search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Skarp kritik mot NFC:s resultatvärdering

Nationellt forensiskt centrum ägnar sig åt subjektiv bevisvärdering som stärker åklagarens gärningsbeskrivning, hävdar advokat Johan Eriksson och en tidigare kriminaltekniker. NFC tillbakavisar kritiken.

Nationellt forensiskt centrums, NFC, modell för resultat­värdering bygger på att man kombinerar en slutsats från en forensisk bedömning med den förhandssannolikhet som finns om ett påstående. Kombinationen – som görs genom att använda det matematiska sam­bandet Bayes teorem – ger ett odds eller en efterhandssannolikhet för påståendet, som blir själva resultatvärdet.

Sonny Björk, pensionerad kriminaltekniker och tidigare verksam vid tekniska roteln i Stockholm som i dag biträder och utbildar brottmålsadvokater, är kritisk till NFC:s resultatvärdering som han menar att ytterst få advokater och domstolar förstår och kan värdera. Han menar att advokatkårens, åklagarnas och domstolarnas okunskapen kring metoden – med en huvudhypotes och en alternativ hypotes – och NFC:s sakkunnigutlåtanden är ett hot mot rättssäkerheten.
– Det är ingen som förstår resultatvärderingen och hur man ska tolka den juridiskt. Den okunnigheten bland advokater, åklagare och domstolar innebär att man inte har möjlighet att granska, ifrågasätta och kritisera resultaten. De förstår inte att det är ett subjektivt matematiskt framräknat resultat som endast uttrycker hur osannolikt det är på ett annat sätt än det som anges i huvudhypotesen. Det gör NFC:s resultat till en bevisvärderingsfråga och denna stöder så gott som alltid huvudhypotesen vilket ofta är lika med åklagarens gärningsbeskrivning. Det fria sättet att formulera den alternativa hypotesen är också ett medel att stärka huvudhypotesen, som stödjer åklagarens gärningsbeskrivning, säger Sonny Björk.


Sonny Björk. Foto: Tom Knutson

Advokat Johan Eriksson har kommit att intressera sig för NFC:s nya metod och är också kritisk till NFC:s resultatvärdering.

– Jag tycker att NFC lämnat kriminaltekniken och börjat ägna sig åt bevisvärdering, vilket är någonting som domstolarna ska ägna sig åt. NFC har inte låtit tala om att de inte längre ägnar sig kriminalteknik, såsom bild­jämförelse eller verktygsspår, utan numera ägnar sig åt är att beräkna sannolikheter. Jag tror inte att domstolarna känner till att det är så, och när det kommer till kolleger kan jag säga säkert att jag vet att det är så, säger Johan Eriksson.

Göta hovrätt påpekade i en dom från 2013 att NFC:s resultatvärdering bygger på subjektiva bedömningar och underkände 49 av 54 skospårsanalyser i ett mål. Hovrätten fann mot bakgrund av vad som framkom i ett förhör med NFC att skospårsanalysen innehöll en ”hög grad av subjektiv bedömning”.
– De skaffade sig underlag för vad det var som de fört in i den här matematiska formeln. Det visade sig att NFC i huvudhypotesen jämförde en sko med ett visst skospår och i den alternativa hypotesen skospåret med alla andra skor i hela värden, inklusive damskor, säger Johan Eriksson och uppmanar sina advokatkolleger att begära ut NFC:s arbetsblad för att kontrollera resultaten.
– I den mån sakkunnigbevisning innehåller bevisvärdering så är det tänkt att de ska tillföra sin kunskap, förklara hur man kommit fram till ett visst resultat på ett sådant sätt att domstolen själva kan bedöma om det är rätt eller fel. Så är det inte med NFC, utan domstolen får exempelvis bara +3 på sitt bord, vilket verkar starkt. Jag tycker att de borde vara skyldiga att redovisa den matematiska beräkningen så att den kan ifrågasättas. Det är nämligen långt ifrån säkert att domstolarna delar de subjektiva bedömningar som NFC har vägt in i beräkningen, säger Johan Eriksson.


Advokat Johan Eriksson. Foto: Johan Persson

Marie Allen, professor i forensisk vetenskap och rättsgenetik vid Uppsala universitet håller delvis med Johan Eriksson och Sonny Björk i kritiken, men menar att deras kritik inte kan knytas till den faktiska metoden som används.
– Det är inget problem med den statistiska metoden i sig, den används av många forensiska laboratorier runtom i världen. Men det behövs insikt om den statistiska utvärderingen för att kunna tolka ett utlåtande korrekt. För att domstolarna inte ska hamna i en situation där man överlåter bedömningen åt den sakkunnige, behövs kunskap om både hypotesprövning och betydelsen av de sannolikheter som hanteras, säger Marie Allen.

Lena Klasén, chef på NFC, och ­Liselotte Nielsen Sundberg, kanslichef på NFC, håller inte med i kritiken som Johan Eriksson och Sonny Björk riktar mot deras modell för resultat­värdering. De menar att NFC noggrant följer den internationella ­forensiska utvecklingen som är enig om att metoden för resultatvärdering är den bästa och mest strukturerade som finns, samt fortlöpande för en dialog med uppdragsgivare i olika forum.
– Kritiken bygger på två enskilda personers något felaktiga bild av vad resultatvärdering innebär. Vår metod är tvärtom ett sätt att göra värderingen av resultatet så objektivt som möjligt eftersom det är en strukturerad metod där vi prövar resultaten utifrån en så kallad huvudhypotes och utifrån en alternativ hypotes som ifrågasätter huvudhypotesen. Om vi bara skulle uttala oss om huvudhypotesen finns en risk att man gravt övervärderar resultaten mot den misstänkte, säger Liselotte Nielsen Sundberg.

Nielsen Sundberg och Klasén delar heller inte kritiken om att få advokater, åklagare och domstolar förstår och kan värdera NFC:s arbete.
– Vi håller fortlöpande utbildningar för såväl åklagare som domstolspersonal och de är väldigt duktiga på att både förstå och anamma den här modellen. Det här är inga konstigheter för dem på något sätt. Advokatsamfundet har också köpt kurser av oss. Dessutom har vi ett forensiskt råd bestående av bland annat Advokatsamfundet, Åklagarmyndigheten och domstolsväsendet där vi diskuterar och stämmer av deras behov, säger Lena Klasén.

Johan Persson
Annons
Annons
Annons