search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Domstolars makt och oberoende

Domstolarnas maktutövning och oberoende – viktiga frågor i fokus på seminarium på Svea hovrätt.

Den 16 februari arrangerade Svea hovrätt två seminarier där jurister, politiker och journalister diskuterade frågor om domstolars makt och oberoende.


Fr.v:Pauliine Koskelo, Peter Wolodarski, Anders Eka, Anne Ramberg,
Andreas Norlén samt moderator Fredrik Wersäll.

Var går gränsen för domstolarnas maktutövning?, var rubriken för det första seminaret. Att domstolarnas makt har ökat påtagligt under de senaste decennierna, nådde det stor enighet om bland paneldeltagarna. Med den ökade makten följer även ett ökat ansvar. Till bilden hör även att domarrollen blivit mer krävande.

Att domstolarnas makt ökat har olika delförklaringar. Det beror dels på internationaliseringen med Sveriges EU-inträde, dels på att frågor som tidigare avgjordes av politiska församlingar överförts till domstol.

När det gällde gränsdragningen mellan politik och juridik ansåg Peter Wolodarski, DN:s chefredaktör, att politikerna medvetet bakbinder sig själva genom att överföra makt till experter och domstolar.

Anne Ramberg betonade att domstolarnas främsta uppgift är att värna den goda rättsstaten. Har man det som utgångspunkt är det mycket enklare att förhålla sig till skiljelinjen vad politiker och domare ska göra.
– Om politiker inte uppfyller de krav som åligger dem när de lagstiftar, eller underlåter att lagstifta eller stiftar slarviga eller dåliga lagar, då är det domstolarnas ansvar att rätta till det, sa Ramberg.

Pauliine Koskelo, domare i Europadomstolen, menade att när det gällde hur de nationella domstolarna ska förhålla sig till internationaliseringen och de europeiska domstolarna så framhöll hon att de nationella domstolarna visserligen är de internationella domstolarnas förlängda arm. Men det är lika viktigt att de nationella domstolarna också kan utgöra en motvikt till de internationella domstolarna. Instanser som kan ställa sig kritiskt och utmana. Det är en växelverkan som är viktig, menade Koskelo.

En fråga som blir allt viktigare i takt med domstolarnas ökade makt är domstolarnas legitimitet. Anders Eka, justitieråd, betonade vikten av att om domstolarna ska kunna freda sig från påståenden om att vara politiska så är det viktigt för dem att vara transparenta och tydliga så att medborgarna vet vilka argument domstolarna bygger sina domar på.

Även frågan om domarnas självbild diskuterades på seminariet. Anne Ramberg ansåg att svenska domare är mycket återhållsamma och hon efterlyste att domarna gav uttryck för mer självförtroende.
– Domare ska inte vara ängsliga. De ska vara korrekta, objektiva och ha stor integritet. Men det krävs även mer öppenhet, sa Ramberg, som ansåg att i de så kallade politiska målen, som mark- och miljömålen, borde man kunna ha tevesända rättegångar.

Rubriken för dagens andra seminarium var: Hur skyddas domstolarnas oberoende i en tid av politisk oro? Paneldeltagarna diskuterade den oroväckande utvecklingen i Ungern och Polen där regeringarna har fattat beslut i syfte att minska domstolarnas oberoende. På frågan om något liknande kan inträffa i Sverige ansåg Iain Cameron, professor, att Sverige har en annan politisk kultur och andra rättsliga institutioner än länder som Ungern och Polen som gör att Sverige visserligen står bättre rustat. Men det finns en svaghet inbyggd. Eftersom Sverige har en lång och fredlig demokratisk utveckling har det lett till att frågeställningar av den här typen inte ägnats någon större uppmärksamhet.
– Rättsstaten är bräcklig och det tar lång tid att bygga upp den, men den kan raseras snabbt, sa Cameron som menade att nu kan det vara tid att diskutera institutionella förändringar.

Morgan Johansson, justitie- och migrationsminister, ansåg att domstolar i kritiska lägen kan utgöra en motkraft till antidemokratiska krafter. Men i längden handlar det om något annat. Nämligen synen på demokrati, att det handlar om ett sinnelag. För politiker är det därför viktigt att upprätthålla det demokratiska sinnelaget.

Thomas Bull, justitieråd, betonade att om det finns demokratiska viljor att genomföra förändringar så kommer de att ske.
– Domstolar kan inte stoppa ett demokratiskt system. Om de som är valda har en agenda, som är mindre bra ur rättsstatens synpunkt, så kan de möjligen vara grus i maskineriet. Men här måste kanske de mjuka värdena vara det som står upp, framhöll Thomas Bull.

Tom Knutson
Annons
Annons