search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Advokatdagarna

Skifte i synen på näthat

Ett skifte har skett i synen på hat och kränkningar på internet. Men för att få bukt med näthatet räcker inte nya lagar. Skadeståndrätten är enda vägen fram anser Mårten Schultz.

Mårten Schultz, professor i civilrätt vid Stockholms universitet, grundare till institutet Juridik och internet berättade att ett viktigt skifte i diskussionen om hat och kränkningar på internet har inträffat under de senaste arton månaderna. Tidigare har det hela tiden funnits ett motstånd i de här samtalen mot dem som har integritetsskyddet som ingångsvärde i diskussionen.
– Men användandet av yttrandefriheten för att kränka andra inskränker de facto yttrandefriheten eftersom det tystar människor. Så kränkningar på nätet är ett demokratihot och ett hot mot rättsstaten också. Den insikten har kommit under de senaste arton månaderna bland företrädare för lagstiftare, politik och journalistik, slog Mårten Schultz fast.

Det gör att de utredningar, bland annat Integritet och straffskydd som Gudrun Antemar har varit ansvarig för och där Schultz var expert, faller i en helt annan jord än vad den hade gjort för två och ett halvt år sedan, enligt Schultz.
– Trots att det rent principiellt inte är något nytt. Det är hela tiden avvägningen mellan yttrandefriheten mot trygghet, integritet och säkerhet, sa Schultz som gav exempel på allvarliga nätkränkningar mot journalister, politiker, debattörer som deltar i den offentliga debatten. Han gav även exempel på hot mot rättsväsendets aktörer, något som alltid förekommit.
– Vad som är nytt är de orkestrerade kampanjerna på internet. Och nu kan vi inte längre låtsas som att det som händer på internet stannar på internet. Utan det pyser hela tiden ut i fysisk aktivitet, sa han och exemplifierade bland annat med utredningen på Gotland om en misstänkt våldtäkt i höstas då åklagare hotades och stenkastning förekom.

Det är på de interaktiva medierna som problemen med näthatet finns, enligt Schultz. De allra största i de sociala medierna, på twitter.
– Twitter är just nu svenska internets största kloak. Det är samtidigt där jag pratar mest med människor eftersom det är en så fantastisk möjlighet att interagera. Det finns inget som twitter kommunikationsmässigt. Men det är så tråkigt att se hur det har blivit. Att det har blivit en sådan tummelplats för hat, hot och politiska agendor från olika håll.

Rättsväsendets företrädare och aktörer polisanmäler inte nätkränkningar som de utsätts för, enligt Mårten Schultz som frågade sig om rättsstatens företrädare har gett upp. Samtidigt konstaterade han att det är statistiskt sett väl motiverat. En rapport från Brå 2015, som behandlade kränkande brott på internet, visade att 96 procent av alla anmälningar leder överhuvudtaget inte till någon åtgärd alls. I Schultz organisation framhåller man att allvarliga brott ska anmälas.

Konsekvenserna av det utredda näthatet är att utsatta lämnar sitt yrke, och självcensur, ämnen som migration undviks eller vissa plattformar. Även rättssamhällets aktörer påverkas när de utsätts för orkestrerade hatkampanjer tror Schultz.
– Vi har en paradox. Vi har ett regelverk som konstruerats för att ge ett långtgående skydd för yttrandefriheten men det missbrukas för att skrämma människor till tystnad, sammanfattade han.

Dagens regelverk håller på att ses över. Flera utredningar arbetar på olika sätt med dessa frågar. Lagstiftaren arbetar med frågan, både den nuvarande och förra regeringen har tagit frågan på stort allvar. Men det kommer inte att räcka. Det spelar inte någon roll hur många regler vi har om rättsväsendet inte arbetar med dem, ansåg Schultz.
– Den enda lösningen är skadeståndsrätten, att enskilda själva antingen ensamma eller med stöd av advokater och rättsskyddet eller organisationer stämmer, sa Schultz och menade att man kan göra på samma sätt som upphovsrättsindustrin har gjort, att man använder sig av de civilrättsliga verktyg som finns för att beivra rättighetsinskränkningar eller rättighetskränkningar.

Dessutom kan man öka möjligheterna på olika sätt, stärka den skadelidandes möjligheter att själv utkräva ansvar. Mårten Schultz gav exempel på flera sätt:

  • Att arbetsgivare oftare betraktar kränkningar av de anställda, som hör ihop med arbetet, som ett arbetsmiljöproblem och att arbetsgivaren helt enkelt stämmer för sina arbetstagares räkning för att utkräva ansvar.
  • Kunskapshöjande aktiviteter: människor måste känna till sina rättigheter och möjligheter.
  • Brottsskadeersättning kan utgå när man har blivit kränkt på internet. När den har utgått även om inte någon har blivit dömd så inträder Brottsoffermyndigheten och har rätt att regressvis kräva ut ersättningen om det finns stöd för det i skadeståndsrätten vilket det ofta gör.
  • Kommersialisera kränkningsersättningarna för att komma åt den preventiva effekten. Schultz organisation har precis fått prövningstillstånd i HD. Man har köpt en fordran på kränkningsersättningen av en person som har kränkts i en blogg.

– Vi har köpt den och stämt den som är ansvarig, blogginnehavaren. Den enda rättsfrågan är: Går det att köpa och sälja kränkningsersättningar in­nan man har gjort någonting med dem, att de har manifesterats på något vis? Om det är möjligt så kan finansbolagen börja tråla internet och köpa dem och stämma i bulk. Det tror jag är framtiden! 

Tom Knutson
Annons
Annons