search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Turkiet har fängslat 400 advokater

Rättsstaten är på reträtt i Turkiet. Särskilt utsatta för regeringens åtgärder är advokater och journalister. Det anser Abdullah Bozkurt, journalist i exil i Sverige.

Abdullah Bozkurt var redaktionschef för den engelska utgåvan av Turkiets största dagstidning Zaman. Zaman hade en upplaga på 1,2 miljoner. Men han tvingades lämna sin tjänst när den turkiska regeringen tog över tidningen i mars 2016. I stället startade han en egen nyhetsbyrå – men efter det misslyckade kuppförsöket i Turkiet i juli 2016 stängde regeringen också den, liksom 180 andra nyhetsförmedlare.

Dagen efter att Abdullah Bozkurt lämnade Turkiet stormade polisen redaktionen på hans nyhetsbyrå.

När Abdullah Bozkurt kom till Sverige startade han och några kolleger organisationen Stockholm Center for Freedom för att väcka opinion kring utvecklingen i Turkiet.

För närvarande hålls 200 turkiska journalister fängslade. De flesta har inte ens formellt anklagats för något brott, enligt Abdullah Bozkurt.

– Det handlar om frihetsberövande som föregår en rättslig prövning. Den turkiska regeringen missbrukar det straffrättsliga systemet för att straffa kritiska och oberoende journalister. Turkiet är nu det land i världen där flest journalister hålls fängslade, säger Abdullah Bozkurt.

Därutöver har arresteringsordrar utfärdats för ytterligare 100 journalister, som befinner sig utanför landets gränser eller är på fri fot inom Turkiet.

Abdullah Bozkurt menar att åtgärderna är en del av de upptrappade tillslagen mot rättsstaten i Turkiet, som har fått träda tillbaka dramatiskt under de senaste åren.

– Det började med korruptionsutredningen i december 2013, som pekade ut president Erdoğan och hans familj. Erdoğan svarade med att avsätta både domare, åklagare och utredare, säger Abdullah Bozkurt.

Regeringen har inte slagit till bara mot journalister, domare och åklagare – utan också mot advokaterna. Nära 400 advokater sitter fängslade i Turkiet nu, enligt Abdullah Bozkurt. Omkring 700 advokater frihetsberövades efter kuppförsöket, och av dem har 400 formellt arresterats.

Bland de advokater som har fängslats finns flera nuvarande och tidigare ordförande och vice ordförande i Turkiets regionala advokatsamfund.

– Regeringen slår ner på advokaterna, som är den viktigaste försvarslinjen för den som blir anklagad för brott av regeringen, säger Abdullah Bozkurt.

Abdullah Bozkurt berättar att det är mycket svårt för regimkritiska journalister att hitta en advokat som vill ta sig an deras sak. De turkiska regionala advokatsamfundens stadgar kräver att de förordnar en av sina ledamöter, när en misstänkt inte har råd med eller inte kan finna en försvarare. Men i flera fall har det hänt att advokaterna har avböjt uppdragen, eftersom de är rädda för att själva råka illa ut.

– Om du försvarar en regimkritisk journalist kan du själv bli arresterad, säger Abdullah Bozkurt.

Han konstaterar att de inhemska rättsmedlen i det turkiska rättssystemet inte längre är effektiva, eftersom domstolsväsendet i stor utsträckning kontrolleras av regeringen.

Det är inte heller en framkomlig väg för många att vända sig till Europadomstolen, fastän Turkiet är anslutet till det europeiska människorätts­systemet. För att Europadomstolen ska ta upp ett mål, måste sökanden först ha uttömt de inhemska rättsmedlen.

– Men hur ska du göra det, när du inte kan finna en advokat i Turkiet? Och om du bor utanför Turkiet – hur ska du ge advokaten fullmakt? De turkiska ambassaderna och konsulaten vägrar utfärda fullmakter för advokater som vill företräda en regimkritisk journalist. Vi befinner oss i ett slags limbo, säger Abdullah Bozkurt.

Dessutom finns en mängd otillbörliga restriktioner på grund av undantagstillståndet som hindrar advokater i Turkiet att företräda sina klienter på ett effektivt sätt, berättar Abdullah Bozkurt: Advokaterna får inte tillgång till förundersökningen i brottmål. De får inte samtala i enrum med sina klienter, utan avlyssnas av regeringen.

– De här restriktionerna strider mot rättsstatens principer och mot de grundläggande rättigheter som garanteras i Europakonventionen – som är bindande för Turkiet, säger Abdullah Bozkurt.

Han anser att den turkiska regeringen inte bryter bara mot sina tidigare internationella åtaganden, utan även mot den turkiska författningen, som har starka skyddsbestämmelser för rättsstaten, pressfriheten och yttrandefriheten i övrigt och mötesfriheten.

