search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Högre krav på rekonstruktörerna

Höjd tröskel för att inleda rekonstruktioner och utförligare rekonstruktionsansökan. Entreprenörskapsutredningen och EU:s direktivförslag vill ställa högre krav på rekonstruktörerna och förfarandet.

Grundtanken med direktivförslaget är att i tider med bredare internationell utveckling finna gemensamma regler för rekonstruktion av företag för att undvika en värdeförstörande konkurs. Den svenska Entreprenörskapsutredningen föreslår också verktyg för att reducera risken för ekonomiskt misslyckande genom konkurs och åtgärder för att fler företag som på sikt har en möjlighet att överleva ska genomgå företagsrekonstruktioner.

Under Europeiska kommissionens arbete med ett nytt direktivförslag rörande minimikrav för företagsrekonstruktion och vissa insolvensfrågor har professor Mikael Möller varit kommissionen behjälplig som expert.

Möller är i det stora hela nöjd med direktivförslaget som ligger i linje med de rekommendationer som han och kolleger i Nordisk-baltiska insolvensnätverket presenterade tidigare under 2016 rörande en harmonisering av ländernas rekonstruktions- och konkursrätt. Han menar att direktivförslaget innehåller regler om framförallt rekonstruktionsplaner och ägarnas ställning vid rekonstruktion som skulle vara positiva för Sverige.

– De största problemen i dagens svenska rekonstruktionshantering är att det i alltför stor utsträckning inleds utsiktslösa rekonstruktioner och att det är för lite muskler i lagstiftningen. Om inte alla är överens går det juridiskt sett bara att skriva ner skulderna till oprioriterade borgenärer, medan man i de internationellt ledande systemen kan genomdriva i princip alla slags åtgärder som behövs för en lyckad rekonstruktion, exempelvis ändringar i ägarstrukturen, säger Mikael Möller.


Mikael Möller, professor i civilrätt.

Europeiska kommissionen föreslår att aktieägare inte ska kunna kullkasta rekonstruktionsansträngningar eller hindra antagandet eller genomförandet av rekonstruktionsplanen om det föreligger sannolikhet för insolvens samt att företagsledarna måste vidta åtgärder för att minimera borgenärernas förluster.

Välkomna förslag

Även i den så kallade Entreprenörskapsutredningen som presenterades i slutet av förra året återfinns förslag om att det i rekonstruktionsansökan ska finnas en utförligare beskrivning av gäldenärens verksamhet samt en likviditetsbudget, som ska visa att det finns likvida medel tillgängliga för att betala den löpande driften av verksamheten kontant under, som huvudregel, de första tre månaderna av företagsrekonstruktionen.

Utredningen, som syftar till att förbättra och utveckla innovations- och entreprenörskapsklimatet i Sverige, berör hur fler företag ska få en möjlighet till en andra chans och behovet av en reformerad rekonstruktionslagstiftning. Den föreslår även åtta konkreta förslag på förändringar för att bland annat uppnå fler lyckade rekonstruktioner samt höja förtroendet för förfarandet.

  • En koncentration till ett mindre antal domstolar, som får möjlighet att bygga upp specialistkompetens
  • Att rätten ska pröva rekonstruktörens arvode
  • Att rekonstruktören ska kunna agera som förvaltare i en eventuell konkurs
  • Införa ett så kallat separat ackord med en förenklad process för mindre företag
  • Att gäldenärer och borgenärer ska kunna träffa särskild uppgörelse, så kallat utvidgat ackord
  • Rättshandlingar som gäldenären företar utan samtycke från rekonstruktören ska medföra ogiltighet
  • Att rekonstruktörens skadeståndsskyldighet ska regleras i lag
  • Att reglerna om gäldenärens avtal ska ändras för att bli mer lika reglerna vid en konkurs

