search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Notiser

Höjda arvoden för nämndemän

Regeringen höjer nämndemännens arvoden i två avseenden. Nämndemän i tingsrätterna och hovrätterna får i de förordningsändringar som regeringen har beslutat om rätt till ersättning för förberedelsearbete med 300 kronor per dag. Det är samma villkor som sedan tidigare gäller i förvaltningsrätterna och kammarrätterna. Dessutom får alla nämndemän rätt till ett särskilt arvode om 150 kronor per dag för tjänstgöring efter klockan 16.30.
Sedan 2007 är det vanliga sammanträdesarvodet 500 kronor för en dag.

Högre krav bör ställas på blivande polismän än andra

I Justitiedepartementets betänkande Polis i framtiden – polisutbildningen som högskoleutbildning (SOU 2016:39) föreslås bland annat slopat personlighets- och begåvningstest. Advokatsamfundet har i sitt remissyttrande flera invändningar mot förslagen.
Bland annat kritiseras förslaget om slopade personlighets- och begåvningstest samt att samma bestämmelser som vid universitet och högskola angående disciplinära åtgärder, ska gälla även för polisutbildningen. I sitt remissyttrande skriver Advokatsamfundet: ”Polisyrkets särpräglade karaktär gör att medborgarna måste kunna ställa högre krav på blivande polismän än andra studenter. Enligt nu gällande polisförordning ska den polisstudent som gör sig skyldig till brottslighet som inte anses ringa, skiljas från utbildningen. Detta krav bör enligt Advokatsamfundets uppfattning gälla även i framtiden.”

Stärkt integritetsskydd har nyligen införts

Från och med den 1 oktober är flera delar i offentlighets- och sekretesslagstiftningen ändrade. Det innebär att personuppgifter om den som är misstänkt för brott eller den som blivit utsatt för brott kan komma att omfattas av sekretess. Ändringen innebär att rätten för allmänhet och massmedia att ta del av vissa personuppgifter kommer att begränsas. De handlingar som berörs är bland annat framställningar om förordnande av offentlig försvarare, målsägandebiträde och offentligt biträde. Personuppgifter om den som är misstänkt för brott, eller den som blivit utsatt för brott, kan komma att omfattas av sekretess och kan därför inte lämnas ut utan särskild prövning.
I normalfallet kommer sekretessen att upphöra i samband med att stämningsansökan inkommer till domstolen eller när det blir fråga om att fatta beslut om tvångsmedel, exempelvis häktning.

Lagförslag om terrorfinansiering kritiseras

I Justitiedepartementets betänkande Straffrättsliga åtgärder mot deltagande i en väpnad konflikt till stöd för en terroristorganisation (SOU 2016:40) föreslås att det straffbara området utvidgas när man deltar i en väpnad konflikt till stöd för en terroristorganisation.
Advokatsamfundet föreslår i sitt remissyttrande att förslagen till ändringar i finansieringslagen och rekryteringslagen avstyrks i konsekvens med att det saknas anledning att utöka tillämpningsområdet för hemliga tvångsmedel och underrättelseskyldighet.

JO kritiserar Migrationsverket

Migrationsverket kritiseras av JO för bristfällig information om ett beslut i samband med en ansökning om uppehållstillstånd i november 2014. Justitieombudsmannen Cecilia Renfors kritiserar i sitt beslut Migrationsverket för att ha skickat första sidan av beslutet till en referentperson utan att informera om att det var just en kopia av förstasidan som skickades för kännedom. JO är kritisk till att myndigheter skickar ut inkompletta handlingar utan skälen till beslutet, bland annat eftersom det lätt kan leda till missförstånd.
I beslutet riktar JO även kritik mot att Migrationsverket utan närmare kontroll lade en ambassads uppgift om en underrättelse av ett beslut till grund för en rättidsprövning, trots att det på grund av omständigheterna i ärendet fanns skäl att ställa sig tveksam till uppgiften. JO uttalar att det är Migrationsverkets ansvar att vid sin rättidsprövning av ett överklagande ta ställning i frågan om när klaganden fick del av beslutet och göra en självständig bedömning av det underlag man har.

Rekordmånga hatbrott polisanmäldes 2015

Under 2015 identifierade Brottsförebyggande rådet (Brå) knappt 6 980 polisanmälningar med hatbrottsmotiv, enligt rapporten Hatbrott 2015. Det är den högsta nivån som Brå mätt upp och en ökning med 11 procent jämfört med mätningen 2014. Brå skriver att ökningen till stor del kan förklaras av ett ökat antal anmälningar om skadegörelse och klotter med främlingsfientliga motiv.

Lokalt polisarbete måste prioriteras

Statskontoret har presenterat den första delen av sin utvärderingsrapport om ombildningen av polisen. Utvärderingen visar att polisen har genomfört viktiga delar av sin omorganisation. Men flera svåra utmaningar återstår för att målen för reformen ska nås på sikt. En prioriterad fråga är också att stärka det lokala polisarbetet. 
Statskontoret konstaterar att det har tagit längre tid än förväntat för Polismyndigheten att tillsätta cheferna längst ut i organisationen. Det har medfört att det har blivit svårare att kommunicera om förändringarna. En konsekvens av det är ett glapp mellan vad cheferna och medarbetarna har förväntat sig av reformen och hur de upplever utfallet av reformen hittills.

Åldersbedömning in tidigare i processen

Ändringar i utlänningslagen ska möjliggöra tidigare åldersbedömning. Justitiedepartementet remitterade i september departementspromemorian Åldersbedömning tidigare i asylprocessen, som innehåller förslag till ändringar i utlänningslagen som innebär att Migrationsverket ska bedöma en utlännings ålder tidigare i asylprocessen än vad som görs i dag. I promemorian föreslås att om det råder oklarhet om en asylsökande utlänning som uppger sig vara ett ensamkommande barn är under 18 år eller inte, ska Migrationsverket så snart som möjligt göra en åldersbedömning och fatta ett tillfälligt beslut om sökandens ålder. Det föreslås bland annat också att Migrationsverkets tillfälliga beslut ska kunna överklagas.

Överlämning mellan migrationsdomstolarna

Regeringen föreslår i en lagrådsremiss att migrationsdomstolarna under tre år ska få lämna över migrationsmål och exempelvis socialförsäkringsmål till andra förvaltningsdomstolar som handlägger dessa mål. En förutsättning för att mål ska få lämnas över är att det inte medför någon avsevärd olägenhet för någon part.
Syftet med lagrådsremissen är att förbättra migrationsdomstolarnas förutsättningar att hålla nere handläggningstiderna i migrationsmål. Under år 2017 förväntas migrationsdomstolarna ta emot över 25 000 asylmål jämfört med knappt 7 500 mål under år 2015.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2017, från 1 januari 2020 begränsas möjligheten att lämna över mål till att enbart gälla migrationsmål mellan migrationsdomstolar.

Datainspektionen kritiserar FRA

Datainspektionen har granskat personuppgiftsbehandlingen i Försvarets radioanstalts (FRA) försvarsunderrättelseverksamhet och konstaterar att myndigheten i de flesta delar uppfyller de krav som ställs i lagstiftningen. Inspektionen riktar däremot kritik mot att FRA inte genomför regelbundna logguppföljningar.
Datainspektionen förutsätter därför att FRA inför en central logganalysfunktion och har förelagt FRA att till inspektionen senast i maj 2017 redovisa vad som gjorts.

Annons
Annons