search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Debatt

Effektivare domstolar i dispositiva tvistemål

Håller våra allmänna domstolar på att lämna walk over när det gäller handläggning av ­kommersiella tvistemål? Frågan är berättigad och tendensen är sedan länge tydlig. Allt fler kommersiella tvister avgörs genom skiljeförfarande. Är det i sig något problem? Ja – det är ett problem av flera skäl. Det anser advokat Jon Mannheimer.

Ett skäl är att rättsutvecklingen hämmas. Skiljeförfaranden sker under sekretess och skiljedomarna blir i princip bara offentliga i händelse av klander av skiljedomen. Det verkar närmast omöjligt att få parter att godkänna publicering av intressanta skiljedomar. Genom denna utveckling kommer inte Högsta domstolen att ha det inflytande på rättsutvecklingen som är tänkt. Det är inte så att rättspraxis är så fullkomlig att man kan luta sig tillbaka och känna sig nöjd. Näringslivet utvecklas ständigt och snabbt med många nya juridiska problemställningar som ofta får bedömas utifrån en lagstiftning som antingen inte finns eller som släpar. Det är inte bra att dessa bedömningar i så stor omfattning sker under sekretess. Det är inte någon bra utveckling för rättsstaten Sverige.

Ett annat skäl är att skiljeförfaranden tenderar att bli så kostsamma att många mindre och medelstora näringsidkare inte har någon möjlighet att driva en tvist om inte tvisten rör mycket stora värden. Detta medför att den som ”sitter” på det tvistiga beloppet kan känna sig oförtjänt trygg. Mycket översiktligt beräknat kan en slutförhandling i ett skiljeförfarande med tre skiljemän samt med parter, som representeras av två advokater/jurister vardera, beräknas kosta mellan 20 000 och 30 000 kronor per timme. Därtill kommer kostnader för förberedelser och förhandlingar samt all den tid som parterna måste lägga ner på tvisten. Något tillfredsställande försäkringsskydd finns inte för kostnader i denna storleksordning. Problemen blir mycket påtagliga om ett mindre företag vill rikta krav mot ett större företag som har erforderliga resurser. Detta är inte någon bra utveckling för rättsstaten Sverige.

Vi har fungerande skiljeförfaranden vilket inte är problemet. Utvecklingen med förenklat skiljeförfarande är emellertid betänklig bland annat eftersom möjligheten till överklagande av en skiljedom är mycket begränsad. Samma problem föreligger inte i ett tingsrättsförfarande med en ensamdomare. Möjligheten att få prövningstillstånd i hovrätten är betydligt bättre. Problemet är att våra allmänna domstolar inte erbjuder något tillräckligt bra alternativ. I Advokaten nr 8 2016 s. 42 skrev Rikard Wikström en debattartikel om att skiljemän bör bli mer proaktiva. En hel del har skrivits om skiljeförfaranden och om hur brottmålsprocessen kan förbättras. Jag tycker att alldeles för lite debatteras om hur dispositiva tvistemål skall hanteras effektivt i våra allmänna domstolar. Det känns som om frågan hanteras styvmoderligt och utvecklingen vad avser förberedelser i tingsrätt är definitivt inte proaktiv. Om domstolarna inte skall lämna walk over måste en del förändringar göras.

Tänk om kommersiella tvistemål från början handlades av erfarna domare och inte av tämligen oerfarna beredningsjurister. Tänk om domaren under förberedelsen fick mer auktoritet att förelägga parterna att både besvara väsentliga frågor och tillhandahålla uppgifter och handlingar m.m. Tänk om domaren under förberedelsen var friare att ställa besvärande frågor till part om hur parten tänkt sig att få framgång med sin talan/inställning. När nu många fler tvister kommer att avgöras av ensamdomare borde det vara möjligt att ha en erfaren rådman som förbereder tvisten och en annan som dömer i målet om tvisten går till huvudförhandling. Detta skulle möjliggöra att den rådman som förbereder tvisten kan vara friare i sitt agerande. Tänk om domstolarna också så långt möjligt kunde utnyttja det kunnande och den kompetens som finns inom tingsrätterna för olika tvister och om sådan inte finns anlitar erforderlig specialkompetens.

Jag tror att våra domstolar skulle kunna erbjuda ett bra alternativ och fullgöra sin funktion även i kommersiella tvister. En fråga är om rättsstaten Sverige vill satsa på att fylla en sådan funktion eller om man hellre lämnar walk over. En annan fråga är hur Advokatsamfundet ser på att engagera sig för att förbättra och effektivisera domstolarnas handläggning av dispositiva tvistemål för att bli ett attraktivt alternativ till skiljeförfaranden.

Jon Mannheimer
Advokat