SFM, känner till flera exempel där medlingen inte gått till på ett godtagbart sätt och anser därför också att lagstiftaren bör ställa upp kompetenskrav för medlare. 

– Domare och advokater har upplevt det som ett lotteri att föreslå en medlare, eftersom de inte vetat om medlaren kommer att göra ett bra jobb eller inte. Jag har i min roll som biträde varit med om att det som parterna fört fram under medlingen, som inte varit så kallad verkställighetsmedling då något andra förutsättningar gäller, nått domstolen, trots att det är sådan information som inte ska komma till domstolens kännedom. Medlaren ska framföra om parterna nått en överenskommelse eller inte, säger Lina Kitti, advokat på Lebenberg Advokatbyrå i Stockholm och styrelseledamot i SFM.

Förslag om kompetenskrav

För att öka förtroendet för och användandet av medling som metod föreslår Monica Feldings utredning att en bestämmelse om kompetens- och lämplighetskrav för medlare införs i lag för att göra det tydligare för alla aktörer vilka som bör komma i fråga för ett medlaruppdrag. Som krav på relevanta yrkeskategorier nämns erfarna familjerättssekreterare, advokater, beteendevetare, psykologer samt domare som kan komma ifråga för medlaruppdrag i ett familjemål.

Det är den enskilde domaren som utser medlare och som även ska bedöma om behörighetskraven är uppfyllda. Beträffande lämpligheten föreslår utredningen att personen ska lämna referensuppgifter från tidigare medlaruppdrag.


Advokaterna Lina Kitti och Ingeborg Bjerlestam.
Foto: Johan Persson

Lina Kitti och byråkollegan Ingeborg Bjerlestam har deltagit i arbetet med SFM:s remissyttrande avseende vårdnadsutredningen. SFM är i stort positiva till utredningens förslag och har redan tidigare riktat kritik mot att det inte funnits några kompetenskrav för en medlare i vårdnadstvister, och välkomnar därför utredningens förslag om att införa kompetenskrav på medlare.

– Vi tycker att medling bör förekomma i större omfattning, men då är det viktigt att alla parter i processen har förtroende för medlarna och förfarandet. Medlare behöver därför en relevant utbildning, yrkeserfarenhet och kompetens att samtala med barn, säger Lina Kitti.

SFM efterfrågar ett krav på ett visst antal utbildningstimmar inom familjemedling samt att krav på vidareutbildning och årlig handledning bör övervägas. Som jämförelse nämner de att utbildningskrav i Storbritannien till familjemedlare innefattar bland annat en kurs om 8 dagar samt minst 4 timmars handledning per år och att en medlare i Tyskland ska ha genomgått 120 utbildningstimmar.

Advokatsamfundet menar också att det bör finnas en kvalitetssäkring för medlare och föreslår till och med att domstolen borde kunna ha möjlighet att förordna om särskild medling i högkonfliktsituationer där ett kvalificerat skräddarsytt medlingsteam bestående av olika professionella aktörer såsom barnpsykolog, advokat och socionom kan förordnas.

En medlare föreslås av förslagen i utredningen också se till att barnet får relevant information och ges möjlighet att framföra sina åsikter eller inställning i frågor som rör barnet. Både Advokatsamfundet och SFM stödjer och välkomnar förslaget.

Tidigare medling

I de relativt få mål där domare i dag utsett medlare handlar det framför allt om situationer där samarbetssamtal har förekommit men föräldrarna inte lyckats nå en överenskommelse och det trots det bedöms finnas möjligheter att nå en samförståndslösning. Vissa domare utser medlare redan vid den första muntliga förberedelsen. Andra gånger utses medlare först efter att en utredning om vårdnad, boende eller umgänge inkommit.

Se barnet! visar att parterna når en samförståndslösning under domstolsprocessens gång i omkring 65 procent av målen där det i något skede under handläggningen i domstol funnits ett yrkande om ensam vårdnad. Eftersom domstolarna arbetar på olika sätt med att parterna ska komma överens kan förlikningsmetoden vara bland annat så kallade samarbetssamtal, upprepade muntliga förberedelser med överenskommelser där parterna successivt närmar sig varandra eller medling. Det finns heller ingen enhetlig metod för hur medling går till och medlare har stor frihet att anpassa medlingen efter de individuella förutsättningarna i varje enskilt fall. Det anses av de flesta berörda som en stor fördel.

