search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Är din nästa kollega en robot?

Flera internationella advokatbyråer har det senaste året satsat på artificiell intelligens. Nu har tekniken även nått svenska byråer. Konsekvenserna väntas bli stora tror advokater och forskare.

Artificiell intelligens, AI, handlar om att få datorer att göra det människor gör: tänka och ha möjlighet att lära sig saker och ting. Den amerikanska nyhetsbyrån AP:s robotar skriver om baseballmatcher. IBM:s superdator Watson kan diagnostisera oss människor när vi blir sjuka, bland annat ska maskinen ha upptäckt cancerfall som missats av människor. Och e-handelsjätten Amazon presenterade i början av december 2016 sin fysiska butik där dessa tänkande maskiner helt ska ersätta kassor och köer. Den här artificiella intelligensen kommer få enorma konsekvenser för stora delar arbetsmarknaden. Analysföretaget Forrester uppskattar att sex procent av alla jobb – i huvudsak lågavlönade arbeten – i USA tas över av maskiner inom fem år. Den svenske nationalekonomiprofessorn Stefan Fölster har i rapporter menat att vartannat av dagens jobb kan vara automatiserat inom 20 år. I den nya boken ”Framtidens jobb” skriver Fölster att det även gäller kvalificerade yrken likt advokatens.

Hur påverkar den här utvecklingen svenska advokatbyråer? Svaret beror på vem man frågar. Men både forskare och advokater är rörande överens om att stora förändringar är att vänta. 

Två svenska studier pågår 

2010 var Charlotta Kronblad nyanställd som biträdande jurist på Mannheimer Swartling i Göteborg med fokus på förvärv och företagsöverlåtelser. Inte sällan talades det då om professorn Richard Susskinds bok ”The End of Lawyers” som gavs ut 2008 där han förutspådde att arbetsuppgifter som hennes snart skulle vara utbytta mot mer effektiva och automatiserade system och programvaror.
I dag sju år senare är Charlotta Kronblad doktorand vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg och studerar i vilken utsträckning hennes tidigare arbete i dag har automatiserats av datorsystem.
– Susskind visade sig ha ganska rätt. Det har hänt mycket under dessa år. Stora internationella advokatbyråer investerar mer och mer i artificiell intelligens, säger hon.


Charlotta Kronblad. Foto: Johan Persson

Internationella advokatbyråer som Baker & Hostetler och Dentons använder i dag ett system kallat Ross intelligence, vilket kan beskrivas som en virtuell bolagsjurist. Systemet är en juridisk assistent till advokaterna som kan sålla bland bergen av rättsdata och ge kortfattade och direkta svar på frågor. Och under 2016 tecknade internationella advokatbyråer som Clifford Chance och Freshfields Bruckhaus Deringer avtal med teknikutvecklare om programvaror som bygger på AI.
– På de svenska byråerna finns i dag också mycket mer avancerade verktyg för att utföra exempelvis due diligence-processer än när jag arbetade med företagsförvärv. Från att ett team av biträdande jurister ägnade veckor åt att leta bland fysiska dokument efter vissa juridiska klausuler, till programvaror som söker upp relevanta klausuler på några minuter, säger hon.

Branschtäckande studie

Under hösten 2016 har Charlotta Kronblad intervjuat drygt 30 svenska advokatbyråer samt ett antal andra branschaktörer och är mitt inne i en branschtäckande studie om hur automatiseringen och digitaliseringen kommer att påverka advokatbranschens pris- och affärsmodeller samt organisationsstrukturer.
– Det är svårt med förändring i juristbranschen eftersom det är partnerledda organisationer där det oftast krävs konsensusbeslut för att ställa om eller att göra stora investeringar. Det gör att branschen generellt är lite trögare än andra branscher, säger hon.

Hon menar dock att svenska advokatbyråer har kommit väldigt olika långt i både tanke och handling rörande ny teknik.
– Det handlar inte om robotar som ska stjäla advokaternas arbete, det handlar om samlade rättsfall, förarbeten och avtalsklausuler i en databas som plockar fram ett beslutsstöd. Stora internationella advokatbyråer använder i dag artificiell intelligens för att analysera omfattande dokumentation inför ett företagsköp. När sådant lågvärdearbete sköts automatiserat frigörs tid för juristerna att ägna tid åt kvalificerade handpåläggningar högre upp i värdekedjan, säger Charlotta Kronblad.

Positivt för kunskapsintensiva yrken

Det internationella konsultföretaget McKinsey & Company är av samma uppfattning. I en stor rapport om automatiserade arbetsplatser från 2016 skriver de att automation kan vara positivt för kunskapsintensiva yrken – med advokater som specifikt exempel – eftersom AI möjliggör för yrkespersonen att fokusera på arbetet med högre värde, som inte kan kodifieras.

