Artificiell intelligens ”2020 är AI lika självklart som att det står en laptop på skrivbordet”

Det brittiska magasinet The Lawyer presenterade i november 2016 en enkätundersökning bland Storbritanniens 200 största advokatbyråer som handlade om teknikutveckling och teknikinvesteringar. 84 procent av byråerna svarade att teknik har klättrat uppåt på deras strategiska agenda. Två av tre svarade att deras it- och teknikkostnader har ökat under 2016 jämfört med året innan. Men bara en tredjedel av byråerna kunde se en korrelation mellan sina teknikinvesteringar och en förbättring av sina ekonomiska resultat.

Är detta en verklighet som de stora svenska affärsbyråerna känner igen?

I alla fall delvis, menar Maria-Pia Hope som är managing partner på Advokatfirman Vinge. Hon säger att de räknar med en viss ökning av it-kostnaderna de kommande åren. I takt med att juridiken blir alltmer komplex och behovet av alltmer sofistikerad och automatiserad teknik kommer det att krävas ökade investeringar av advokatbyråerna för att vara i takt med utvecklingen.

Maria-Pia Hope berättar att man på Vinge noga följer utvecklingen på området artificiell intelligens och automatisering av olika tjänster.

– Vi följer hur de riktigt stora byråerna Slaughter and May, Allen & Overy och Freshfields Bruckhaus Deringer börjar testa artificiell intelligens och har tät dialog med dessa och andra nordiska byråer. Erfarenheten hittills, exempelvis från Norge, är att steget från pilot till skarp användning mot klient är ganska stort. Själva är vi på teststadiet, och tittar på AI-lösningar för vissa specifika delar av vår tjänst, säger Maria-Pia Hope.

Jan Dernestam, managing partner på Mannheimer Swartling, berättar att advokatbyråns it-kostnader ­ständigt ökar något. Bland annat därför att de i detta nu testar två olika AI-programvaror från Luminance (som ­används av bland annat Slaughter and May) och Kira (som används av bland andra DLA Piper och Clifford Chance).

– Vi är inne i slutliga testkörningsperioden kring vilket system vi ska handla upp. Bland annat testar vi genom att köra gamla transaktioner i systemet för att jämföra med vad vi själva kom fram till. Under 2017 kommer vi att besluta vilket vi ska köra skarpt med, säger han.

Jan Dernestam, Mannheimer Swartling. Foto: Johan Persson

Dernestam tror att artificiell intelligens kommer att vara ett självklart redskap på Mannheimer Swartling senast 2018.

– Men jag tror inte ett dugg på Rickard Susskinds påstående om att det är slutet för advokaterna. Jag ser AI som en ren möjlighet och ett fantastiskt verktyg. Fördelen med tekniken är att det kommer att vara våra klienter till godo, för det möjliggör för oss att arbeta ännu effektivare än vad vi gör i dag. Det kan på marginalen ersätta människor. Vi har redan övergivit bulkjuridiken. Vår organisation är riggad för de största transaktionerna, tvisterna och specialistärendena. Nu när teknikskiftet äger rum är vår organisation i stora delar redan anpassad, säger Jan Dernestam.

Inte nödvändigtvis dyrt

Såväl internationella byråer som Mannheimer Swartling har valt att skriva avtal med eller testa programvaror från externa leverantörer i stället för att utveckla egen programvara för AI. Samma sak gäller advokatbyrån Hannes Snellman, som huserar i industrikoncernen Facits gamla lokaler i Stockholm, som blivit en symbol för när ett företag inte hänger med i ett teknikskifte och sedan blir utkonkurrerat.

Hannes Snellman testar och utvärderar i detta nu AI-programvaror för eventuellt framtida bruk.
– Det tar lång tid att förstå hur ny teknik kan användas mest effektivt som ett led i våra tjänster och i vår affärsmodell. Det är därför vi valt att komma igång med AI tidigt för att starta vår mentala process och affärsutveckling, säger Paula Röttorp, managing partner på Hannes Snellman i Stockholm.

Både Paula Röttorp och Jan Dernestam menar att AI inte behöver innebära enorma investeringar för advokatbyråerna.
– Vi är exempelvis inte intresserade av att bygga upp ett eget system. Det finns externa leverantörer där man kan skaffa sig olika slags abonnemang och själva lära upp den licensierade AI-programvaran. Det behöver inte kosta särskilt mycket pengar, men det behövs mycket tidsinvestering i upplärning inklusive språk och för att vi ska lära oss vad systemen klarar av och dess begränsningar, säger Paula Röttorp.

Färre biträdande jurister?

