search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Debatt

Referatet om ordförandestriden från avdelningsårsmöte

I tidskriften Advokaten nr 3 2017 refereras på nyhetsplats Stockholmsavdelningens årsmöte med diskussion och opinionsomröstning om det kommande valet av samfundets ordförande – vice ordförande.

Eftersom jag närvarade vid mötet läste jag referatet med lätt höjda ögonbryn. Artikelns innehåll avspeglade nämligen bara valda delar av det som utspelats.

Resultatet av sympatiomröstningen på årsmötet kommenteras med att ”liknande opinionsyttranden till stöd för det så kallade motförslaget” har röstats fram vid Södra och Östra avdelningarnas årsmöten tidigare i år. I själva verket var segern för motförslaget helt exceptionell vid alla tre tillfällena. Cirka 40–45 av 300 ledamöter på plats, ungefär 15 %, röstade för valberedningens förslag i Stockholm. Södra avdelningen lär ha haft liknande lågt stöd för förslaget och enligt uppgift skulle nästan alla närvarande i Östra avdelningen ha röstat för motförslaget. Men dessa tankeväckande sifferuppgifter saknas i referatet.

Med ett så stort stöd för motförslaget borde innehållet och vad förespråkarna anförde vid mötet ha fått betydligt större utrymme i artikeln.

Redaktionen återger heller inte den kritik som Malcolm Wiberg riktade mot Tomas Nilssons arbete i valberedningen. Man skriver bara att han fick ”utstå” skarp kritik. Hans eget bemötande av kritiken återges utförligt. Majoriteten av mötesdeltagarna tog dock intryck av kritiken och föredrog att istället rösta på en för de flesta okänd advokat som inte ens närvarade vid mötet. Bara ca 45 ledamöter ville ha Tomas Nilsson som fortsatt representant i valberedningen inför 2018. Inget av detta står i referatet trots valberedningsarbetets ytterst viktiga roll.

Vad som hände vid Stockholmsavdelningens årsmöte är av intresse även för landets övriga icke närvarande ledamöter. Ett omstritt ordförandeval förestår och det finns en motion om framtagande av nya riktlinjer vid val av ledamöter till bland annat samfundets styrelse. Då vill vi kunna förlita oss på ett oberoende och rättvisande referat i vår värderade tidning Advokaten.

Siri Leithoff
Advokat

 

Svar från redaktionen:

Så arbetar redaktionen

Med anledning av Siri Leithoffs samt Pär Anderssons och Sophie Palmgren Paulssons synpunkter finns det anledning att förklara redaktionens rutiner och arbetssätt eftersom det tycks föreligga missuppfattningar och brist på kunskap om det.

Citatet i nummer 3 på tidningens omslag av f.d. ordföranden i Advokatsamfundet är inte ett uttryck för ett ställningstagande eller favoriserande av valberedningens förslag i ordförandefrågan. Citatet väljs ut ur varje tidning baserat på att det ska vara slagkraftigt och lockande till läsning och uttryckt av en intressant person. På samma sätt uppfattas ibland vinjetten Månadens advokat felaktigt. Det är inte en utmärkelse vilket en del läsare tror. Utan tar sikte på en advokat som gjort något som förtjänar uppmärksamhet.

När det gäller referatets utformning så är det fel att tro att ett enda referat kan ge en fullständigt uttömmande beskrivning av allt som hänt i en stor och komplex fråga. Ett referat är alltid ett begränsat urval baserat på vad som bedömts vara viktigt. Till bilden hör även att båda förslagen i ordförandefrågan redovisas. Även åsiktsförklaringen från Eva-Maj Mühlenbock och Christer Danielsson redovisas och så även förslaget från Karl Woschnagg och Lars Kongstad, intill referatet, dock inte i helhet.

Angående det alternativa förslaget till ny ordförande och vice ordförande från de sex advokaterna så lades deras skrivelse ut i sin helhet, via länk, den 14 feb­ruari, då det presenterades en nyhet om diskussionen i ordförandefrågan på Advokatsamfundets webbplats.

Dessutom är det så att redaktionen bevakar fortsatt diskussionen om ordförandefrågan så länge den pågår.

När det gäller debattsidorna i Advokaten är det inte så att det finns en automatisk rätt att få debattera mot en viss uppfattning i samma nummer. Det är en feluppfattning och en praktisk omöjlighet att åstadkomma, inte minst eftersom det finns fastställda tider för när varje nummer ska tryckas, etc. Det finns manusstopp för insänt material till tidskriften och det är det som styr den frågan. Däremot har tidskriften Advokaten en mycket generös inställning till alla advokater som vill debattera i tidskriften. Detta gäller särskilt kritik som riktas mot Advokatsamfundets ledning och generalsekretaren, vilken som huvudregel alltid publiceras. De som kontaktar tidskriften upplyses alltid om att just tidskriftens debattsidor är forumet för debatt i samfundsfrågor och andra. 

I frågan om publicering av olika åsiktsyttringar, upprop och uttalanden på Advokatsamfundets hemsida så tycks det föreligga en uppfattning om rätten till publicering av advokaters åsikter och uppfattningar i olika frågor. Advokatsamfundets webbplats är dock inte ett chattforum eller motsvarande anslagstavla för debatt. Det finns mer än femtusen advokater och det skulle inte vara möjligt att hantera detta om alla skulle ha en rätt till publicering av sina eventuella uppfattningar. Återigen är tidskriften Advokatens debattsidor det normala forumet för åsiktsbrytningar och diskussion.

Det är även viktigt att komma ihåg att arbetet med Advokaten och Advokatsamfundets webbplats ytterst styrs av grundlag, tryckfrihetsförordningen med anor från 1766. I den slås fast betydelsen av en ansvarig utgivare, för tidskriften Advokaten och Advokatsamfundets webbplats är det samfundets generalsekreterare, som har ansvaret för vad som publiceras. Det är alltså inte Advokatsamfundets styrelse som kollektiv eller andra grupper som kan tilldelas rätten att besluta om vad som publiceras. Detta är en ordning som grundlagsfäderna fann klok och det torde nog de flesta advokater hålla med om.

Tom Knutson
Chefredaktör