search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Debatt

”Ordförandevalet är ett ödesval”

Advokat Thomas Olsson ger sig in i debatten om ordförandevalet och skriver att Christer Danielsson och Eva-Maj Mühlenbock helt saknar meriter som visar på någon kompetens att ta sig an de utpekade utmaningarna.

Sedan ett antal år har Advokatsamfundets verksamhet utvecklats på en rad olika områden. Samfundet har tagit initiativ till flera projekt som syftar till att stärka kårens medlemmar såväl internt som externt. Som ett resultat av det arbetet har samfundet idag en stark ställning och betraktas som en viktig och inflytelserik institution inom rättsväsendet och den allmänna debatten om rättsfrågor. Frågan är nu om Advokatsamfundet ska utveckla och förstärka denna ställning eller inte.

Vid årets fullmäktigemöte kommer samfundets ledamöter att ställas inför ett val som handlar om vem som ska utses till styrelsens ordförande och vice ordförande. Valberedningens förslag att utse Lena Frånstedt Lofalk och Tobias Fälth har mötts av ett förslag att i stället utse Christer Danielsson och Eva-Maj Mühlenbock.

På sätt och vis är det glädjande att det finns ett engagemang kring frågan om vem som ska leda styrelsens arbete framöver. Det visar på den betydelse som samfundets arbete har för medlemmarna. Och det finns säkert många som även anser det positivt att frågan avgörs genom ett direktval. Då får medlemmarna möjlighet att på rationella grunder välja de mest lämpade kandidaterna.

I förslaget till att välja Christer Danielsson och Eva-Maj Mühlenbock sägs att samfundet står inför ett antal utmaningar som beror på allt från ett ökat tryck från myndigheter och lagstiftare till digitalisering och ökad konkurrens. Det här är ett sant och viktigt konstaterande. Rättssamhället genomgår stora förändringar och i det ligger, tyvärr, även tendenser som syftar till att begränsa advokaternas privilegier genom ökad kontroll och insyn från myndigheternas sida.

Idag står Advokatsamfundet väl rustat för att möta dessa utmaningar. Genom ett målmedvetet arbete har samfundet etablerat samarbetsformer och kontakter med andra aktörer inom rättsväsendet, såväl nationellt som internationellt, och med institutioner, myndigheter och departement som ger samfundet möjlighet att påverka beslut. Samfundets aktiva arbete med remissyttranden, opinionsbildning och andra former av dialog har även medfört att samfundet numera har en röst som både efterfrågas och respekteras av beslutsfattarna. Det kan givetvis inte nog understrykas hur viktigt det är för yrkeskårens framtid att detta arbete utvecklas och förstärks.

Därför kan det förefalla lite förvånande när Christer Danielsson och Eva-Maj Mühlenbock i sitt valmanifest möter de här viktiga och svåra utmaningarna, som de enligt förslaget anses vara mest lämpade att anta, med ett uttalande om att de inte tänker lägga fram något detaljerat program om vad som bör göras, utan att deras ambition endast är att lyssna på vad ledamöterna vill att samfundet ska göra. – Nämen, det var ju ett bra förslag!

Att motivera ett förslag med att det finns behov av att möta stora och svåra utmaningar framöver och sedan nominera kandidater som uppger att de inte har några idéer om hur utmaningarna ska mötas är motsägelsefullt. Och det är med denna motsägelse som med andra motsägelser, den väcker frågan om det finns något som förslagsställarna försöker dölja.

 

Enligt teorin om rational choice anses människan fatta rationella beslut utifrån den information om alternativen som ges. Ett rationellt beslut förutsätter information och en förnuftig människa förväntas inhämta och grunda sina beslut på den informationen. Så resonerar nog de flesta av oss när det kommer till beslut rörande våra personliga angelägenheter, och det finns ingen anledning att resonera annorlunda för advokater när det kommer till beslut som påverkar yrkeskårens framtid.

I dagsläget är det dock ingen annan än förslagsställarna som har någon kännedom om varför Christer Danielsson och Eva-Maj Mühlenbock är mer lämpade än Lena Frånstedt Lofalk och Tobias Fälth. Detta är desto mer märkligt om man betänker att Christer Danielsson och Eva-Maj Mühlenbock helt saknar meriter som visar på någon kompetens att ta sig an de utpekade utmaningarna, medan Lena Frånstedt Lofalk och Tobias Fälth uppvisar en gedigen meritlista som mer än väl borgar för kunnighet och engagemang.

Ordförandevalet på fullmäktigemötet är ett ödesval som alla leda­möter har skäl att engagera sig igenom att själva fatta ett rationellt beslut om vem som är mest lämpad att leda samfundet framöver. Och då erfarenheterna i närtid av att välja någon som lovar att ”I’ll listen to what people want, believe me!” på bekostnad av kunskap och erfarenhet har visat sig smått katastrofala, finns det goda skäl att kräva mer av kandidaterna än sådana löften för att ge dem en röst.

Thomas Olsson
Advokat