– När talan väl är väckt kan det vara svårt för föräldrarna att vara konstruktiva, och ofta ökar konflikten när man går till domstol. Det gynnar ingen och därför bör vårdnadsprocesser i domstol i största möjliga mån undvikas. Men en medlares arvode finansieras bara av statliga medel när tvisten nått domstol. Om medling skulle finansieras redan innan domstolsprocessen skulle fler föräldrar ges möjligheten att välja en mer konstruktiv väg, förhoppningsvis helt utan att behöva initiera en domstolsprocess. Det skulle vara en stor vinst för både samhället och de berörda familjerna om de ges möjligheten att välja att genomföra en medlingsprocess i stället för en domstolsprocess, säger Ingeborg Bjerlestam och tillägger:

– En annan fördel med medling är att det som parterna uppger till medlaren inte ska redovisas till domstolen. Det är en process där parterna kan prata mer fritt än i domstol. Medlingsförfarandet innebär inte, till skillnad från en domstolsprocess, att parterna skriver inlagor som sedan blir offentliga handlingar. När upp­draget är slutfört ska medlaren bara redovisa en eventuell ömsesidig överenskommelse mellan parterna till domstolen.

Advokater som medlar

Advokat Eva Enetjärn i Norrköping åtar sig då och då medlingsuppdrag i vårdnadsmål. Hon menar att medling kan vara en bra lösning i initiala skeden av processen för att representera barnets bästa.

– Det handlar om att finna en frivillig överenskommelse för barnets bästa. Jag hoppas att fler får upp ögonen för den möjligheten, säger hon och fortsätter:

– I de fall det blossar upp en konflikt igen handlar det oftast om föräldrar som inte lyckats komma överens, och där domstolen tagit ett beslut. Då saknas respekten för domslutet hos den som förlorat, den finns bara på papper. Den ”förlorande” parten upplever jag ofta har svårt att gå vidare och släppa konflikten. Med medling kan man uppnå mer hållbara lösningar än när domstolen tagit beslut.

Även Mia Edwall Insulander och hennes byrå åtar sig uppdrag som medlare i vårdnadsmål. De använder sig av den så kallade konferensmetoden där båda föräldrarna träffas samtidigt under tre, fyra gånger för att finna en lösning. Andra advokater som agerar medlare gör det helst ensamma och andra gör det i duo med en barnpsykolog.

Mia Edwall Insulander:

– Vi medlar alltid två stycken vid mötena. Det är positivt både ur medlarnas och parternas perspektiv eftersom två medlare bättre garanterar att båda parter känner sig hörda. Vi medlare kan också hjälpa varandra om man kör fast. Som två medlare kan man också diskutera och utvärdera mellan mötena hur man bästa kan hjälpa föräldrarna vidare. Det är ovärderligt att vara två i infekterade och svåra tvister där man ofta noga behöver överväga hur man bäst kan gå vidare och vad det finns för utrymme att komma överens. Vissa domstolar är restriktiva att förordna två medlare eftersom det innebär en högre kostnad men vi tycker att metoden når bra resultat, säger hon.

Advokater som dels den statliga offentliga utredningen, dels tidskriften Advokaten talat med är positivt inställda till medling som metod för att försöka åstadkomma en samförståndslösning mellan föräldrarna.

– Jag föreslår ofta domstolen medling i mina tvister. Det pågår under så pass kort tid att processen inte tappar fart jämfört med samarbetssamtal som är mer långdraget och kan ta flera månader, säger Anna Wahlström.

Anna Wahlström och merparten av de andra advokater vi talat med menar också att advokatkollegor kan vara väl lämpade att åta sig de allt fler medlingsuppdragen som utredningen Se barnet! efterfrågar.

– Advokater passar inte bra bara för att de är advokater. Utbildning behövs, men advokater kan passa bra då vi kan processen och lagstiftningen. Jag brukar föreslå advokater som medlare eftersom de ska kunna presentera förslag på beslut. Då vet jag att det, om en samförståndslösning lyckas åstadkommas, är ett resultat som kan användas i domstol, säger hon.

 

FAKTA: Medling

Medling sker i domstol och genom förordnande av domstol och är av två slag: Medling vid mål beträffande vårdnad, boende och umgänge samt så kallad medling vid mål beträffande verkställighet. Båda typerna är reglerade i föräldrabalken.

FAKTA: Samarbets­samtal

Samarbetssamtal sker mellan föräldrar som är i konflikt kring sina barn, inom ramen för socialtjänsten och då framför allt genom deras familjerättsenheter. De enskilda föräldrarna kan antingen söka själva eller bli hänvisade genom domstolens försorg.

LÄS ÄVEN:

Så ska utvecklingen vändas

Vårdnadstvisterna blir allt smutsigare

Barn far illa av tvister i domstol

Johan Persson
Annons
Annons