search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyhetsreportage

Förundersökningsledaren som bytte sida och blev advokat

Dmitrij Dinze är en av Rysslands ledande människorättsadvokater. Men han började sin juridiska bana på andra sidan – på åklagarsidan.

När Dmitrij Dinze avslutade sina juridikstudier 1998 ville han arbeta som förundersökningsledare. Det bestämde han sig för redan som 14-åring, då hans far som var taxichaufför påträffades död i sin bil och någon ordentlig utredning av dödsorsaken aldrig gjordes.
– Då bestämde jag mig för att bli förundersökningsledare för att på något sätt kanske kunna reda ut vad som hänt i liknande fall, har Dmitrij Dinze tidigare berättat i en intervju i den ryska nättidningen Openspace.ru.
Han anställdes också på åklagarmyndigheten i Sankt Petersburg där han under två år utredde svårlösta fall. Ett av fallen rörde ett mord på en minderårig. Ledningen på åklagarmyndigheten hade en huvudmisstänkt. Men Dmitrij Dinze hade i sin utredning inte funnit några bevis på att personen i fråga var skyldig utan ansåg i stället att han helt borde avskrivas från utredningen.

Det blev avgörande för den fortsatta karriären.
– Man måste hela tiden göra val i sitt yrkesutövande. Man tvingas välja mellan att följa sin inre övertygelse och att göra det som ledningen begär. I det här fallet gick jag på min magkänsla och sade upp mig. Jag förstod att det var ett system som inte passade mig. Där och då bestämde jag mig för att bli advokat, säger Dmitrij Dinze när vi träffar honom på Medelshavmuseets lunchrestaurang en eftermiddag i mitten på oktober. Han är i Stockholm för att berätta om det ryska rättsväsendet och hur det är att arbeta som advokat i Ryssland vid ett seminarium anordnat av frivilligorganisationen Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter.


Dmitrij Dinze, en av Rysslands ledande människorättsadvokater.

Sedan år 2000 när Dmitrij Dinze avlade sin advokatexamen arbetar han som advokat, med inriktning på förvaltningsrätt och framför allt straffrätt.
– När man arbetar med straffrätt måste man vara insatt i så mycket mer än lagstiftningen. Man måste ha kunskap i sådant som kriminalteknik och psykologi. Arbetet blir aldrig enformigt. Det är därför mer intressant än att jobba med till exempel tvistemål.
Alla som misstänkts för ett brott i Ryssland har rätt till en advokat, en advokat som utses av staten – men dem ger inte Dmitrij Dinze mycket för.
– De advokater som tillhandahålls av staten är egentligen en parodi på hur ett försvar bör se ut. Endast ett mycket begränsat antal av dem gör sitt yttersta för att försvara sin klient. Vi har ett system där försvarsadvokaterna i stället samarbetar med säkerhetstjänsten FSB.

De av regeringen utsedda advokaterna bidrar också till den utbredda korruptionen i Ryssland genom att erbjuda tjänster i utbyte mot gentjänster, berättar Dmitrij Dinze.
– Genom att göra polisen en tjänst förväntar sig advokaten att få fler klienter att försvara, vilket innebär en förtjänst för dem. I förlängningen leder det till att människor i allmänhet förlorar förtroende för advokater.
Dmitrij Dinze är knuten till människorättsorganisationen Agora och har försvarat såväl punkgruppen Pussy Riot som Bolotnajafången Aleksej Gaskarov och den ukrainska filmregissören Oleg Sentsov.
– Staten förföljer konstnärer som sysslar med politisk konst och betecknar dem som huliganer och extremister. Ryssland har hårda lagar mot extremism, ett begrepp som makthavarna har kommit på för att kunna kontrollera människors åsikter. Påföljderna blir lindrigare för vanliga kriminella än för människor som på något sätt motsätter sig makthavarna och systemet.
Han har också arbetat med flera mål som rör terrorism och sekter. Fängslades rättigheter är en annan fråga som Dmitrij Dinze brinner för och som får lite uppmärksamhet i dagens Ryssland. Han berättar att det inte är ovanligt att drogmissbrukare med abstinensproblem inte kan ta till sig det åklagarsidan framför under huvudförhandlingen och svara på ett relevant vis.

Enligt Dmitrij Dinze är det förenat med många utmaningar att arbeta som advokat i Ryssland. En stor svårighet är frånvaron av ett oberoende rättsväsende. Det finns flera exempel på att advokater inte har samma förutsättningar att göra sitt arbete som åklagarsidan.
– Det finns lagar och dekret, men det är bara på pappret som vi är jämställda. Åklagarna har mycket mer resurser och tekniska hjälpmedel än vi. Om försvaret kan anlita den expertis som behövs bestäms av hur mycket klienterna kan betala.  Dessutom umgås åklagarna med domarna, dricker kaffe med dem och diskuterar målen. Som advokat har jag inget icke-professionellt umgänge med domarna och har inga möjligheter att tala för min sak utanför rättsprocessen.

Dmitrij Dinzes bild är att förhållandena var något bättre under Boris Jeltsins tid som president 1991–1999 och även när Dmitrij Medvedev innehade presidentämbetet 2008–2012.
– I Ryssland kommer tyvärr politiken i första hand i dag. Och ryska politiker har dålig kunskap om rättsstaten. Om de förstod innebörden av mänskliga rättigheter och rättsstaten tror jag att Ryssland hade varit ett land där lagstiftningen faktiskt respekterades, att domarna skulle fatta beslut med utgångspunkt från gällande rätt och sitt eget samvete. Men domarna har inget samvete. De tolkar lagstiftningen som de vill. Politikerna, justitieministeriet, åklagarmyndigheten, högsta domstolen – alla är fokuserade på att vara presidenten till lags.

När åtal väcks i ryssland blir det fällande dom i 95–97 procent av fallen. Frågan är vad man som advokat kan göra för att tillvarata sin klients intressen när domstolen i princip redan i förväg har bestämt sig för att gå på åklagarens linje.
– Tidigare ansträngde vi oss för att få klienterna fria. I dag arbetar vi för att klienterna ska få ett mildare straff, kanske villkorlig dom, och för att tiden i häktet ska bli så kort som möjligt.
Trots den mörka bild som Dmitrij Dinze ger av det ryska rättsväsendet är han hoppfull inför framtiden.
– Jag är optimistisk. Det måste jag vara för att mina klienter inte ska förlora hoppet, säger han.

Fakta: Agora

Agora är en internationell människorättsorganisation med över 50 advokater och jurister knutna till sig. Organisationen, som bildades 2005 av människorättsjuristen Pavel Tjikov, försvarar mänskliga rättigheter, som till exempel rätten till en rättvis rättegång i Ryssland. För närvarande arbetar organisationens jurister med över 300 fall i landet. 2014 tilldelades Agora Raftospriset, som delas ut av Thorolf Raftos Stiftelse för mänskliga rättigheter. Finansieringen kommer från enskilda, företag och organisationer.
Källa: Agora

Kamilla Kvarntorp
Annons
Annons