search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Advokatdagarna

Viktiga nyheter på penningtvättsområdet

Förslaget till implementering av det fjärde penningtvättsdirektivet innebär flera nyheter för advokatkåren. Två av dessa nyheter är införandet av sanktionsavgifter och högre krav på klientkännedom.

Johan Sangborn, ställföreträdande chefsjurist och chef för internationella frågor på Advokatsamfundet, inledde med att redogöra för den nuvarande penningtvättslagstiftningen och gav en bakgrund till det fjärde penningtvättsdirektiv, som snart ska vara genomfört i svensk rätt. Den lagstiftning som vi har i dag har varit i kraft sedan mars 2009.
– Men det är först under senare år som frågor och diskussioner om penningtvätt och terroristfinansiering formligen har exploderat, sa Johan Sangborn.

Dels beror det, enligt Sangborn, på att det mellanstatliga organet FATF (Financial Action Task Force) vid sidan av EU-kommissionen hela tiden flyttar fram positionerna. Dels har det så kallade kriget mot terrorism som startade efter terroristattackerna den 11 september 2001 och de fortsatta terroristattackerna i världen ytterligare accentuerat frågan om hur man stryper finansieringen till terrororganisationer och penningtvätt. Även de så kallade Panamadokumenten har använts i den här debatten för att skärpa lagstiftningen på många olika sätt. Detta har medfört en rad förändringar under senare år i penningtvättslagstiftningen. I maj 2015 beslutade EU om ett nytt, fjärde, penningtvättsdirektiv som ska vara genomfört i medlemsstaterna senast i juni 2017. Enligt Sangborn kommer det dock bli svårt för Sverige, liksom flera andra länder,  att hinna implementera direktivet inom utsatt tid, eftersom det finns många svåra problem när det gäller genomförandet av detta direktiv.

2015 års penningtvättsutredning lämnade sitt betänkande i februari i år, men någon lagrådsremiss finns ännu inte och väntas sannolikt inte förrän tidigast strax före jul.

Här är några av förslagen för genomförandet av det fjärde penningtvättsdirektivet:

  • En helt omarbetad penningtvättslagstiftning föreslås (den nuvarande anses svår och komplex att tillämpa).
  • Skapande av ett centralt register om faktiskt ägande av bolag, bland annat som en hjälp vid klientkännedomskontroll.
  • Ökade krav på advokatbyråerna att ha interna skriftliga riskbedömningar, och därtill anpassade interna rutiner för penningtvättsfrågor.
  • Regler om kontroller av verklig huvudman förtydligas. Banker får rätt till ökad insyn beträffande verklig huvudman på advokats klientmedelskonto.
  • Process- och utredningsundan­taget bibehålls för advokater.
  • Införande av sanktionsavgifter.

Enligt det nya direktivet är det, berättade Johan Sangborn, ofrånkomligt att sanktionsavgifter aktualiseras i alla medlemsländer vid överträdelser av penningtvättslagstiftningen, eftersom kravet på sådana är tvingande. I det svenska betänkandet om hur det fjärde direktivet ska genomföras i svensk rätt finns ett förslag som säger att sanktionsavgifter får utdömas vid sidan av sedvanliga disciplinära påföljder. Disciplinnämnden ska när en advokat för överträdelse av PTL tilldelats en erinran eller varning (med eller utan straffavgift) enligt förslaget överlämna till Justitiekanslern att avgöra om advokaten dessutom bör åläggas att betala en sanktionsavgift (lägst 5 000 kr och högst ett belopp som motsvarar två gånger den vinst som advokaten erhållit till följd av överträdelsen, eller om sådant belopp inte går att fastställa, ett belopp motsvarande högst 1 miljon euro). Dessutom föreslås en överklagandemöjlighet avseende både beslutet om sanktionsavgift och den disciplinära påföljden till Högsta domstolen.

Johan Sangborn, som var expert i utredningen, skrev ett särskilt yttrande med flera kritiska synpunkter på genomförandeförslagen. Även Advokatsamfundet var kritiskt i sitt remissyttrande, inte minst till förslaget om sanktionsavgifter.

Trots att nästan inget medlemsland ännu hunnit genomföra de omfattande regeländringar som föreskrivs i det fjärde penningtvättsdirektivet, har EU-kommissionen redan kommit med ytterligare förslag som ska komplettera den tidigare lydelsen av det fjärde direktivet, bland annat med anledning av Panamadokumenten, kommenterade Sangborn.

Karin Faxén Ågrup, advokat och chefsjurist vid Mannheimer Swartling Advokatbyrå, berättade om hur de nya förslagen kan slå i praktiken. Hon underströk att det i fråga om klientkännedom handlar om nya tydligare regler och inrättandet av det centrala äganderegistret hos Bolagsverket, som i vart fall på sikt kan komma att underlätta klientkännedomskontrollen.
– Men essensen när det gäller frågan om klientkännedom är att det nya förslaget innehåller små förändringar på alla punkter. Det är inte några omvälvande förändringar om vad advokaten ska göra när det gäller att ta reda på mer om sin klient, sa hon och tillade att det i direktivet betonas att advokater ska inventera och skapa tydligare rutiner för klientkännedomen. Det är mer fokus på egen riskbedömning som ska uppdateras och som ska fyllas med skriftliga rutiner om hur man hanterar varje uppdrag. 

Tom Knutson
Annons
Annons