search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Aktuellt

Utbredd tortyr mot kinesiska advokater

Från Kina kommer uppgifter om utbredd tortyr mot landets advokater. Bakom tortyren står en ny övervakningsform som placerar den misstänkte i total isolering under ett halvårs tid.

Li Heping var en av cirka 300 advokater och aktivister som kidnappades av kinesiska myndigheter i ett enda svep sommaren 2015. Han tillhörde advokatfirman Beijing Global Law Firm, som ofta tog sig an politiskt känsliga fall relaterade till ämnen som marktvister eller religionsfrihet.

Efter att Li Heping dömts till ett villkorligt fängelsestraff under en hemlig rättegång vid slutet av april, kunde han slutligen återse sin familj efter att ha varit inlåst i drygt 600 dagar. Men det var en förändrad man som kom tillbaka hem. Tortyren hade fått Li Heping att ”åldras 20 år” enligt vänner. Hans fru var chockad över att knappt känna igen sin utmärglade make, vars kvarvarande hår blivit helt vitt.

Under fångenskapen hade Li Heping utsatts för tvångsmedicinering, svält, misshandel, elchocker, sömnbrist och dödshot. Vid ett tillfälle låstes fot- och handleder fast en hel månad i sträck med bojor som sin tur länkades samman av en kort järnkedja. Anordningen gjorde att Li Heping inte kunde räta på kroppen ens i liggande ställning.

Och då var Li Heping ändå vid bättre tillstånd än sin bror, Li Chunfu, även han människo­rättsadvokat som försvann sommaren 2015 och släpptes tidigare i år. Li Chunfu kunde då inte tala i hela meningar, muttrade ofta för sig själv och diagnostiserades snart med schizofreni.

Liksom dussintals andra advokater, hade bröderna Li först kidnappats för att sedan sättas i ”residential surveillance on a designated location” (RSDL), en form av övervakning som alltså inte sker i individens hem utan på en ”särskild plats”. RSDL infördes 2013 i Kinas straffrätt, vars artikel 73 föreskriver att övervakning av en individ kan ske på särskild plats om denne är misstänkt för brott mot statlig säkerhet, terrorism eller mutbrott.

Lagen föreskriver visserligen att den misstänktes familj ska underrättas inom 24 timmar, samt att den anhållne har rätt att träffa sin advokat inom 48 timmar. Men samtidigt behöver inte familjen underrättas om hinder föreligger, och rätten att träffa en advokat kan fråntas om polis eller säkerhetstjänst anser att detta ”förhindrar utredningen”. Likaledes kan även de veckovisa besök av åklagarmyndigheten som ska garantera översyn stoppas om de anses vara förhindrande.

Dessa lagstiftande undantag är de facto praxis, och i realiteten tillåts en anhållen under RSDL endast tala med utomstående på polisens nåder. Det har blivit regel snarare än undantag att varken familj eller advokat ens får veta vart individen i fråga hålls, vilket är särskilt allvarligt då lagen ger säkerhetspolisen rätt att hålla den misstänkte i RSDL upp till sex månader utan någon som helst rättslig process.

Detta inbjuder i sin tur till tortyr, eftersom den anhållne kan isoleras helt från omvärlden och bevis för tortyr således nästan är omöjliga att komma över. ”Jag ska tortera dig tills du blir galen”, uppges en förhörsledare ha sagt till advokaten Xie Yang under hans RSDL, och tillade att Xie Yang kommer lämna fångenskapen som invalid. Xie Yang fick även veta att förhören skedde på uppdrag av kommunistpartiet, och att ”inte ett spår av bevis” skulle hittas om de beslutade att avrätta honom på fläcken.

Efter sin RSDL berättade Xie Yang om tortyren under ett kort möte med sina advokater. Förutom sedvanlig misshandel tilläts inte Xie Yang sova på flera dagar, under vilka han även förvägrades mat och vatten. Vidare tvingades han sitta i obekväma ställningar upp till 20 timmar sträck.

Efter att uppgifter om tortyr mot Xie Yang, bröderna Li och flera andra advokater läckt ut var Sverige ett av elva länder som i februari i år undertecknade en gemensam diplomatisk skrivelse adresserad till Kinas säkerhetsminister. Brevet krävde en utredning av uppgifterna, och uppmanade Kina att överge RSDL, eftersom lagen bryter mot flera internationella bestämmelser som Kina själva ratificerat.

Exempel på dessa är FN:s konvention till skydd för alla människor mot påtvingade försvinnanden och regler från FN:s råd av mänskliga rättigheter. Redan 2015 betecknade FN:s kommitté mot tortyr det som ett ”brådskande ärende” att Kina upphör med RSDL. Men i stället för att upphöra försöker Kina alltså lagstifta sig runt bestämmelserna – trots att de internationella bestämmelserna är klara med att inga sådana undantag är tillåtna.

En som känner till denna lag väl är Peter Dahlin, som 2009 grundade en NGO i Kina vid namn China Action och arbetade nära flera av de advokater som nu torterats. När Dahlin kidnappades av säkerhetstjänsten i sitt hem i Peking januari 2016, fördes han till ett av Kinas många ”svarta fängelser” där han fick veta att han satts under RSDL.

– Enligt kinesisk lag får RSDL inte äga rum i ett vanligt häkte eller någon annan del av det officiella rättssystemet. Därför sker det ofta i lägenhetskomplex som tillhör militären, eller som i mitt fall i ett statligt hotell, ombyggt för att hålla den misstänkte i total isolering under förhörsprocessen, berättar Dahlin.

