search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyhetsreportage

Allt fler advokater frihetsberövas i Kina

Sedan Xi Jinping blev Kinas president har de rättsliga övergreppen ökat i Kina. Trots presidentens retorik om ett rättssamhälle, så har allt fler advokater fängslats och hårdare lagar än någonsin införts mot civilsamhället. Advokaten har intervjuat Peter Dahlin, som tvingades lägga ner sin NGO och lämna Kina efter att ha suttit frihetsberövad i tre veckor och tvingats till ett falskt erkännande på statlig tv.

Vid gryningen 9 juli i fjol bröt sig flera okända män in i advokat Wang Yus bostad och kidnappade henne. Det var början på en kampanj utan motstycke mot Kinas rättssystem; cirka 280 advokater och aktivister kidnappades under de kommande veckorna. I korselden fanns advokatbyrån Fengrui vars ordförande Zhou Shifeng också greps. Två dagar senare hängdes byrån ut som ”brottssyndikat” och ”kriminell organisation” i statliga medier.

Minst 25 av de kidnappade skulle tillbringa minst ett år i fångenskap, många utan att få träffa vare sig familj eller egna advokater. Det gällde även Zhou Shifeng som i augusti i år dömdes till sju års fängelse för omstörtande verksamhet. Han beskylldes för att ha lierat sig med utländska myndigheter i syfte att underminera Kinas kommunistparti. ”De försökte aktivt använda mig för att attackera det kinesiska rättssamhället”, sade Zhou i en kort och krystad kommentar i samband med domen.

Wang Yu släpptes samma vecka mot borgen efter ett långt, framtvingat erkännande på kinesisk tv. Där sade hon med mekanisk röst att ”utländska krafter” tränat henne och kollegerna i att attackera och baktala Kinas myndigheter. Wang avsade sig även de internationella priser från bland annat amerikanska advokatsamfundet, American Bar Association, som hon tilldelats under sin fångenskap med motiveringen: ”Jag är kines och accepterar endast den kinesiska regeringens ledarskap.” Formuleringarna är helt i led med ”dokument nummer 9” som utfärdades till landets tjänstemän i april 2013, en månad efter att Xi Jinping blivit president. Det innehöll sju farliga västerländska värderingar som sades utgöra ett hot mot Kina. Där framhölls civilsamhället och ”västerländsk konstitutionell demokrati” som två av de största hoten. Dokumentet klargjorde att det inte blir tal om vare sig maktdelning eller självständigt rättsväsende i Kina.

Någon som snart skulle bli varse detta var Peter Dahlin, 36, som tillsammans med en amerikansk kollega 2009 grundade en NGO vid namn Chinese Urgent Action Working Group, även kallad China Action. De erbjöd inledningsvis främst akut hjälp åt advokater och aktivister i form av juridisk representation och finansiellt stöd. Senare började gruppen även hålla utbildning för kinesiska advokater i form av olika slags kortare kurser och manualer.
– De advokater som vi samarbetade med riskerade alltid att frihetsberövas, men från 2013 började allt fler av våra aktiviteter att stängas av polisen. Tillståndet för rättssystemet har blivit värre sedan Xi Jinping kom till makten, och särskilt sedan fjolåret har förföljelsen nått nya nivåer vad gäller såväl omfattning som metoder, säger Dahlin.

Det fick Dahlin erfara personligen en kall vinterkväll i januari i år, då 15-20 säkerhetsagenter dök upp vid hans hem i Peking för att frihetsberöva honom och hans flickvän. Under de 23 dagar som han hölls fången och förhördes utsattes han personligen inte för någon misshandel annat än brist på sömn under långa förhör. Däremot kunde han tydligt höra hur hans kinesiska kollega fick ordentligt med stryk i rummet ovanför.
Vid slutet av sin fångenskap sågs Dahlin ”erkänna” på statliga tv-nätverket CCTV att hans arbete hotat Kinas nationella säkerhet och dessutom ”sårat det kinesiska folkets känslor”. Inslaget förtäljde vidare hur utländska aktörer planterat Dahlin i landet för att smutsa ner Kinas rykte, bland annat genom att hans NGO betalade folk för att sprida lögner. Även två kinesiska kolleger tvingades avfärda Dahlin och hans verksamhet i tv. Allt skedde i enlighet med kinesisk lag.
– Efter det första dygnet befann jag mig under ”övervakning vid särskild plats”, som är ett nytt inslag i den kinesiska lagen vilket i praktiken ger staten rätt att kidnappa individer och hålla dem på okänd ort. De kan sedan hållas i sex månader utan något åtal alls, säger Peter Dahlin.

