search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Sammanslagning av HD och HFD i Finland?

En regeringsutredning av sammanslagning av Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen i Finland pekar på flera fördelar. HD ställer sig bakom förslaget, medan HFD är mycket kritisk till en eventuell sammanslagning.

Finlands rättssystem är i mångt och mycket en spegelbild av det svenska. Den finländska Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen är precis som den svenska högsta instansen för tviste- och brottmål respektive förvaltningsmål. Men frågan är om och hur länge ordningen kommer att förbli sådan. 2013 tillsatte nämligen det finländska Justitieministeriet en arbetsgrupp för att utreda fördelarna och nackdelarna med att slå ihop de högsta domstolarna, som enhälligt bedömde att sammanslagningen skulle göra det möjligt att effektivare än för närvarande utnyttja sakkunskap över domstolslinjernas gränser. Utredningen menade också att en sammanslagen högsta domstol skulle ha bättre förutsättningar att utveckla rättsväsendet på ett allomfattande sätt jämfört med det nuvarande tudelade systemet.

I augusti i år omnämndes sammanslagningen i justitie- och arbetsminister Jari Lindströms förslag på reformprogram för utvecklingen av rättsvården, i syfte att effektivisera och förbättra kvaliteten på rättssäkerheten.
För att kunna slå ihop de högsta domstolarna skulle en ändring av grundlagen krävas, vilket innebär att en sammanslagning i sådana fall skulle bli aktuell först i början av 2020-talet.

Högsta domstolens president Timo Esko, som satt med i arbetsgruppen då han tidigare var president i Åbo hovrätt, är positiv till en sammanslagning.
– Personligen finner jag inga anmärkningsvärda nackdelar, men det finns några saker som kan leda till att sammanslagningsprocessen kräver en längre tid. Bland dessa kan särskilt nämnas olikheterna mellan förvaltningsprocess å ena sidan samt civil- och straffprocessen å andra sidan. Därtill kommer att HFD ska utvecklas till en verklig prejudikatdomstol. Utvecklingen i denna riktning är redan i gång. Några sakkunniga har oroat sig, att sammanslagningen skulle med tiden leda till en avtagande specialexpertis på några områden av förvaltningsrätten, då domarantalet i den sammanslagna domstolen skulle vara mindre än det nuvarande sammanlagda domarantalet i både HD och HFD, säger Timo Esko.

Högsta förvaltningsdomstolen är av motsatt uppfattning och konstaterar i sitt enhälliga utlåtande till Justitieministeriet att det inte är motiverat att fortsätta utredningen om en eventuell sammanslagning av de högsta domstolarna. Högsta förvaltningsdomstolens president Pekka Vihervuori skriver i en kommentar till Advokaten att en sammanslagning inte lär bli aktuell ”även om några enstaka debattörer då och då förespråkar olika modeller med inslag av sammanslagning”. Han framhåller snävare representation av sakkunskap som exempel på nackdelar och risker med en sammanslagning.

Minna Melender, generalsekreterare för Finlands advokatförbund, stöder en sammanslagning av de högsta domstolarna.
– Fördelen med att slå samman dessa två är att rättspraxis skulle vara mer konsekvent. I sådana fall skulle inte två olika beslut kunna komma från två separata högsta domstolar, som tyvärr har varit fallet några gånger, säger hon.

Frågan om en sammanslagning av HD och HFD har diskuterats i Sverige. Bland andra Stefan Lindskog, ordförande i HD, och Anne Ramberg tillhör förespråkarna för en sammanslagning. Läs mer i Advokaten nr 6, 2014 och ledaren i nr 1, 2008.

Johan Persson
Annons
Annons