Disciplinärende

Bakgrund

Advokat A har på Advokatfirmans webbplats lagt ut ett blogginlägg. Blogginlägget handlar om X, som är klient till A. Utöver blogginlägget har en ljud- och bildupptagning från ett förhör med X och tingsrättens dom i mål nr XXXX-XX och XXXX-XX, lagts ut på advokatfirmans hemsida.

I blogginlägget står följande.

Det här är X tidigt 80-tal och hon vill tre saker! Hon vill att Du tar ställning och hon behöver ekonomiskt stöd. X vill också ha en nolltolerans mot övergrepp på barn inom HVB- och familjehem. Anledningen är enkel. X råkade extremt illa ut under sin uppväxt, både när hon bodde hemma och när hon omhändertogs av det allmänna. Hon började missbruka sprit och droger vid nio års ålder, och hon sålde sig själv för att få tag på knarket och spriten. X var då en veteran när det kom till sexövergrepp och övergreppen fortsatte långt upp i tonåren. Det här är något som X vill göra något åt, det ska inte få upprepas.

X har släppt böcker, spelat in en dokumentär och föreläser om vad hon råkade ut för i syfte att upplysa och förändra. Allt det allmänna kan göra för att motverka övergrepp inom barnomsorgen måste göras. För att uppnå det så driver X och systern Y ett skadeståndsmål mot staten där de dels vill ha rätt, dels vill skapa en medvetenhet om de systemfel som finns inom den här delen av barnomsorgen. Målen har prövats i tingsrätten och kommer att prövas i hovrätten. I detta behöver X och Y hjälp. De behöver hjälp med att skapa en opinion i samhället och de behöver hjälp med att finansiera domstolsprövningen. Domstolsprövningen handlar huruvida det är acceptabelt vad som hänt X och Y eller har det allmänna ett ansvar?

Du kan lyssna på förhöret med X för att själv uppleva hur godtagbart det känns att ett barn i det allmännas omsorg drabbas av det hon upplevt. Därefter finns det två alternativ. Du kan sprida hennes budskap via de sociala medier som för tillfället är Dina favoriter. Du kan bidra till hennes kostnader på bankgiro XXXX-X. Alla kan göra ett av de två alternativen men skulle Du göra båda så har Du gjort mer för X och Y än vad någon ansvarig inom Socialtjänst och kommun gjorde för dem under deras uppväxttid. Frågan Du måste ställa Dig är om den frågan X och Y driver är väsentlig eller om det ska få hända igen. Denna fråga är högaktuell med tanke på hur marknaden för HVB- och familjehem ser ut idag. Majoriteten av alla HVB- och familjehem sköts på ett utmärkt sätt och de ansvariga gör ett bra jobb, men risken att ett barn ska råka illa ut på motsvarande sätt som X och Y har gjort måste motverkas och förebyggas. Detta kan bara ske genom att det allmänna utkrävs ansvar när det som i X:s och Y:s fall går exceptionellt fel. Om rättssystemet accepterar det som X och Y har råkat ut för så finns i praktiken inget krav på att det allmänna ska motverka att övergrepp av omhändertagna barn inte upprepas. Och så får det inte vara.

Advokatens yttrande

Advokatsamfundet har med anledning av vad som förekommit på hemsidan tillskrivit A om ett yttrande. I föreläggandet har han anmodats att yttra sig över materialets förekomst på hemsidan och de överväganden som gjorts inför offentliggörandet. Vidare har angetts att yttrandet särskilt bör innefatta en redogörelse för förenligheten med advokatyrkets kärnvärden och de Vägledande reglerna om god advokatsed, jämte förenligheten med lag t.ex. PUL.

I yttrande daterat den 1 juli 2016 har A anfört i huvudsak följande.

X:s perspektiv

X har givit honom instruktionen att publicera förhöret, vilket hon själv även gjort på sin blogg. Hon har även tidigare publicerat ett antal böcker som går betydligt mer in på djupet av hennes upplevelser och har på ett seriöst sätt spridit sin historia i den mediala debatten. Detta har dessutom skett genom föreläsningar, dokumentärfilm och deltagande i debattprogram. Han har inte sett några uppenbara problem med att publicera förhöret ur hans klients synvinkel. Däremot träffar uppgifterna i förhöret andra individer än henne själv, vilket ger frågeställningar om förtal samt PUL. Detta är någonting som potentiellt kan ge problem vilket han har övervägt enligt följande.

Den individ som främst går att identifiera från förhöret med hans klient är hennes far. I sammanhanget ska det noteras att någon förundersökning mot fadern aldrig inleddes, och följaktligen finns ingen dom ifråga om huruvida han har förgripit sig på sin dotter. Den dom som finns mot fadern är från 1998, då han dömdes för våldtäkt av en fyraåring, vilket dock inte har direkt relevans i X:s fall. Det resonemang han för nedan angående fadern, som är den som kan identifieras, gäller även för övriga omnämnda personer i förhöret, även om ingen av förövarna anges med namn och således är ytterst svåridentifierade.

