search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyhetsreportage

Skiljedomsjurister från hela världen möttes i Stockholm

Swedish Arbitration Association (SAA) har genomfört sin stora konferens om skiljeförfarande, The Swedish Arbitration Days, för femte gången. Omkring trehundra skiljedomsintresserade jurister från hela världen samlades i Stockholm för sex kvalificerade paneldiskussioner om skiljemannarätt.

Temat för årets tvådagarskonferens var avtalsfrågor i internationella skiljeförfaranden.Svenska skiljedomsexperter som medverkade i panelerna som moderatorer eller deltagare var advokaterna Kaj Hobér, Anders Reldén och Claes Zettermarck samt justitieråden Johnny Herre och Stefan Lindskog.

Skiljemannauppdragets personliga natur var ämnet för en av diskussionerna. Frågan uppmärksammades särskilt när Ryssland klandrade skiljedomarna i Yukos-målen och bland annat påstod att skiljenämnden hade underlåtit att fullgöra sitt uppdrag, eftersom den hade delegerat otillåtet mycket av arbetet genom att uppdra åt en sekreterare att skriva utkast till delar av skiljedomen.

Jackie van Haersolte – van Hof, direktör för London Court of International Arbitrations (LCIA) konstaterade att inställningen till att ta in jurister som assistenter eller sekreterare till skiljenämnden varierar kraftigt mellan olika jurisdiktioner, liksom uppfattningarna om vilken omfattning sekreterarens uppgifter i förfarandet får ha. Mest godtaget är systemet med sekreterare i Nederländerna och Schweiz. Engelska barristers, å andra sidan, uppfattar uppdraget som högst personligt och anser att skiljemannen ska utföra hela arbetet själv, inklusive research, upprättande av utkast till skiljedom samt käll- och fotnotskontroll.
– Men jag tror att uppfattningen håller på att förändras också i Storbritannien, sade hon.
Jackie van Haersolte – van Hof noterade att LCIA:s regler godtar att skiljenämnden anlitar en sekreterare, så länge parterna är överens om den saken – men sekreterarens uppdrag får inte innebära delegation av skiljemannauppdraget.

Den schweiziske advokaten Sébastien Besson förklarade att schweizisk skiljemannarätt av tradition intar en liberal hållning till att skiljemännen använder biträden.
– Det är en praktisk och användbar hållning – och inte hycklande, sa han.
Han nämnde som exempel en schweizisk skiljedom i en fastighetsrättslig tvist, där en arkitekt utan ­juridisk bakgrund var ensam skiljeman. När svaranden gjorde en mängd rättsliga invändningar, anlitade skiljemannen biträde av en advokat på egen bekostnad och anlitade en annan ­advokat som sekreterare åt skiljenämnden. Skiljedomen klandrades bland annat på den grunden att skiljemannen hade delegerat sitt skiljemannauppdrag till annan på ett otillåtet sätt.

Den federala högsta domstolen i Schweiz fann i sin dom i klandermålet (4A_709/2014) att skiljemannens uppdrag visserligen är personligt och inte kan delegeras till en tredje person. Men skiljemannen får anlita en tredje person för assistans på tekniska områden som ligger utanför skiljemannens kompetens. Det gäller också den ovanliga situationen att skiljemannen inte är jurist och behöver juridisk rådgivning. Domstolen konstaterade att det inte innebär delegation av skiljemannens plikter när en sekreterare till skiljenämnden utses – men sekreteraren får bara bistå med administrativt och juridiskt biträde och får inte ersätta skiljemannen i beslutsprocessen.
Fast den schweiziska inställningen innebär inte att skiljemännen har carte blanche.
– I fall där det är fråga om otillbörlig delegation av skiljemannauppdraget, kan skiljedomen förklaras ogiltig, förklarade Besson.

International Council for Commercial Arbitrations rapport Young ICCA Guide on Arbitral Secretaries, som kodifierar bästa praxis, specifierar vilka uppgifter skiljemännen får delegera till sekreterare i artikel 3. Artikel 4 behandlar sekreterarens kostnadsersättning, och uttrycker den viktiga principen att anlitandet av en sekreterare ska minska kostnaden för skiljeförfarandet, inte öka den.

Sébastien Besson underströk att det inte behöver bli dyrare för parterna om skiljemännen tar hjälp av ett biträde i arbetet. En yngre jurist som är van att hantera källor elektroniskt och redigera juridisk text i dator kan mycket väl bidra till att arbetet med att utforma skiljedomen går snabbare och effektivare.

Sanktioner och liknande frågor var temat för en annan paneldiskussion. De senaste åren har riktade handelssanktioner och andra förbud påverkat den internationella handeln kraftigt. Panelen diskuterade vilken inverkan sanktioner och förbud till följd av väpnade konflikter, och förlorad kontroll över egendom med mera, har på fullgörelse av avtal och avtalstolkning – och hur skiljemännen ska förhålla sig till detta. Det kan till och med innebära risker för skiljemannen, till och med personligt ansvar enligt nationell rätt eller sätesortens rätt, om skiljemannen gör tolkningar som strider mot hemlandets lagstiftning eller utländska sanktioner som hemlandet är bundet av.

Den ryske advokaten Vladimir Chvalej, ordförande för Ryska skiljedomsföreningen, presenterade några exempel på frågeställningar: Är svenska skiljemän, vid ett skiljeförfarande i Stockholm, skyldiga att tillämpa EU-sanktioner, om en part åberopar dem – eller till och med ex officio, om de inte åberopas? Vad gäller om skiljemännen i motsvarande fall inte är svenskar? Är icke-svenska skiljemän vid skiljeförfarande i Hongkong skyldiga att tillämpa EU-sanktioner, om det är svensk lag som ska tillämpas i förfararandet?

Den ukrainska advokaten Julija Tjernych, doktorand vid Universitetet i Oslo, tog exempel från råvaruhandeln med spannmål samt med olja och fetter, där 80–85 procent av världshandeln regleras under handelsorganisationerna GAFTA:s och FOSFA:s standardvillkor. Hon beskrev hur sanktionsklausuler nu används i ökad utsträckning för att uppnå större avtalssäkerhet när det gäller sanktioner och för att mildra oförutsägbarhetsrisker. Men hon varnade för att slentrianmässigt använda alltför enkla standardklausuler för att reglera risken för sanktioner.
– Om skiljedomsorganisationerna utvecklar bättre modellklausuler som är utformade efter sammanhangen, kan sanktionsklausulerna tillföra mycket större nytta, sa hon.

Andra teman som diskuterades under Swedish Arbitration Days var utomobligatoriska anspråk i skiljeförfaranden, önskvärdheten av gällande rätt respektive affärsmässigt sunt förnuft som drivfaktor i skiljenämndernas avtalstolkning, ansvarsbegränsningsklausuler samt anpassning av långtidskontrakt till förändrade förutsättningar

Magnus Andersson