Både Advokatsamfundet och Rekonstruktör- & konkursförvaltarkollegiet i Sverige, REKON, är i huvudsak positiva till förslagen i såväl Entreprenörskapsutredningen som direktivförslaget. Samfundet motsätter sig dock direktivförslaget om att införa krav på att vissa omstruktureringar ska kunna äga rum utan att det utses en rekonstruktör.
– Förslaget innebär att gäldenären i vissa situationer ges ett tvingande skydd mot borgenärerna utan att det finns någon aktör som tillvaratar borgenärernas intressen under förhandlingarna om en omstrukturering. Advokatsamfundets uppfattning att det i samtliga fall där gäldenären kan erhålla tvingande åtgärder mot borgenärerna ska finnas en rekonstruktör utsedd, som bland annat har till uppgift att säkerställa att borgenärernas rätt inte överträds, säger Anders Nilsson, advokat på Wistrand i Stockholm som skrivit Advokatsamfundets remissyttrande.

Hans Andersson, verksam på Advokatbyrån Kaiding i Piteå och ordförande för REKON, menar att kollegiet välkomnar Entreprenörskapsutredningens förslag om så kallat utvidgat ackord, som innebär att gäldenären och borgenärerna ska ha möjlighet att träffa en särskild uppgörelse i vilket det klargörs vad som krävs av gäldenären för att borgenärerna exempelvis ska vara beredda att sätta ner sina fordringar eller förlänga betalningstiden.
– Inriktningen med att rekonstruktionen ska kunna fyllas med andra typer av villkor än ett rent ackord, som gäldenären ska uppfylla för att borgenärerna ska göra eftergifter, är bra. Det är också positivt att rekonstruktören och rekonstruktörbolaget ges större möjligheter att påverka avtalen och underlätta en nystart av företaget, säger han och tillägger:

– Men vi är mer skeptiska till det separata ackordet där man under hand ska arbeta fram en rekonstruktion som man går in med till domstolen för att få det fastställt, säger Hans Andersson.

Så kallat separat ackord är ett förslag om ett förenklat förfarande för skuldnedskrivning och en möjlighet till ackord som inte förutsätter företagsrekonstruktion, och som medför att gäldenärens motpart blir förhindrad med vissa undantag från att häva på grund av dröjsmål eller befarat dröjsmål. Hans Andersson menar att förslaget om ett separat ackord kan inbjuda till att kontantprincipen inte hålls fram tills att man får ackordet fastställt.


Advokat Hans Andersson

– Det finns en risk att man missgynnar borgenärer om man under den tiden bygger upp nya skulder. Det finns aktörer på marknaden, som inte är anslutna till REKON eller Ackordcentralen, som inte sköter rekonstruktionsuppdraget på bästa sätt. Det separata ackordet tror vi kan vara en inkörsport till den typen av aktörer, som säljer på gäldenärsföretag sina tjänster under flaggan av separat ackord och tar borgenärens intressen för lätt, säger han.

Under konferensen Insolvensrättsligt Forum 2017 i Uppsala i februari, genomfördes en mentometerundersökning bland deltagarna som till övervägande del var konkursförvaltare och företagsrekonstruktörer. På frågan om förslaget om separat ackord bör genomföras svarade 149 av 191 att så borde göras.

Ställer högre krav på advokaterna

Både direktivförslaget och utredningens höjda tröskel för begreppet ”rekonstruktionsduglig” att inleda rekonstruktioner och utförligare rekonstruktionsansökan väntas ställa högre krav på de advokater som arbetar med företagsrekonstruktioner.

Flera advokater som tidskriften Advokaten varit i kontakt med välkomnar förslagen och hoppas att det kan höja förfarandets i dag relativt låga förtroende bland såväl företagare som banker och kreditgivare.

– Eftersom det ställs högre kvalitetskrav och bättre underlag på ansökan kommer det också att krävas en större arbetsinsats hos gäldenären och den tilltänkta rekonstruktören. Det kräver en högre grad av kompetens hos rekonstruktören eftersom det föreslås en bredare palett av rekonstruktionsåtgärder i och med det utvidgade ackordet. Och under förfarandet kommer rekonstruktörer att kunna vara mer aktiva att stuva om i gäldenärens avtal för att bedriva rekonstruktionen på ett effektivt sätt. Det skulle innebära en ganska stor förändring, men framför allt möjlighet, säger Hans Andersson.