Övriga omnämnda individers perspektiv

Spridning av information syftandes till att utsätta person för andras missaktning kan utgöra förtal. Av PUL föreligger ett skydd mot elektronisk sammanställning av känsliga och integritetskränkande uppgifter. Det har inte varit en lätt eller uppenbar bedömning att göra för hans del och han har resonerat på följande vis.

Inledningsvis kan det konstateras att den ljudupptagning som förhöret utgör är offentlig elektronisk handling upprättad av domstol, och denna kan spridas i och för sig ur ett mediarättsligt perspektiv. Att domstolsförhör sprids till allmänheten sker återkommande i radiodokumentärer och poddcasts.

Detta har inte varit en faktor som har inverkat på hans bedömning att följa klientens instruktion att publicera förhöret, men han har noterat detta. X har i egenskap av författare berättat sin historia, givit ut sina journaler i bokform och även lagt ut sitt förhör i tingsrätten. Han har också noterat att enligt TF är förhöret ifråga en offentlig handling. Efter noga överväganden så har han kommit fram till att publiceringen inte utgör förtal och att den är förenlig med PUL.

Förtal

Enligt lagstiftningen mot förtal så träffas spridning om information som spritts i syfte att utsätta en person för andras missaktning. Så har inte skett i föreliggande fall. X har valt att gå ut offentligt med vad som har hänt henne med målsättningen att det inte ska kunna hända igen. Hennes mål är att staten ska förbättra skyddet för tvångsvårdande barn. Hon har givit sin egen historia som ett varnande exempel hur illa det kan gå när det går fel som ett motiv till varför speciallagstiftning bör implementeras för att förbättra skyddet ifråga.

Spridandet av hennes livshistoria har inte skett i syfte att utsätta en annan individ för missaktning. Spridandet har skett för att förändra och förbättra tvångsvården av barn. Således har han bedömt att förutsättningarna för förtal inte ligger för handen genom spridandet av X:s historia. Denna bedömning delas av det förlag som givit ut hennes böcker, som i större omfattning och detalj än förhöret skildrar hennes uppväxt.

PUL

Utgångspunkten i PUL är att skydda enskildas integritet vid behandling av personuppgifter. Vid bedömningen i den här delen så har han sett det som väsentligt att uppgifterna som framkommer i förhöret har varit kända, och spridda, sedan långt tidigare på ett sätt som gör att berörda personer kan antas ha känt till uppgifterna.

Som nämnts har X släppt flera böcker om sin uppväxt. En av böckerna består av hennes journaler från vården och socialtjänsten.

De uppgifter som framkommit i det förhör som lades upp har varit kända sedan många år tidigare, delvis genom utgivna böcker men även via dokumentärfilm samt de föreläsningar och debatter som X deltagit i. Ingen av de berörda har kontaktat X med påståendet att förtal eller integritetskränkning skulle ha skett genom publiceringen av böckerna.

Mot bakgrund av detta så har han bedömt det som att ingen av de berörda har bedömt uppgifterna, oaktat förhörets innehåll, som integritetskränkande. Hade så varit fallet hade berörda individer med all sannolikhet omedelbart reagerat. Detta har för honom varit en viktig faktor, att ingen rektion överhuvudtaget förekommit på dessa uppgifter som varit kända sedan 2007. Han har även resonerat omkring hur han uppfattar två kärnvärden inom advokatkåren då han har beslutat i saken.

Kärnvärden inom advokatkåren

En grundläggande regel för advokater är att de inte får främja orätt. Av den beskrivningen tolkar han det även som att de får främja orätt, och enligt hans bedömning strävar X mot en förbättring av rätten till skydd för omhändertagna barn. Den uttalade målsättningen som hans klient har är att få en skyddslagstiftning för tvångsvårdande barn motsvarande den speciallagstiftning som skyddar skolelever mot mobbning, att själv erhålla kompensation är sekundärt.

En sådan skyddslagsstiftning skulle kunna innebära ett presumtionsansvar om den drabbade på rimliga grunder kan göra det antagligt att skada skett. Det är ett rimligt mål, då tvångsvårdande barn är i minst lika stort behov av skydd som skolelever. Att få till en lagändring kräver dock att debatten tar fart och att lagstiftaren agerar. Från en sådan synpunkt har han sett att tillmötesgå klientens begäran om publiceringen faktiskt främjar rätt. Det kan också noteras att X:s talan strävar efter att motverka att tvångsvårdande barn vanvårdas på ett sätt som strider mot artikel 3.