Peter Dahlin lägger till att detta ofta sker i rum vid statliga hotell eller andra faciliteter som särskilt byggts för ändamålet. I realiteten handlar det alltså om ”hemliga fängelser” där risken för tortyr är överhängande. Den anhållne får i regel inte träffa vare sig familj eller advokat.

Framsteg har visserligen skett inom Kinas rättssystem sedan Mao Zedong gick ur tiden 1976. Då – efter ett årtiondes kulturrevolution – existerade knappt något kinesiskt rättsväsende alls och när juristyrket återinfördes fanns det enligt statliga medier bara ”något hundratal” advokater i hela Kina. 1999 skrevs konceptet med ett rättssamhälle styrt av gemensamma lagar in i Kinas konstitution. I dag finns över 200 000 registrerade advokater och ungefär lika många domare, vilket är fler per capita än i USA. Stora problem kvarstår dock. Kinas domare har låg lön och status och saknar ofta utbildning i juridik. Endast 11 av 32 ordförande vid Kinas provinsiella domstolar har juridikexamen; de flesta har bakgrund i olika partiskolor. Kinas advokatsamfund – som styrs av kommunistpartiet – utfärdade 2014 förbud mot landets advokater att skrivna öppna brev, diskutera pågående rättsfall samt kritisera rättssystemet eller regeringens politik. Försvarssidans bevis ignoreras ofta och andelen fällande domar ligger kring 99 procent.

Redan vid ett politbyråmöte 2013 talade Xi Jinping om vikten av att uppehålla det socialistiska lagsystemets enighet, värdighet och auktoritet. Här är terminologin viktig. Xi Jinping vill inte etablera något rättssystem av västerländskt snitt, utan ett ”högeffektivt och auktoritärt socialistiskt rättssystem”, där partiet kontrollerar såväl domstolarna som den lagstiftande församlingen.

Under Xi Jinpings första år vid makten översteg utgiftsposten ”inre säkerhet” för första gången Kinas militärbudget. Resurserna gör nu att man kan bredda förföljelsen även till angränsande områden.
– Tecken på eskalering innefattar direkt inblandning av kinesisk polis i Hongkong, massanvändning av tv-sända ”erkännanden”, samt kidnappningen i Thailand av den kinesiska journalisten Li Xin och den svenska förläggaren Gui Minhai, säger Peter Dahlin.

China action hade som mest cirka 20 anställda på samma gång. Dahlin uppger att en av de största utmaningarna med verksamheten var att behålla personalen. Inte för att de ville sluta, men för att myndigheterna utsatte dem för påtryckningar:
– I vissa fall var det nästan komiskt. För en position hade vi fyra olika anställda inom ett år för att de som tillträdde anhölls eller tvingades sluta.

Men mitt i kaoset har Dahlins NGO också kunnat skörda vissa framgångar. Exempelvis har deras insatser lett till att invånare i provinsen Hainan fått högre kompensation efter att de tvingats lämna sin mark. Miljontals kronor har även säkrats som avgångsvederlag för arbetare i Peking som sparkats på olaglig väg. Framför allt har advokater som de utbildat kunnat applicera och föra vidare sina kunskaper på lokal nivå.
Man har dessutom kunnat hjälpa flera advokater som själva hotats av fängelse eller värre:
– Vi uppskattar att hälften av våra inblandningar i fall som rör advokater och aktivister haft positiv påverkan. Exempel på framgångar är frigivning av olagligt anhållna frihetsberövade individer, sänkta straffsatser eller personer som flyttats från platser där de torterats till säkrare anläggningar, säger Dahlin.