Odd Swarting på advokatbyrån Calissendorff Swarting i Stockholm är också positiv till att det i rekonstruktionsansökan ska finnas en utförligare beskrivning av gäldenärens verksamhet samt en likviditetsbudget.

– Det stramar upp kraven på rekonstruktionsförfarandet och rekonstruktörens arbete, vilket borde höja det i dag relativt låga förtroende som finns för förfarandet. Det kan också höja kvaliteten på förfarandet, ge domstolarna bättre möjlighet att analysera om det finns kvarstående ekonomiska utsikter att lyckas och stoppa utsiktslösa företagsrekonstruktioner i ett tidigt skede, säger han.

Swarting, som var expert i Entreprenörskapskommittén, saknar dock krav på vilka som får lov att agera rekonstruktörer, vilket han argumenterade för i utredningens arbete.

– Det borde vara i stort sett samma kvalitetskrav som på en konkursförvaltare. För domstolar utser rekonstruktörer som inte alls kan det här. Det är lycksökare som kommer in på marknaden och underminerar förtroendet för rekonstruktion, säger han.

Domstolsprövning av arvodet

Odd Swarting är även kritisk till Entreprenörskapsutredningens förslag att en domstolsprövning av rekonstruktörens ersättning för det arbete och för de utlägg som uppdraget har krävt ska göras obligatoriskt. 

– Att införa en regelmässig prövning är ett onödigt och byråkratiskt system. Det är inte bra och skulle snarare fördyra processen. Det räcker med att domstolen prövar det när någon vill få arvodet prövat. Rekonstruktion är dyrt, men kompetens kostar. Billigare rekonstruktioner skulle innebära sämre rekonstruktioner och lägre förtroende, säger han.

Långt ifrån alla kolleger delar Swartings uppfattning. Under Insolvensrättsligt Forum 2017 i Uppsala tillfrågades deltagarna om rekonstruktörernas arvode borde bli föremål för obligatorisk domstolsprövning på det sätt som Entreprenörskapsutredningen. En majoritet av de svarande – 172 av 277 – menade att så borde vara fallet.

Entreprenörsskapsutredningen menar att en prövning av rekonstruktörens arvode, som ofta är en av de största utgiftsposterna i förfarandet, kan göra rekonstruktioner billigare än i dag samt bli ett verktyg för att få fler små och medelstora företag att använda sig av rekonstruktion.

Fler rekonstruktioner

Flera av de advokater vi talar med är skeptiska till om Entreprenörsskapsutredningens samlade förslag kommer att leda till mer än höjt förtroende för rekonstruktionsförfarandet.

Christian Andersch på Rosengrens advokatbyrå i Göteborg, som nyligen var rekonstruktör i den uppmärksammade rekonstruktionen av Stampen-koncernen, hör till dem som ifrågasätter om Entreprenörsutredningens förslag om att en utförligare rekonstruktionsansökan kommer att resultera i dels fler rekonstruktioner, dels fler lyckade rekonstruktioner, vilket är utredningens syfte.

– Jag kan inte se hur förslagen skulle kunna medföra fler rekonstruktioner och fler lyckade rekonstruktioner. Och det kommer att innebära marginella förändringar i ansökningsförfarandet. Duktiga rekonstruktörer gör i stor utsträckning redan allt det som föreslås, säger han.

Andersch tror dock att Europeiska kommissionens direktivförslag om att styrelsen i företag där det finns en risk för insolvens måste vidta omedelbara åtgärder för att minimera förlusten för fordringsägare och undvika beteende som hotar livskraften hos verksamheten kan innebära att fler företag ansöker om rekonstruktion.

– Det är bra och viktigt med tydliga och balanserade regler om styrelsens plikter och ansvar när bolag får ekonomiska problem. Sådana regler kan bidra till att bolag ansöker om rekonstruktion eller konkurs i tid och att styrelsen får ett incitament för att minimera borgenärskollektivets förluster. Ju tidigare bolaget agerar desto större är ju även chansen att lyckas med en rekonstruktion, säger Christian Andersch.

Johan Persson