En advokat ska givetvis sträva efter att upprätthålla konventionen för de mänskliga rättigheterna, vilket sedan den 15 denna månad är uttalat från Advokatsamfundet. Även innan denna regels införande så har detta varit självklart för hans del. Att upprätthålla konventionens rättigheter är något som X gör. Hon har sökt advokathjälp för att få sin egen rättighet enligt konventionen tillgodosedd och även hjälpa andra. X gör detta genom att exponera sig själv på ett sätt som få brottsoffer gör, men denna exponering är en viktig del i den debatt hon lyckats skapa som syftar till att implementera en konventionsenlig skyddslagstiftning för tvångsvårdande barn.

Med hänsyn till den kraftiga ökning av HVB-hem som skett sedan hösten 2015, och den brist på tillsyn och kontroll som media rapporterat om, är det idag än viktigare att implementera en sådan lagstiftning jämfört med när hans klient riktade kravet mot staten 2012. Det finns således ett väsentligt och på konventionen väl grundat skäl att bidra till förändringen enligt hans bedömning.

Att en förändring i sig materialiseras är inte givet, men frågan är viktig. Beslutet att sprida förhöret har på inga sätt varit lätt eller uppenbart då det påverkar andra individer. Men mot bakgrund av det behov av förbättrat skydd för tvångsvårdande barn som otvetydigt föreligger, det faktum att ingen berörd individ kontaktat X sedan 2007 och på det sätt som hon driver frågan på så valde han att tillmötesgå förfrågan. 

Ärendets handläggning

Vid sammanträde den 26 augusti 2016 beslutade Advokatsamfundets styrelse att ta upp ett disciplinärende mot A. I samband med underrättelsen av beslutet bereddes A tillfälle att slutföra sin talan.

Ytterligare yttrande från advokaten

I yttrande, som kom in den 22 september 2016, har A anfört bl.a. följande.

X:s berättelse har haft spridning i media och i den allmänna debatten.

Förlaget har sålt 16 300 exemplar av hennes böcker där motsvarande uppgifter som framgår i förhöret framkommer. Hennes dokumentär har visats på tv, också i repris.

Man kan således sluta sig till att de personer som under den aktuella perioden funnits i X:s närhet sannolikt såg dokumentären, och hade reagerat till henne om de känt sig drabbade. Dokumentären visades även på en dokumentärfilmsfestival. Programmet har även varit tillgängligt via tv-kanalens play under en period.

X deltog maj 2013 i ett debattprogram i samband med att tv närmare undersökte missförhållanden vid tvångsvårdinsatser. Under programmet så deltog hon i debatten och redogjorde för sina erfarenheter.

Hon har ett flertal gånger figurerat i pressen där hennes livsöde fått stor spridning.  Sedan 2008 har X genomfört, grovt uppskattat, cirka 50 föreläsningar och berättat sin historia.

De uppgifter hon för fram i förhöret har således varit allmänt kända sedan i vart fall 2009, och den mediala spridningen har ökat sedan dess. Detta är sju år innan förhöret med henne publicerades på advokatfirmans hemsida.

X har aldrig blivit kontaktad av någon individ som reagerat på att hennes uttalanden har påverkat personen. Ingen kontakt har heller tagits med advokatfirman av direkt eller indirekt utpekad individ. Dessa faktorer har, som tidigare påtalats, varit avgörande för hans beslut att publicera förhöret.

Förhöret med X har tagits ned från hemsidan med hänsyn till prövningen i Disciplinnämnden.

Till sitt yttrande har A bilagt mejl från X den 20 september 2016 och förlaget den 13 september 2016, programtablå från tv, utskriven hemsida från dokumentärfestival, och en artikel ur en kvällstidning 2009.

A har därefter kompletterat ärendet med böcker som X skrivit.

Nämndens bedömning och beslut

Av utredningen framgår att de uppgifter som har lagts ut på advokatfirmans hemsida tillvitar andra personer brott. I något fall handlar det om brott av sådan allvarlighetsgrad att straffminimum är två års fängelse. Uppgifternas karaktär innebär att A, oavsett om klienten önskat att han skulle sprida uppgifterna, har varit skyldig att göra en egen bedömning av huruvida det krävts för att tillvarata klientintresset.

Av utredningen framgår inte att det har varit nödvändigt för att ta tillvara klientens intresse att sprida de aktuella uppgifterna på sätt som skett. A borde således, oaktat att klienten bett om det, inte ha medverkat till att föra ut uppgifterna via advokatfirmans hemsida. Genom att ändå göra det har A åsidosatt god advokatsed.

Nämnden tilldelar därför A erinran enligt 8 kap. 7 § andra stycket rättegångsbalken.