Vid slutet av 2013 infördes förvisso en lag mot att använda tortyr för att framtvinga erkännanden från misstänkta. Men 2015 konstaterade Amnesty att tortyr fortfarande var vanligt inte bara mot dissidenter, utan mot delar av rättssystemet då advokater regelbundet utsätts för våld i fångenskap. Senare samma år släppte Chinese Human Rights Lawyers Concern Group en kartläggning av tortyr mot landets advokater där 34 enskilda fall dokumenterats. Bland förhörsmetoderna fanns elchocker, kvävning, brännmärkning, isolering, tvångsmatning och sexuellt våld.
Många av övergreppen sker i så kallade ”svarta fängelser” dit polis ofta tar individer utan formell arrestering eller årtal. Vid slutet av 2014 släppte Chinese Human Rights Defenders en utredning om dessa platser som ofta är inrymda i myndighetsbyggnader, statligt ägda hotell eller vanliga bostadshus. Utredningen omfattade 1 000 fall och visade att majoriteten kom från marginaliserade samhällsgrupper som migrantarbetare, funktionshindrade eller människor som vräkts från sina hem.

Även Human Rights Watch har uppmärksammat att över 20 personer ofta hålls i samma rum under veckor eller månader i ”svarta fängelser”. Maya Wang vid Human Rights Watch i Hongkong påpekar även det anmärkningsvärda i att regeringen inte längre hymlar med sin förföljelse av civilsamhället. Tidigare har detta slags förtryck ofta skett i det tysta. Men den öppna kampanjen mot Fengrui och alla tv-sända ”erkännanden” visar på en ambition att vända folket mot de jurister som inte underställer sig kommunistpartiet.

Trots detta så understryker Peter Dahlin den betydelse som internationell uppmärksamhet faktiskt kan ha. Flera gånger har man genom en kombination av juridisk representation och diplomatiska bakkanaler lyckats få individer att släppas mot borgen snarare än att fängslas.
– Många gånger handlar det inte om svart eller vitt, utan om att korta ner straffen snarare än att nå fullständig frigivning. Om någon som är åtalad för flera brott får ordentlig juridisk representation och uppmärksamhet utifrån så kan polisen nöja sig med att fälla på en av åtalspunkterna. Det handlar då snarast om indirekta förhandlingar, där en överenskommelse ingås mellan polis och försvarsadvokat, säger Dahlin.

Ett exempel var rättegången mot människorättsadvokaten Pu Zhiqiang i december 2015. Många utländska diplomater och organisationer kom till rättegången bara för att mötas av beskedet att salen var ”fullsatt”. Civilklädda poliser gick hårt fram mot utländska journalister och diplomater, som rent fysiskt hindrades från att ens läsa upp sitt stöd för Pu. Trots fallets höga profil dömdes Pu till slut ”bara” till tre års fängelse med uppskov för sju inlägg han skrivit på sin mikroblogg.

Vid kritik utifrån har Kinas utrikesministerium sagt att lagen inte är till att användas som ”sköld” för regimkritiker. Man försöker samtidigt utforma lagen till ett verktyg för att ge sig på potentiella meningsmotståndare. I juli 2015 antogs en ”nationell säkerhetslag” som enligt FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Zeid Ra‘ad al-Hussein, ”lämnar dörren vidöppen” för attacker mot mänskliga rättigheter och civilsamhället. April 2016 antogs även en lag för att öka kontrollen av utländska NGO:er. Polis har nu rätt att när som helst undersöka deras kontor som också kan stängas ner vid minsta misstanke om ”illegala aktiviter”.
Peter Dahlin understryker vikten av att omvärlden måste reagera starkare på såväl omfattande lagar som enskilda fall, särskilt då även svenskar som Gui Minhai och andra utländska medborgare drabbas i allt större utsträckning:
– Man undrar hur långt det hela tillåts gå innan exempelvis Sverige eller EU tar till åtgärder för att markera mot Kinas beteende. Att vara tyst i dessa frågor är detsamma som att uppmuntra till övergrepp.

Efter att ha tvingats lägga ner sin NGO och i enlighet med en ny lag om kontraspionage utvisats från Kina i tio år av ”medicinska skäl” – en diplomatisk kompromiss – befinner sig Dahlin nu i Thailand där han studerar och funderar på vad han ska ägna sig åt i framtiden.

Text och foto: Jojje Olsson

Annons
Annons