Chalmersforskaren får även stöd av den amerikanska studien ”Can Robots Be Lawyers?” Amerikanerna menar att AI har relativt lite att hämta inom juristbranschen. Forskarna menar att automationsteknik kan läsa och analysera stora mängder dokument, men att läsa dokument utgör en relativt blygsam del av en advokats verksamhet.

Charlotta Kronblad menar dock att automatiseringen trots allt är en stor utmaning för svenska advokatbyråer. Bland annat därför att branschens historiskt är präglad av högt kunskapsinnehåll, lågt kapitalbehov och en stark professionell kultur.
– Enkelt uttryckt kan man säga att det inte behövts mer än en dator och brevpapper för att starta en advokatbyrå. Men digitaliseringen förändrar grundförutsättningarna. När det krävs fler och fler avancerade datorsystem för att kunna vara konkurrenskraftig innebär det också att behovet av kapital ökar. Och sådan automation och återanvändning av information förändrar kunskapsintensiviteten och därmed också föreställningar och logiker, säger Charlotta Kronblad och fortsätter:
– Branschen kommer att fortsätta frodas. Men någon förlorare kommer det att bli i detta. Om man inte ställer om riskerar man att vara den, tror jag. Och det kommer nog att bli svårare att driva mindre affärsjuridiska byråer.

Studerar branschstrukturen

På samma adress som Charlotta Kronblad på Chalmers tekniska högskola arbetar också docent Christian Sandström. Han forskar på Ratio och Chalmers kring hur teknologiskiften påverkar etablerade företag och branscher och arbetar på uppdrag av Konkurrensverket med en kartläggning av hur ny teknik påverkar konkurrenssituationen för juridiska tjänster och inverkar på branschens strukturer.

Sandström tror inte att juridiken kommer kullkastas av digital teknik de kommande åren.
– Det som styr om ett teknologiskifte blir disruptivt eller inte är i hög grad vilka incitament som finns för etablerade spelare att ta till sig den nya tekniken. I juridikens fall kan man säga att digitaliseringen innebär att man i tilltagande grad använder sig av dynamiska dokumenthanteringar. I stor uträckning är det kostnadsbesparingar för advokatbyråerna, vilket innebär att det finns vissa incitament. Det talar för att omställningen kommer att lyckas, säger han och tillägger:
– De flesta digitala lösningarna verkar finnas på marknaden och utvecklas inte in-house av advokatbyråer. Om tekniken finns tillgänglig att köpa för alla blir förmodligen skillnaden mellan olika byråer också mindre. Man kan därför fråga sig hur stora effekterna egentligen kommer att bli på konkurrenssituationen.

Christian Sandström tror dock att det finns en orealiserad potential i hur tekniken används i dag.
– Det är en sak att använda ny teknik, en annan är att tilta affärsmodellen så att den är förenlig med den nya tekniken och det värde den skapar. Där tycker jag inte att det skett särskilt mycket. Jag får bilden av att byråerna gjort en hel del internt, men relationen till slutkund är vad den alltid varit. Byråerna säljer fortfarande timmar, inte så mycket nya erbjudanden till slutkund som jag tror är möjligt och på sikt nödvändigt, säger Christian Sandström.

Nya prismodeller?

Internationella affärsjuridiska byråer använder sig mer och mer av fasta överenskomna priser. Och enligt tidskriften The Lawyer använder i dag 17 av de 100 största brittiska advokatbyråerna ett analysverktyg som ger deras klienter realtidsdata om advokatkostnaderna.

Charlotta Kronblads forskning indikerar att även svenska klienter i allt högre grad efterfrågar alternativ till timprisdebitering och att olika aktörer möter detta behov på olika sätt. Hon menar att klienterna i dag är kunnigare kring byråernas affärsprocesser och efterfrågar andra former av prissättning.
– De traditionella affärsmodellerna inom affärsjuridiken bygger mycket på timpris och hierarkiska strukturer. Timprismodellen har varit en väldigt vinstbringande modell, men i dagens digitala kontext krävs andra modeller. Det intellektuella kapitalet är inte längre det enda viktiga kapitalet för att leverera juridik. Kunderna efterfrågar mer förutsägbarhet i priserna. Byråerna behöver ta betalt på nya sätt och paketera om det de säljer. Det börjar dyka upp advokatbyråer som erbjuder fasta priser och möjlighet att prenumerera på rådgivning, säger hon.

Charlotta Kronblad menar att advokatbranschen kommer att genomgå relativt stora organisationsförändringar de kommande åren.
– Min studie visar att det redan sker eller har skett en omställning till att byråerna inte har lika många biträdande jurister i dag som tidigare. Jag tror att många av dem på sikt kommer att effektiviseras bort. Behovet av erfarna jurister som kan tolka och processa kommer däremot att finnas kvar. Och det kommer antagligen också att ställas lite andra kompetenskrav inom organisationen, en arbetskategori som blir en typ av it-stöd. Om juristerna stannar kvar på toppen så kan man få in it-kunniga paralegals längre ner i värdekedjan, säger hon. 

Johan Persson
Annons
Annons