search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Aktuellt

Mer än digitala källor krävs för rättsutredningarna

Stiftelsen Juridiska bibliotekets seminarium om rättsutredningar nu och i framtiden lockade ett sextiotal intresserade deltagare.

 

Elisabeth Ejemyr och Ann-Christin Karlén Gramming är bibliotekarier på Advokatfirman Vinge – eller informationsspecialister som de numera kallas. De berättade om hur man arbetar med rättsutredningar på den stora advokatbyrån och vilka utmaningar de upplever med att leva i två världar, den tryckta och den digitala.

På den stora affärsjuridiska byrån krävs svensk och utländsk information som täcker upp en stor mängd olika rättsområden. Vinge har fortfarande stora fysiska bibliotek på alla sina kontor.
Alla medarbetare har tillgång till stora allmänna rättsdatabaser. Till specialdatabaser för vissa rättsområden har byrån färre licenser, och till vissa databaser har endast bibliotekspersonalen tillgång.

De två informationsspecialisterna berättade att en rättsutredning på Vinge till 80 procent innehåller både digital och tryckt information. Först söks och läses lagrummet digitalt. Även lagkommentaren läses först digitalt. Därefter söker man i bibliotekskatalogen för att hitta även tryckt material, för att slutligen gå till biblioteket.

Ann-Christin Karlén Gramming förklarade att vissa del­ägare på byrån har framfört att den yngre generationen har en tendens att missa viktig doktrin i sina rättsutredningar, när de söker information bara digitalt.
– Det kan vara viktiga standardverk som enbart finns i tryckt form – kanske lite äldre, men ändå fortfarande högst gångbara, sa hon.
Ann-Christin Karlén Gramming menade att det är lätt att ”armlängdsprincipen” börjar gälla – att man använder det som finns inom räckhåll, medan det är mer motstånd att ta sig till biblioteket en trappa ner.
– Ändå har vi en stor fördel som har bibliotek på vårt eget kontor. Många byråer avvecklar sitt fysiska bibliotek, och då blir motståndet naturligtvis ännu större om man ska ta sig iväg till universitetet för att leta litteratur, sa hon.

Ett problem med doktrinen i digital form är att bara senaste upplagan av böckerna finns digitalt.
– Vi tvingas köpa de fysiska böckerna parallellt med de digitala, eftersom vi vill kunna garantera tillgång även till äldre upplagor. Vi betalar alltså dubbelt för informationen, sa Elisabeth Ejemyr.

Ann-Christin Karlén gramming konstaterade att det inte är en besparing att övergå till digital information. En tryckt bok betalar man för en enda gång, man kan behålla den hur länge som helst, och innehållet ändras inte. Men digital information måste man betala för om och om igen.
– Det är som att vi varje nyårsafton skulle kasta ut alla böcker i vårt bibliotek och sedan köpa tillbaka samma böcker igen på nyårsdagen, sa hon.

Också frågor om licenser och upphovsrätt orsakar problem. Får man spara information från databasen, dela den med klienter, ge in den i inlagor till domstol?
Tidsaspekten måste beaktas, eftersom juristerna på byrån ofta arbetar under stor tidspress. Biblioteket har förmånen att kunna låna material från högskole- och universitetsbibliotek, men även det har blivit ett problem i takt med att många bibliotek inte längre köper lika många böcker utan använder digital information. Informationen blir då inte längre allmänt tillgänglig, utan kan användas endast av lärare och studenter.
– Digitaliseringen har alltså medfört en mycket sämre allmän tillgång till information, vilket är väldigt olyckligt, sa Ann-Christin Karlén Gramming.

Informationsspecialisterna förklarade att de gärna skulle vilja vara mer digitala.
– Men vi ser inte att vi skulle kunna hålla samma höga servicenivå till vår affärsjuridiska verksamhet om vi vore helt digitala. Den mix vi har i dag är bra. Sökbarheten är suverän i den digitala världen medan läsbarheten är bättre i den analoga, sa Elisabeth Ejemyr.

Advokat Henrik Olsson Lilja, ­Advokatfirman Althin, talade om hur han som brottmålsadvokat arbetar med rättsutredningar och förklarade att han arbetar helt digitalt. Han ifrågasatte de höga priserna för digitalt material eftersom mycket ändå är offentligt material som finns gratis på öppna webbsidor.

Advokat Christer Danielsson, Advokatfirman Danielsson & Nyberg, gav ett perspektiv från den mindre affärsjuridiska byrån. Han framhöll att digitaliseringen har gjort informationen mer tillgänglig för mindre byråer som inte har möjlighet att ha ett eget fysiskt bibliotek.

Sofia Sternberg, bibliotekarie i Högsta domstolen, gav en inblick i arbetet med rättsutredningar på domstol och underströk vikten av att välja rätt digital sökstrategi: Man måste känna till den juridiska metoden för att helt kunna tillgodogöra sig innehållet i de juridiska databaserna.

Informationsföretagen Wolters Kluwer/Zeteo och Karnov diskuterade möjliga utvecklingslinjer för informationstjänsterna i framtiden med artificiell intelligens, textanalyser och hantering av de stora informationsmängderna i deras databaser.

Jure bokhandel och förlag talade om sin verksamhet som fackbokhandel för juridik och om planer på utveckling i framtiden, bland annat på ett register över juridiska festskriftsartiklar.

Staffan Malmgren har på helt ideell basis grundat webbplatsen lagen.nu, som tillhandahåller författningar och rättsfall gratis. Han var tidigare systemutvecklare, och när han började läsa juridik fann han att den rättsinformation som fanns på offentliga webbsidor inte presenterades på ett optimalt sätt. Det var svårt att hitta det man sökte.
Han byggde lagen.nu som ett sätt att lösa sina egna problem när han själv började läsa juridik, och insåg att den rättsliga informationen är ett omfattande och komplext nätverk.
Det har varit vägledande för tillgängligheten till lagen.nu att målgruppen är den breda allmänheten. Informationen är tillgänglig utan inloggning, utan användarkonton och utan kostnader.

Tre styrelseledamöter i biblioteksstiftelsen, professor Mårten Schultz samt justitieråden Göran Lambertz och Johnny Herre, gjorde korta reflektioner om arbetet med rättsutredningar.
Göran Lambertz förklarade att han börjar med att tänka själv och därefter på det klassiska sättet går till lagen, förarbetena, rättspraxis och doktrin, i den mån det behövs. Han betonade att man som jurist bör undvika att försöka fånga in allt, för att i stället få tid till att fokusera, sovra och strukturera.

Mårten Schultz menade att snabbhet och tillgänglighet är mycket viktigare nu än för 20–30 år sedan.
– Mina studenter, och jag själv, börjar alla författningssökningar i lagen.nu. Jag skulle aldrig använda de kommersiella tjänsterna till det, för där krävs fyra eller fem klick för att komma in, i stället för noll!
Han konstaterade också att källor som finns tillgängliga på internet citeras mycket mer än äldre avhandlingar och festskriftsartiklar, och underströk demokratiaspekterna på spänningen mellan öppet källmaterial som är fritt tillgängligt och låst material som kräver betalning.

Biblioteksstiftelsens ordförande Johnny Herre sammanfattade diskussionerna och avslutade seminariet med några anekdoter om hur tillgången till olika slags källor har påverkat forskning, prejudikatverksamhet och studier. 

Magnus Andersson
Annons
Annons