- Fokus
Barn far illa av tvister i domstol
Forskning visar att långvariga och djupa föräldrakonflikter innebär stora påfrestningar för barn och att konflikterna är en bidragande orsak till att barn utvecklar en egen problematik.
Den psykiska ohälsan har ökat hos barn de senaste åren, enligt Bris senaste årsrapport. Organisationen hade 26 996 kurativa kontakter med barn under 2016. En fjärdedel av dem mår dåligt och känner oro på grund av familj och familjekonflikter.
Utdragna konflikter mellan föräldrar kan nämligen påverka barn negativt, och många gånger innebär en tvist i domstol en långvarig känslomässig påfrestning för barn, enligt en rapport avseende projektet High-conflict families of divorce, finansierat av Vetenskapsrådet.
– Att föräldrarna separerar och den förändring det innebär för familjen behöver i sig inte innebära negativa konsekvenser för barnet. Men forskning visar att uppslitande konflikter mellan föräldrarna i samband med separationen är negativt för barn. Barn som varit utsatta för långa tvister har kraftigt förhöjd risk att utveckla psykisk ohälsa, säger forskaren Annika Rejmer, rättssociologisk forskare på juridiska institutionen vid Uppsala universitet som forskat om hur barn och vuxna påverkas av vårdnadstvister.
Ökad risk för psykisk ohälsa
Forskning visar entydigt att långvariga och djupa föräldrakonflikter innebär stora påfrestningar för barn och att konflikterna är en bidragande orsak till att barn utvecklar en egen problematik. Det finns exempelvis studier som visar att en vårdnadstvist ökar risken för att barnet utvecklar beteende- och skolproblem samt psykisk ohälsa på kort men även lång sikt.
– Känsligare barn kan ge symptom och skador som de bär med sig hela livet. Det handlar främst om symptom på internaliserade problem såsom oro och ångest, men även utåtagerande symptom som bråkighet. Det hänger samman med försämrad stresshantering. Långvarig utsatthet för föräldrakonflikten har effekt på barnens stresshanteringsförmåga även som vuxna, säger Annika Rejmer.
Förklaringen till barnens ohälsa är en direkt effekt av föräldrarnas egen ohälsa. Enligt tidigare nämnda studie uppger 60 procent av föräldrar i vårdnadstvister att de lider av konstant eller daglig stress på grund av vårdnadstvisten. Därutöver uppger 40 procent att de lider av nedstämdhet, oro, sömnproblem och 25 procent att de lider av ångest eller depression, symptom som de relaterar till tvisten.
– Föräldrarna uppger att tvisterna har inverkan på deras vardagsliv och föräldraförmåga. Barnen får i djupa och svåra vårdnadstvister leva med föräldrar som mår dåligt under lång tid, i väntan på utredning och rättegång, vilket påverkar dem negativt, säger Annika Rejmer.
Vuxna skilsmässobarn i tvister
Studien visar att i tio av 21 tingsrättsmål där det finns uppgifter om barns hälsoproblem har det gått mer än fyra år sedan separationen mellan föräldrarna. I sex av dessa tio mål har föräldrarna tidigare varit i tvist.
Studien visar även att bland 202 medelklassföräldrar i vårdnadstvist finns en kraftig överrepresentation av vuxna skilsmässobarn.
– Barn som berörs av vårdnadstvister har en medelålder på åtta år. Barnen har i dessa fall alltså levt med föräldrakonflikten under större delen av sina liv. Det påverkar barnen negativt och medför faktiskt att barnen ärver sina föräldrars förmåga eller snarare oförmåga att hantera relationer och relationsproblem. Vi upprepar helt enkelt vår egen barndom, säger Annika Rejmer.
Advokater ser barns ohälsa
Flera av de advokater som Advokaten talat med berättar också att de sett barnens psykiska ohälsa till följd av deras föräldrars vårdnadstvister.
– Jag upplever att barn har blivit mer inblandade i tvisterna då en förälder allt oftare påstår att barnet inte vill vara hos den andre. Det påverkas barn av, de påverkas av att deras föräldrar tvistar i domstol och far illa av att föräldrarna inte kan komma överens. Det är inte acceptabelt att det är så, säger Mia Edwall Insulander.
Advokat Anna Wahlström menar att en vårdnadstvist i domstolen i vissa fall är enda lösningen och då särskilt när det handlar om den ena partens olämplighet exempelvis vid våld i relationen, men att vårdnadstvister bör undvikas i största möjliga mån både för egen och inblandade barns skull.
– En lärdom av att ha arbetat med vårdnadstvister i flera år är att jag själv aldrig skulle gå in i en vårdnadstvist gällande samarbetssvårigheter. Aldrig. Både för min egen och mitt barns skull. Om man samarbetar får man ut mycket mer av sitt föräldraskap och får en bättre och mer flexibel tillgång till sitt barn. Vårdnadstvister har alltid förlorare, säger Anna Wahlström.