search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Biblioteket

Nya avhandlingar

Fridskränkningsbrotten 

Som ett led i arbetet med att förebygga och bekämpa våld i nära relationer och markera allvaret i denna typ av brottslighet införde man 1998 bestämmelsen om grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning i brottsbalken (BrB 4:4a). Syftet med lagstiftningen var att angripa fall av systematiska kränkningar gentemot en närstående person, gärningar som var för sig har ett lågt straffvärde men som sammantaget får ett högre straffvärde.  Avhandlingen beskriver och analyserar bestämmelsen i BrB 4:4a och undersöker den lagstiftningsmodell som fridskränkningsbrotten representerar i förhållande till den mer traditionella lagstiftningsteknik som vanligtvis används i straffrätten, det vill säga enskilda gärningar avgränsade till tid och rum, och hur modellen fungerar.

Grov fridskränkning och grov kvinnofrids­kränkning av Malou Andersson, Stockholms universitet (Iustus)

 

Beviskravet skälig misstanke 

Beviskravet skälig misstanke är centralt för förundersökningen då de flesta av rättegångsbalkens tvångsmedel – möjligheterna att gripa, anhålla och häkta misstänkta, utföra husrannsakan och så vidare – är knutna till detta beviskrav, liksom de flesta av den misstänktes rättigheter. Trots detta har beviskravet inte tidigare varit föremål för forskning, det framgår inte i lagstiftningen vad beviskravet innebär och domstolspraxis saknas i princip helt när det gäller tolkningen av begreppet. Syftet med studien är att bringa närmare klarhet i betydelsen av beviskravet skäligen misstänkt.

Skälig misstanke av Simon Andersson, ­Stockholms universitet (Wolters Kluwer)

Bitte Wölkert