Advokatbyråerna är relativt eniga om att sofistikerade klienter har betydelse för att utvecklingen drivs på mot ökad automation.

Jan Dernestam på Mannheimer Swartling menar att det initialt förmodligen kommer att vara inom M&A, fastighetsrätt och tvistlösning som AI kommer att användas för att systematisera arbete och jämföra klausuler i olika avtal. AI uppmärksammar jurister om saker som de bör kika på.

Paula Röttorp på Hannes Snellman håller med och säger att hon i samtal med utländska advokatbyråer, framför allt på fastighetssidan, förstått att användning av AI börjar bli en förväntan från deras klienter för att hålla nere kostnaderna.
– Jag har inte hört någon säga det i Norden ännu, men det är bara en tidsfråga. För finns det i London så finns det snart här också.

Paula Röttorp, Hannes Snellman. Foto: Johan Persson

Maria-Pia Hope säger att i dag ser man ännu inte på Vinge att en ökad automatisering leder till ett minskat behov av biträdande jurister.
– Vi är inte där ännu att datorer spelat ut behovet av unga jurister. Men om till exempel due diligence kan göras helt och hållet av datorer kan man tänka sig att behovet kommer att förändras. En möjlig utveckling är att det på sikt kommer att krävas en annan utbildningsprofil, säger hon och tillägger:
– Samtidigt är det viktigt att understryka att vi ser att efterfrågan på mer senior kompetens ökar i en alltmer komplex värld. För att säkerställa att man har en sådan kompetens måste man hela tiden rekrytera och se till att det finns en återväxt. Jag tror att den demografiska inverkan ligger ganska långt bort i tiden.

En studie av Deloitte, som Financial Times skrivit om, menar att tekniken redan lett till förlust av arbetstillfällen inom juridik i Storbritannien. Studien spår att 114 000 arbetstillfällen skulle kunna vara automatiserade inom 20 år.

Även Chalmersforskarna Charlotta Kronblad och Christian Sandström (läs Advokatens reportage här) spår att den nya teknologin kommer att innebära färre biträdande jurister på advokatbyråerna.

Paula Röttorp är av samma uppfattning som forskarna, men betonar att advokatbyråerna i Norden inte har lika många biträdande jurister per delägare som i USA och Storbritannien till att börja med.
– Där finns arméer av fotfolk på de stora byråerna. Sådana volymer av juniora jurister har vi inte här. Men det kommer absolut att bli färre biträdande jurister per delägare och det är inte bara drivet av AI utan också av typen av ärenden och klienternas förväntningar. Det kommer stegvis och är inte särskilt dramatiskt, säger hon.

Ljus men ny framtid

Enligt Maria-Pia Hopes uppfattning kommer det i framtiden bland klienterna att finnas en benägenhet att inte vilja betala så mycket för juniora jurister. I stället kommer mer senior kompetens att efterfrågas.

Maria-Pia Hope och Paula Röttorp tror att ny teknik kan göra att andra modeller än timdebitering kan komma att bli vanligare.
– Höga timarvoden går i dag inte och kommer framgent inte att gå att motivera för standardiserat arbete. Men kan man genomföra sådant med tekniska hjälpmedel så att det inte tar för mycket tid och ändå kvalitetssäkras, så tror jag att vi kan utvidga tjänsten till klienten utan att behöva förstöra vår lönsamhet. Dessutom kan de junioras arbete bli intressantare och mer utvecklande med ett intelligent datorstöd som kompletterar och låter juristen fokusera på rätt saker, säger Paula Röttorp.

Maria-Pia Hope tror att om fem år kommer en ännu större del av Vinges verksamhet att ha automatiserats och att det är en helt naturlig del i utvecklingen. En annan aspekt som den generella digitaliseringen kommer att bidra till är att öka möjligheterna att arbeta mobilt och flexibelt.
– Advokater kommer i slutänden alltid att behövas. Man ska absolut inte underskatta värdet och behovet av rådgivning från en advokat i en alltmer komplex värld. Men rollen kommer att se annorlunda ut, och i delar nog bli mer intressant, säger hon.

Jan Dernestam ser ingen dramatik i utvecklingen även om han tror att AI om några år kommer att vara ett självklart verktyg som varje advokat på affärsbyråer använder dagligen.
– 2020 är AI lika självklart som att det står en laptop på skrivbordet. Den viktigaste förutsättningen för att kunna arbeta effektivt är it-stöd. Vi kommer säkert kunna presentera utkast till rättsutredningar och juridiska promemorior. Jag skulle inte bli förvånad om AI-systemet då läser in motpartens inlaga och ger förslag till motinlaga. Det finns ingen gräns, säger Jan Dernestam.