search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Debatt

En demokratisk process

De sex advokater som presenterat ett alternativt förslag till valberedningens förslag till ordförande och vice ordförande till huvudstyrelsen utvecklar här sin syn på frågan.

Den 13 januari 2017 offentliggjorde den valberedning som utsetts av Advokatsamfundets fullmäktige sitt förslag till ordförande och vice ordförande i samfundets huvudstyrelse.

En knapp månad senare, den 9 februari 2017, lämnade undertecknade f.d. styrelseledamöter i Advokatsamfundet ett alternativt förslag till ordförande och vice ordförande. Förslaget distribuerades till styrelserna i samfundets avdelningar i syfte att det skulle kunna diskuteras på respektive årsmöte.  

Det har i den efterföljande debatten hävdats att detta tillvägagångssätt på något sätt skulle vara odemokratiskt. Såvitt vi förstår, skulle skälet vara antingen att det är fullmäktige som har att besluta i frågan eller att det redan föreligger ett annat förslag från val­beredningen. Vår bestämda övertygelse är emellertid att frågan om vem som ska väljas till ordförande respektive vice ordförande i Advokatsamfundet måste få diskuteras inom ramarna för samfundets stadgar, oavsett vilket organ som slutligen ska fatta beslut i frågan och om det föreligger ett förslag från valberedningen eller inte. En diskussion i en sådan, för ledamöterna viktig fråga, är tvärtom värdefull från ett demokratiskt perspektiv och bidrar till en vitalisering av och ökat engagemang i samfundet. Den uppgift som på sina håll har florerat i den efterföljande diskussionen, att vi skulle ha sökt publicering i media för att få till stånd en offentlig debatt, är däremot felaktig.

Det finns flera skäl till varför avdelningarnas årsmöten framstår som de naturliga och mest ändamålsenliga forumen för en diskussion i den aktuella frågan. Viktigast är kanske att årsmötena är ett av få tillfällen när ledamöter från olika advokatverksamheter verkligen träffas och diskuterar frågor som rör Advokatsamfundet. Det faktum att det är årsmötena som väljer fullmäktige, vilka senare ska utse ledamöterna i huvudstyrelsen, inklusive ordförande och vice ordförande, bidrar självklart också till att årsmötet framstår som lämpligt för en sådan diskussion. Slutligen ger tidpunkten för årsmötena, mars månad, god tid för efterföljande diskussion och reflektion inför fullmäktigemötet i juni.

Alla avdelningar i Advokatsamfundet har nu haft tillfälle att ta upp de båda förslagen till diskussion. Vid samtliga avdelningar har de båda förslagen presenterats med efterföljande möjlighet till frågor och debatt. Tre avdelningar, Södra avdelningen, Stockholmsavdelningen och Östra avdelningen, valde dessutom att låta ledamöterna rösta om vilket av de båda förslagen som man förordade. Resultaten är entydiga: i Södra avdelningen stöddes det alternativa förslaget av en kraftig majoritet (uppskattningsvis i storleksordningen minst 75 %),

Vid Stockholmsavdelningen blev röstsiffrorna 252 för det alternativa förslaget mot 43 för valberedningens (motsvarande ca 85 %) och vid Östra avdelningen var samtliga avgivna röster i det alternativa förslagets favör. Nyligen uttalade också Utlandsavdelningens styrelse sitt stöd för det alternativa förslaget. Man pekade därvid på just det betydligt större stödet för det alternativa förslaget liksom på att det innebär en större kontinuitet i huvudstyrelsearbetet.

Förfarandet att låta avdelningarna rösta för eller emot ett förslag som ska behandlas på fullmäktigemötet är ovanligt, men inte unikt. Det ska exempelvis ske avseende förslag om stadgeändring.

Det är Advokatsamfundets fullmäktigemöte som har att välja ordförande och vice ordförande i samfundets styrelse. Det vore varken lämpligt eller förenligt med systematiken i Advokatsamfundets stadgar att de beslut som enligt stadgarna tillkommer fullmäktige skulle fattas på avdelningarnas årsmöten, för att fullmäktigeledamöterna därefter skulle agera som elektorer på fullmäktigemötet. Istället får avdelningarna välja personer med omdöme och integritet som kan representera ledamöterna på bästa sätt.

Men med ovan sagt, är det ur en demokratisk synvinkel viktigt att fullmäktigeledamöterna också är lyhörda för de uppfattningar som ledamöterna i avdelningarna ger uttryck för. Att vara fullmäktige är också att vara förtroendevald. Med det följer ett ansvar att företräda de ledamöter som har utsett fullmäktige. I annat fall riskerar tilliten till fullmäktige att undergrävas och ett allvarligt demokratiskt underskott att uppstå. Och en sådan utveckling, till skillnad från en öppen och vital debatt om ordförandeposten, skulle verkligen riskera att allvarligt skada Advokatsamfundet.

Pär Andersson
Sophie Palmgren Paulsson
Robert Wikström
Jan Lindblad
Anders Forkman
Ghita Hadding-Wiberg  
Advokater