search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Advokatdagarna

Kritik mot förslag om att åklagare ska förordna

Flera advokater är kritiska till förslaget i betänkandet rörande färre häktningar om att låta att åklagare förordna offentliga försvarare utanför kontorstid.

Sverige har återkommande kritiserats för sina långa häktningstider. 2014 fick Sverige bland annat kritik av såväl FN:s som Europarådets tortyrkommitté för långa häktningstider och användning av restriktioner. FN efterlyste också då tidsgränser.

Regeringens särskilda utredare Inger Söderholm, lagman i Attunda tingsrätt, redogjorde för betänkandet Färre i häkte och minskad isolering som ska få effekten att de allra längsta häktningstiderna kortas, generellt färre restriktioner och minskad isolering eftersom samsittning ökar.
– Vi föreslår bland annat en längsta tid för häktning på sex månader före det att åtal väcks. Det gör vi för att dels komma åt de allra längsta häktningstiderna, dels markera att häktning är en väldigt ingripande åtgärd som ska betraktas och behandlas som en sådan. Undantag kan göras om det finns synnerliga skäl vid allvarlig och svårutredd brottslighet, sa Inger Söderholm.

Utredningen lämnar i övrigt bland annat följande förslag:

  • Inrätta två nya alternativ till häktning: hemarrest och områdesarrest.
  • Domstolarnas restriktionsprövning ska bli mer omfattande. Domstolarna ska inte bara bestämma om åklagaren ska få tillstånd att meddela restriktioner utan även vilken eller vilka sorters restriktioner som tillståndet i så fall omfattar.
  • Varje häktad ska ha rätt till minst två timmars vistelse med annan varje dag, eller minst fyra timmar om den häktade är under 18 år.
  • Åklagare ska interimistiskt kunna förordna offentlig försvarare utanför kontorstid.

Inger Söderholm förklarade att utredningen har haft ett särskilt fokus på häktade under 18 år, som ungefär är 140 till antalet varje år. Utredningen föreslår att om den häktade är under 18 år ska häktningstiden begränsas till tre månader innan åtal väcks jämfört med sex månader för vuxna.
– Vi föreslår också att när barn häktas så ska de inte förvaras på häkte utan i stället på hem som SiS, Statens institutionsstyrelse, ansvarar för. Vi tänker oss att det finns ett antal särskilda hem med särskilda häktesplatser där man helt och hållet tar bort isoleringen. På dessa hem finns det särskild kompetens för att ta hand om barn, och det finns lärare och möjlighet till skolgång, sa Inger Söderholm.

Riksåklagare Anders Perklev förklarade att Riksåklagaren i sitt kommande remissyttrande troligen kommer att ställa sig bakom utredningens förslag.
– Jag tycker att förslagen i betänkandet är väldigt bra och tydliga och ger ett klart uttryck för den principen som vi bör ha, att häktning och restriktioner inte ska användas mer än nödvändigt. Jag utgår från att det här kan bli lagstiftning, sa han.

Han berättade om de nya riktlinjer för åklagare som Åklagarmyndigheten presenterade i början av 2015 med syftet att minska häktningstider och restriktioner.
– Det har under dess första år inneburit en minskning av beslut om restriktioner från 70 procent av häktningarna till 65 procent. För att kunna åstadkomma stora förändringar kring häktningstider och restriktioner tror jag att det behövs mer genomgripande ändringar av processrätten. Sådana övervägs av en nu pågående utredning. Inger Söderholms betänkande är dock ett viktigt steg på vägen för att hantera frågan, sa Anders Perklev.

Advokat Tomas Nilsson förklarade att han välkomnade utredningen och dess förslag för att minska häktningar och isoleringar.
– Det är onekligen så att det har förekommit en långvarig och skarp kritik mot våra häktningstider. Och en hel del tidigare lagstiftare – regeringar av olika färg – borde skämmas för att det inte har hänt någonting på mycket lång tid, sa Tomas Nilsson.

Han uttryckte också kritik mot ett antal av betänkandets förslag. Bland annat att man – trots direktiven till utredningen – inte tagit ställning till de särskilda behov som kan tänkas finnas för ungdomar i ålderskategorin 18–21 år, utan menar att de ska betraktas som vuxna.
– Det där vill jag ifrågasätta eftersom det redan i dag finns en särställning för denna kategori: Det krävs bland annat särskilda skäl för fängelse, och de kan få lindrigare straff än vad som är föreskrivit. Min önskan är att vid häktning även placera dessa ungdomar i särskilda ungdomshem. Åtminstone skulle jag vilja att häktningstiden begränsas till tre månader innan åtal väcks även för denna ålderskategori, sa han.

Tomas Nilsson är kritisk till förslaget om att åklagare interimistiskt ska förordna offentlig försvarare åt en misstänkt utanför kontorstid, på kvällar och helger. Flera advokater i auditoriet menade att det vore principiellt felaktigt att låta åklagare förordna offentlig försvarare åt en misstänkt.

Riksåklagaren delade Nilssons uppfattning och menade att det på sikt behövs att domstolarna på ett eller annat sätt gör sig tillgängliga även på helger och kvällar.
– Det finns en viss ignorans från domstolarnas sida i denna fråga så till vida att de inte möter det ökade behovet av beslut under icke-konstorstid som nu har vuxit fram i och med Europakonventionen och de krav som finns på att en försvarare ska närvara redan vid första förhöret. Jag ser inte förslaget med interimistiska förordnanden som en slutgiltig lösning, men  kan godta det tills vi har någonting bättre på plats, sa Perklev. 

Johan Persson
Annons
Annons