Efter kuppförsöket 2016 suspenderade regeringen 3 000 domare och åklagare – en tredjedel av yrkeskårerna – utan några föregående utredningar eller brottmålsrättegångar. Det de har gemensamt är att de har meddelat domar i enlighet med rättsstatens principer, inom ramarna för Europakonventionen, som Turkiet har ratificerat och som är bindande för den turkiska regeringen.

Enligt Abdullah Bozkurt ger sig regeringen på alla som inte instämmer i regeringens synsätt, oavsett om de är konservativa, liberala eller har en annan ideologisk bakgrund.

– Erdoğan och hans regeringskolleger insåg att det var nödvändigt att avskeda alla domare och åklagare som meddelade domar som inte behagade regeringen, för att kunna förvandla Turkiet från en parlamentarisk, sekulär demokrati i riktning mot en auktoritär, islamistisk regim.

Det har inte bara handlat om korruptionsutredningar, utan även om exempelvis miljöfrågor. Abdullah Bozkurt berättar att han har sett exempel på att regeringen har suspenderat domare i exploateringsmål när de har meddelat domar som går emot regeringens förslag.

De suspenderade domarnas och åklagarnas tillgångar har frusits. De har inte någon inkomst och kan inte heller realisera sin egendom för att få pengar.

– Det är en del av en skrämselkampanj mot domare och åklagare från regeringens sida, säger Abdullah Bozkurt.

Regeringen har också avskedat en tredjedel av Turkiets diplomatkår på grund av påstådda terroristkontakter.

Den 16 april håller Turkiet folkomröstning om att införa en ny författning. Enligt Abdullah Bozkurt är den nya konstitutionen ett sätt för president Erdoğan att införa ett verkställande presidentämbete – vilket innebär att presidenten vill styra över den parlamentariska och den dömande makten och över makten på praktiskt taget alla nivåer.

I dag är den turkiske presidentens roll enligt författningen mest symbolisk, jämfört med premiärministerns. Turkiet är en parlamentarisk demokrati som styrs av parlamentet, där regeringen måste ha förtroende. Parlamentet har makten över lagstiftningen och statsbudgeten.

Men president Erdoğan vill alltså ändra systemet från parlamentarisk demokrati till presidentstyre. Och enligt Abdullah Bozkurt saknas maktfördelning och kontrollmekanismer i förslaget till ny författning.

– Det finns till exempel inte något misstroendevotum i det föreslagna systemet, och presidenten kan styra budgetprocessen. Om systemet förändras till ett verkställande presidentskap – eller imperatoriskt presidentskap som jag kallar det, för det liknar inte presidentskapet i USA eller Frankrike eller något annat lands presidentskap – är det ett led i mönstret där presidenten avlägsnar Turkiet från demokrati och värden som rättsstat och grundläggande mänskliga rättigheter till en konsolidering av makten i en mans hand, säger Abdullah Bozkurt.

Han menar att det är mycket oroande att folkomröstningen ska hållas med förutsättningen att medierna är fullständigt tysta. Det är svårt att driva kampanj mot förslaget, eftersom frågorna inte kan väckas offentligt, det inte går att få tillgång till medierna och det är lätt att bli arresterad.

– Så det är inte en fri och rättvis ­folkomröstning, säger Abdullah Bozkurt.

Abdullah Bozkurt menar att utfallet av folkomröstningen kommer att påverka Turkiets förhållande till de europeiska organisationerna.

– Om förslaget antas i folkomröstningen, avlägsnar sig Turkiet ganska långt från EU:s kriterier för mänskliga rättigheter och kommer troligen att få underkänt i medlemsförhandlingarna, säger Abdullah Bozkurt.

I Europarådet är Turkiet redan fullvärdig medlem sedan 1949. Europarådets Venedigkommission gjorde den 10 mars ett kraftfullt uttalande mot de föreslagna författningsändringarna och kallade dem ”ett farligt steg bakåt för demokratin”. Venedigkommissionen varnar bland annat för att förslaget ger presidenten alltför stor personlig makt utan nödvändiga kontrollmekanismer och riskerar att leda till ett auktoritärt presidentstyre, och att det försvagar domarkårens oberoende.

Enligt Abdullah Bozkurt finns praktiskt taget inga fria medier i Turkiet i dag. Det finns inga radio- eller tv-stationer som inte kontrolleras av regeringen. Av de tryckta medierna finns bara två små tidningar kvar, och de når inte större delen av landet. Det finns exilmedier som försöker täcka utvecklingen i landet på distans, men det kräver resurser.

– Det är viktigt att tillhandahålla en skildring som utmanar den officiella hållningen genom faktabaserad journalistik, bland annat för att skapa källor till framtida referenser. För i slutänden kommer Turkiet att återgå till det normala. Då kommer ansvar att behöva utkrävas. Då behöver man skapa dokumentation över vad som verkligen har hänt, och det är vad vi försöker göra, säger Abdullah Bozkurt.

Magnus Andersson