search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Notiser

Justitieråd föreslås få tjänstgöra korsvis

Regeringen lämnar i en lagrådsremiss förslag om att ge justitieråd möjlighet att tjänstgöra korsvis i de båda högsta domstolarna. Förslagen syftar till att underlätta för domstolar att samverka med varandra och medföra större flexibilitet och kan bidra till effektivare handläggning.
Även möjligheten att delegera beredningsåtgärder i hovrätt, tingsrätt, kammarrätt, förvaltningsrätt och hyres- och arrendenämnd föreslås utvidgas. Förslaget syftar bland annat till att förbättra migrationsdomstolarnas förutsättningar att hålla handläggningstiderna på en rimlig nivå, även när antalet mål ökar kraftigt.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2017.

Göteborgsadvokat blir nytt justitieråd

Regeringen utsåg den 23 mars Helena Rosén Andersson, Ulrik von Essen och Kristina Svahn Starrsjö till nya justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen. Helena Rosén Andersson är advokat sedan 2007 och arbetar i dag med särskild inriktning mot offentlig upphandling vid Advokatfirman Lindahl i Göteborg. Ulrik von Essen arbetar i dag som professor i offentlig rätt på juridiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kristina Svahn Starrsjö arbetar sedan 2013 som generaldirektör för Datainspektionen och är medlem i juristnätverket Hilda.

Flera tingsrätter kan bli betydligt effektivare

Resultaten i en ny granskning av Riksrevisionen visar att flera av landets tingsrätter kan bli betydligt effektivare. Granskningen tyder också på att produktiviteten vid tingsrätterna överlag sjunkit de senaste åren.

Granskningen bygger på omfattande jämförelser mellan de svenska tingsrätterna och tyder på att det – trots ett antal omorganisationer och förändrade arbetssätt de senaste åren – finns kvarvarande effektivitetsproblem hos flera svenska tingsrätter.

Den genomsnittliga förbättringspotentialen ligger på knappt 14 procent för den studerade tidsperioden. I några fall är tingsrätterna fullt effektiva, i andra fall har de tydligt en långsiktig teknisk ineffektivitet. Enligt rapporten kan en förklaring till ineffektivitet vara tingsrätternas storlek och att ineffektiviteten kan minskas genom sammanslagningar.

Riksrevisionen rekommenderar Domstolsverket att kartlägga de faktorer som påverkar möjligheterna till produktivitetsökningar. Samtidigt finns stora skillnader i uppmätt effektivitet mellan de olika domstolarna. Det tyder på att generella insatser för att öka tingsrätternas effektivitet sannolikt inte är rätt väg att gå, utan att det i stället behövs mer selektiva åtgärder.                                                    

Konsumenttvistnämnden redovisar sin praxis

Advokatsamfundets konsumenttvistnämnd har publicerat ett häfte på webben med en redovisning av nämndens verksamhet under 2016. Häftet innehåller statistik för verksamheten under året. I häftet finns också redogörelser för ett urval ärenden från konsumenttvistnämndens praxis hittills med korta referat av avgörandena.

Läs mer på Konsumenttvistnämndens hemsida på Advokatsamfundets webbplats.

Ny form av särskild handräckning

Regeringens föreslår att en ny form av särskild handräckning införs, kallad för avlägsnande, som ska tillämpas vid ett otillåtet besittningstagande.

Lagändringarna syftar till att göra det enklare för en mark­ägare att få tillbaka sin mark eller byggnad där personer bosatt sig utan tillstånd. Under vissa förutsättningar ska det vara möjligt att ansöka om avlägsnande utan att behöva lämna uppgifter om vilka de svarande är. Avlägsnandet ska även kunna genomföras mot personer som har tillkommit efter att ansökan lämnades in.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2017.

”Uppklarningsprocenten så låg att lagar övergetts”

Advokaterna Jan E. Frydman och Thomas Ekenberg skriver tillsammans med Per Tryding, vice vd Sydsvenska Industri- och handelskammaren, i ett debattinlägg i Svenska Dagbladet den 8 mars att polisens uppklarningsprocent för ett antal brott är så låg i Sverige att rättssäkerheten kan komma att hotas.

De skriver bland annat: ”När människor upplever att polisen inte upprätthåller demokratiskt beslutade lagar rör vi oss mot en farlig gräns för rättssamhället. Risken är stor att alltmer rädda och frustrerade medborgare tar lagen i egna händer eller lockas till snabba lösningar utan att bry sig om grundläggande krav på rättssäkerhet.”

JO: Olämpligt att tings­notarie fick avgöra mål

Justitieombudsmannen Lars Lindström kritiserar i ett beslut Södertörns tingsrätt för att de 2015 tillät en tingsnotarie avgöra tre brottmål som rörde situationer där 34 kap. brottsbalken tillämpas.

JO anser att en tillämpning av 34 kap. BrB ofta kräver en särskild erfarenhet hos domaren och att det därför är olämpligt att brottmål som rör situationer som regleras i 34 kap. BrB avgörs av tingsnotarier.

Allt färre döms till fängelsepåföljder

Antalet fängelsepåföljder under 2015 är de lägst uppmätta under hela 2000-talet. 2003–2005 fattades cirka 15 000 lagföringsbeslut avseende fängelse, men 2015 var motsvarande siffra 10 700 beslut avseende fängelse.

Det är några av resultaten i rapporten Brottsutvecklingen i Sverige, från Brottsförebyggande rådet, Brå. Enligt rapporten inträffade 112 fall av dödligt våld under 2015, flest under hela 2000-talet. Den slår också fast att det dödliga våldet med skjutvapen har ökat de senaste åren. Samtidigt visar rapporten att det dödligt våldet är minskande. Mellan 2001 och 2005 inträffade nämligen i genomsnitt 92 fall av dödligt våld årligen, medan det 2011–2015 var i genomsnitt 85 fall årligen.

Rapporten Brottsutvecklingen i Sverige visar även att andelen personer som uppger att de under året utsatts för något brott under den senaste tioårsperioden minskat.

Annons
Annons