I egenskap av utlänning utsattes Dahlin själv inte för någon fysisk tortyr, men hindrades från att sova under fångenskapens ­början. Efter att han förklarat för en överordnad att detta bryter mot FN:s konvention mot tortyr tilläts han dock att sova någorlunda. En liknande förfrågan från en kinesisk medborgare hade, i bästa fall, ignorerats.

Vidare påpekar Dahlin hur lite omvärlden verkar känna till angående RSDL. Sommaren 2015 drog såväl utländska observatörer och politiker som familjer och anhöriga en lättnadens suck då de fick höra att många av de kidnappade advokaterna placerats i RSDL, eftersom ”övervakning” låter mildare än en formell arrestering. Men de skulle snart bli varse om motsatsen; RSDL är i själva verket värre eftersom regler och rutiner i vanliga häkten helt kan ignoreras.

Ibland verkar det till och med saknas intresse. Enligt Dahlin är bristen på intresse särskilt märklig med tanke på att RSDL enligt Romstadgan för Internationella brottsmålsdomstolen rentav kan utgöra brott mot mänskligheten. Enligt artikel 7 i Romstadgan är påtvingade försvinnanden ett brott mot mänskligheten om de används som en del av omfattande eller systematisk förföljelse mot civil befolkning. Och detta är utan tvivel fallet i Kina i dag, särskilt som Dahlin påpekar att RSDL i år har börjat användas av lokal polis i fall som inte ens officiellt rör nationell säkerhet.

Det är viktigt att det internationella samfundet förstår RSDL och pressar Peking på denna punkt. Kinas kraftiga reaktion på den ovannämnda diplomatiska skrivelsen visar att landet är känslig för kritik. Bara ett par dagar efter brevet beskyllde Kina nämligen såväl västerländsk media som advokaterna i fråga för att sprida lögner i uppviglingssyfte.

Statlig kinesisk media publicerade flera artiklar och inslag med ”sanningen” om tortyren mot advokaterna, som även innehöll ett inspelat ”erkännande” av Xie Yangs tidigare advokat Jiang Tianyong, som även han hamnade i RSDL i fjol efter att ha fört vidare Xie Yangs uppgifter om tortyren.

Och innan Xie Yang själv släpptes i maj så kom en video från hans hemliga rättegång. Där sade Xie Yang att han hjärntvättats av utländska aktörer som vill införa statsskick av västerländskt snitt i Kina. Men en stor del av ”erkännandet” gick åt till att bedyra att han absolut inte blivit torterad under sin fångenskap, utan tvärtom behandlats mycket väl och fått sin lagliga rättigheter tillgodosedda.

Till skillnad från Xie Yang så vägrade Li Heping att  ”erkänna” trots över 600 dagars tortyr. Men då han nästan torterats till döds och fruktade att aldrig mer få återse sin familj, ingick Li Heping till slut en kompromiss. I utbyte mot en hemlig rättegång och löften om att han aldrig mer skulle prata med utländsk media, fick Li Heping en villkorlig dom. Det är nu i stället hans modiga fru som berättar för media om sin makes tortyr, samtidigt som en handfull civilklädda agenter följer familjens minsta steg.

Och denna tortyr pågår alltjämt. Wang Quanzhang, som startade China Action tillsammans Peter Dahlin 2009, sitter fortfarande inlåst utan att ha träffat sin familj sedan sommaren 2015. Tidigare i år framkom uppgifter om att Wang Quanzhang torterats svårt under sin fångenskap. Det är säkerligen ingen vacker historia, eftersom Wang Quanzhang enligt Dahlin är så stark i sin övertygelse att han ”hellre skulle bli martyr” än att erkänna sig skyldig.

Vidare har även Jiang Tianyong under RSDL torterats så svårt att han nu inte kan stå upp; de infekterade och uppsvullna fötterna duger inte längre att stödja på. När den torterade advokatens advokat kidnappas och utsätts för tortyr, ja då är det verkligen dags att på allvar börja uppmärksamma vad som sker.

– Situationen för de medborgerliga och politiska rättigheterna i Kina är allvarlig och regeringen ser med oro på utvecklingen, säger Gabriella Augustsson, ambassadråd vid Sveriges ambassad i Peking, via mejl mot denna bakgrund.

Hon tillägger att Sverige på regelbunden basis diskuterar mänskliga rättigheter med Kina, och understryker att EU har utfärdat flera gemensamma uttalanden, bland annat efter domen mot Li Heping.

Augustsson avstår att svara på specifika frågor om huruvida svenska ambassaden – på egen hand eller genom dialog med Utrikesdepartementet – planerar att fördöma vad som skett, eller ta initiativ till en ny gemensam diplomatisk skrivelse i ljuset av den nya informationen om tortyr.

Den diplomatiska återhållsamheten kan ses i ljuset av att Kina är en viktig handelspartner till såväl Sverige som många andra västländer.

Jojje Olsson

Residential surveillance on a designated location

  • RSDL infördes i januari 2013. Efter en svepande nationell säkerhetslag 2014, med ytterligare möjligheter att neka individer kontakt med familj eller advokat, har RSDL allt oftare använts som metod för påtvingat försvinnande.
  • Vanligtvis kidnappas den misstänkte i sitt hem eller på öppen gata, och förs till den ”särskilda platsen” där den misstänkte får veta att den nu befinner sig i RSDL.
  • Om hot mot den nationella säkerheten åberopas behöver RSDL heller inte diarieföras i högsta domstolens officiella databas över pågående rättsfall.
  • RSDL omfattar även utländska medborgare, med klausulen att dens ambassad måste underrättas. Men detta kan ske under fångenskapens sista dag, alltså efter sex månader.

Källa: Kinas straffrätt, Peter Dahlin