search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Fler kvinnor har tagit ledarrollen med Hilda

Andelen kvinnliga chefer har ökat kraftigt inom juristyrkena under 10 år med nätverket Hilda.

När juristnätverket Hilda grundades för 10 år sedan, var det med syftet att göra något åt problemet att det är få kvinnliga jurister som blir chefer på myndigheter eller delägare på advokatbyrå.

Hur har andelen kvinnor i ledande positioner utvecklats under de 10 åren som Hilda har varit verksamt? En jämförelse visar att stora förändringar pågår.

Sedan Hilda grundades har kvinnorna – och de kvinnliga cheferna – blivit märkbart fler inom alla sektorer som ingår i Hildas målgruppsområde. På vissa områden har ökningen varit mycket hastig.

Men skillnaderna är fortfarande stora mellan de olika branscherna och yrkesgrupperna, vare sig det gäller absoluta tal, andelen kvinnor eller hastigheten i förändringarna.
Den yrkesgrupp där kvinnorna är relativt flest är åklagarna. Inom Åklagarmyndigheten är nu 60 procent av åklagarna kvinnor, medan andelen kvinnor av Sveriges advokater är 31 procent.

När det gäller utvecklingen det senaste decenniet står ökningen av andelen kvinnliga domstolschefer i särklass: Andelen har ökat med 242 procent mellan 2006 och 2015, till 41 procent kvinnliga chefer.

Även andelen kvinnliga delägare och innehavare på advokatbyråerna har ökat starkt. År 2006 var 14 procent av byråernas delägare och innehavare kvinnor. I dag är de 23 procent – det innebär en ökning med 63 procent. Ännu mer har andelen ökat, om man ser bara till delägarna: Där har andelen kvinnor ökat med 75 procent sedan 2006.

När Hilda startade 2006 var 20 procent av advokaterna kvinnor. År 2016 har andelen kvinnliga advokater stigit till 31 procent – en ökning med 55 procent på 10 år.
År 2006 var de kvinnliga delägarna på advokatbyråerna 12 procent. Nu är andelen kvinnliga delägare 21 procent. Andelen kvinnor bland delägarna har ökat i avsevärt snabbare takt än andelen bland Advokatsamfundets ledamöter i allmänhet och motsvarar alltså en ökning med 75 procent.

När Hilda grundades hade de kvinnliga biträdande juristerna just för första gången blivit fler än de manliga: 51 procent av de biträdande juristerna var kvinnor 2006. Kvinnorna har varit i majoritet bland de biträdande juristerna alltsedan dess, och 2016 har andelen kvinnor ökat till 56 procent.

Även inom myndigheterna, där andelen kvinnor inom många yrken var högre än i advokatkåren redan när Hilda började arbeta, har det skett en markant utveckling. Andelen kvinnliga chefer i staten har ökat de senaste 10 åren, och nu är 39 procent av alla chefer inom staten kvinnor. År 2006 var andelen 30 procent.
Av de ordinarie domarna 2006 var 28 procent kvinnor. År 2015 hade andelen kvinnor av de ordinarie domarna ökat till 51 procent. Det innebär en ökning med 82 procent. Av domstolscheferna var andelen kvinnor 12 procent 2006. År 2015 hade andelen blivit mer än tre gånger högre: 41 procent.
Av åklagarna var 48 procent kvinnor 2006. Andelen kvinnor bland cheferna var 34 procent. År 2015 hade andelen kvinnor av åklagarna ökat till 60 procent, och andelen bland kammarchefer och vice kammarchefer hade ökat till 41 procent.
Andelen kvinnor i ledningsfunktion inom polisen 2006 var 16 procent. År 2015 hade andelen ökat till 27 procent. Andelen kvinnliga poliser 2006 var 20 procent. Den ökade till 31 procent 2015.

På juristprogrammen vid de svenska universiteten är de kvinnliga studenterna sedan många år fler än de manliga. Enligt nya siffror från universitetskanslerämbetet var 58 procent av studenterna kvinnor läsåret 2014/2015. Andelen kvinnliga juriststudenter beräknas öka till 62 procent år 2035.

Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg kommenterar utvecklingen:
– Detta är verkligen glädjande siffror. Det visar att Hildas arbete varit meningsfullt. Det har adresserat de missförhållanden som förelåg när vi startade Hilda. Åklagarna är bäst i klassen. Men utvecklingen har varit mycket stark på alla områden inom rättsväsendet, förvaltningen och på advokatbyråerna. 

– Skillnaderna mellan offentlig förvaltning och advokatbyråer är inte konstig. Advokatbyråer, särskilt de stora affärsjuridiska byråerna, driver näringsverksamhet på en starkt konkurrensutsatt marknad. Det innefattar ett risktagande att vara delägare på en sådan byrå och det innefattar också ett tidvis mycket högt uppskruvat arbetstempo. Många unga kvinnor lämnar advokatyrket när de fått barn. De går huvudsakligen till företag och blir bolagsjurister. Som bolagsjurist får man också räkna med att arbeta hårt. Men i likhet med rättsväsendet och förvaltningen är det inte förenat med risktagande och i allmänhet mer normala arbetstider. Många är de kvinnor i dag som blir chefsjurister, domstolschefer eller chefer inom åklagarväsendet. Andelen kvinnliga delägare är också lägre än till exempel bland domstolschefer eller på åklagarsidan.

– Det intressanta är dock inte hur stor andel av kvinnorna som är delägare. Den relevanta siffran är hur stor andel av de nya delägarna som är kvinnor. Det anger riktningen. Och då kan man konstatera att utvecklingen verkligen är positiv. Andelen nya kvinnliga delägare överstiger den totala andelen kvinnor i kåren, säger Anne Ramberg.

Under perioden 2011–2015 var kvinnorna 32 procent av alla dem som blev nya delägare på advokatbyråerna. Hela 36 procent av de nya delägarna under 2015, 60 av 167 personer, var kvinnor.

Magnus Andersson
Annons
Annons