search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter
  • Rakelkonferensen

”Samhällsproblem kan lösas via jämställdhet”

Framgångsrika organisationer och organisationsförändringar genomsyras ofta av det instrumentella synsättet på jämställdhet. Enligt synsättet kan många samhällsproblem lösas via jämställdhet och ökad kvinnlig makt.

Det finns olika sätt att motivera varför organisationer bör sträva efter ökad jämställdhet, berättade Robert Egnell, professor i militärsociologi och chef för institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap vid Försvarshögskolan.

Enligt rättighetsperspektivet är jämställdhet ett fullgott mål i sig. Eftersom män och kvinnor är lika mycket värda borde de ha ungefär samma rättigheter och dela ungefär lika på makten, pengarna och chefspositionerna. Enligt det instrumentella perspektivet har jämställdhet inget egenvärde. Men det går, enligt synsättet, att lösa olika problem i samhället via jämställdhet och ökad kvinnlig makt.

– Vi kan aldrig utrota fattigdomen om vi inte också bemäktigar kvinnor. Vi kan inte stå emot radikalisering och terrorism om vi inte skapar jämställda och demokratiska samhällen. Jämställdhet är en katalysator för andra viktiga samhällsprocesser, sade Robert Egnell.

Framgångsrika organisationsförändringar mot ökad jämställdhet kännetecknas nästan alltid av att de genomsyras av det instrumentella synsättet. Flera företagsekonomiska studier visar till exempel att det finns ett samband mellan jämställdhet och lönsamhet.

Enligt Robert Egnell är det tänkbart att även advokatbyråer, domstolar och rättskipningen generellt skulle fungera mer effektivt med fler kvinnor i ledningarna.

– Frågan är om ett icke-jämställt rättssystem någonsin kan ses som legitimt att företräda en befolkning. Det kanske finns en större demokratisk fråga och rättsfråga i det här, sade han.

Robert egnell nämnde att 60 procent av dem som tar examen i juridik är kvinnor. Han konstaterade också att på advokatbyråerna är huvuddelen av de biträdande juristerna kvinnor men att de kvinnliga delägarna på de största byråerna i Sverige bara är 13 procent. Han frågade sig vad som premieras på advokatbyråerna och drog en parallell till försvaret.

– Av fyskraven inom det militära skulle man kunna tro att det går att vinna krig genom att vara bra på att göra armhävningar. Men ingen officerare som jag har pratat med och som har lett förband i krig har sagt att en förlust berodde på att de andra var fysiskt starkare. Yrket soldat är inte lika fysiskt som tidigare. Det är nästan alltid dåligt beslutsfattande på olika nivåer som leder till misslyckanden i strid. Men det går inte att sänka fyskraven och höja IQ-kraven. Det går så kraftfullt emot kulturen inom försvaret. Det kanske är likadant på advokatbyråerna, man mäter kvalitet i antalet timmar man är på kontoret, hur tillgänglig man är och tänker inte på att det kanske missgynnar dem som är duktigast och skulle vinna flest mål och dra in mest pengar.

När det finns en förståelse för att jämställdhet främjar verksamheten är frågan vilken strategi organisationen ska förändras med. Det handlar, enligt Robert Egnell, om att balansera mål, metoder och resurser på ett bra sätt. Men inledningsvis är det viktigt att inse motståndet.

– Det är lätt att som man tycka att jämställdhet är bra tills man får ge upp sin ordförandepost därför att det finns en kvinna som är minst lika bra som en själv. Många män känner att de har rätt till chefskapet.

Det handlar också om att fokusera på kärnverksamheten, och inte lura sig att tro att en advokatfirma vill ha jämställdhet som mål nummer ett i sin verksamhet, sade Egnell.

– Jag tror inte att delägarna tycker att det är okej att minska vinsten med 10 procent nästa år för jämställdhetens skull. Man måste kunna argumentera inom ramen för kärnverksamheten och den existerande verksamhetens mål.

Enligt Robert Egnells erfarenhet är en förutsättning för att en förändring ska komma till stånd på jämställdhetsområdet att arbetet sker inifrån.

– Där det har gått bra är det några nyckelpersoner på insidan som har fått fotfäste och gehör på högre nivå. Det är oftast inte på grund av politiskt tryck utifrån det har skett en förändring.

Avslutningsvis undrade Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg varför starka kvinnor provocerar så många. Kvotering kan vara lösningen på problemet, tror Robert Egnell.

– Jag tror att det handlar om att tvinga oss att vänja oss vid en jämställdare miljö. Den dag då de flesta män har haft en kvinnlig chef kommer de att sluta reagera som de gör, sade han.

Kamilla Kvarntorp