search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Advokatdagarna

Överläkare: Finns skäl att vara kritisk till rättsintyg

Rättsintyg kan se annorlunda ut beroende på om det är en rättsläkare eller någon annan läkare som skrivit det. Advokat Johan Eriksson och överläkare Petra Råsten Almqvist menade därför att det finns skäl att vara mer kritisk till rättsintygen.

Omkring 40 procent av de omkring 10 000 rättsintyg som skrivs varje år i Sverige utfärdas av läkare som inte är specialister inom rättsmedicin. Alla legitimerade läkare inom den offentligt bedrivna hälso- och sjukvården är nämligen skyldiga att göra kroppsundersökningar och skriva rättsintyg avseende dessa på begäran av polis och åklagare, trots att rättsintyg egentligen i många fall bör inhämtas från rättsläkare inom Rättsmedicinalverket eller läkare som RMV har avtal med.

Advokat Johan Eriksson, som kommit att intressera för rättsmedicinsk undersökning och dokumentation kring skador, uppmanade med anledning av det till att vara mer kritisk till innehållet i rättsintyg.
– Det finns en tendens hos oss advokater att alltför lättvindigt acceptera det åklagaren säger att rättsintyget betyder. Min uppfattning är att det kan finnas skäl att ifrågasätta innehållet oftare, sa han.

Johan Eriksson fick medhåll av Petra Råsten Almqvist, som är överläkare, medicinsk chef och tillförordnad avdelningschef på Rättsmedicinalverkets rättsmedicinska avdelning i Stockholm.
– Det finns stor skillnad i kvaliteten på intyg som har skrivits av specialister i rättsmedicin och specialutbildade intygsläkare och andra läkare. När man skriver ett rättsintyg ska man vara opartisk i sin bedömning. Läkare som arbetar inom vården kan ha svårt att skilja mellan vad som är strikt medicinsk information och alla de icke-medicinska faktorer som de alltid annars beaktar i en samlad vårdbedömning, sa Petra Råsten Almqvist.
– Där måste ni läsa med största noggrannhet så att ni kan säga att läkaren har gjort fel bedömning eftersom han eller hon har varit för partisk och, utan att förstå det, lagt sig i gärningen. Alla andra faktorer än de strikt medicinska ska bedömas av rätten, sa Almqvist.

Bedömningar kring en skadas ålder är den punkt där rättsläkarnas och andra läkare bedömningar går isär.
– Många läkare har av någon oklar anledning fått för sig att uppge att skadan är exempelvis 18 timmar eller två dygn gammal. Extremt få skador kan man bedöma in i sådan närhet. Vi rättsläkare är ofta mer försiktiga och preciserar inte mer gärna närmre än till ”några dagar”, sa Petra Råsten Almqvist, som berättade att åklagare ofta vill att hon och andra rättsläkare i rättegångssalen ska uttala sig om hur farligt det hade varit om en skottskada exempelvis varit en centimeter åt ena eller andra hållet.
– Det är hypotetiskt och inte strikt medicinskt. Vi pratar inte om situation och inte om hypotetiska skador. Det gillar inte åklagarna för de vill att vi ska bedöma gärningen. När vi talar om livshotande skada bedömer vi en skadas objektiva effekt utan behandling. Det spelar ingen roll om man fick behandling eller inte, sa hon. 

Johan Persson
Annons
Annons