search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Skarpt läge för advokater i hållbarhetsarbetet

Skärpta lagar och bestämmelser på hållbarhetsområdet i kombination med en allmänt ökad medvetenhet om vikten av att bekämpa klimatför­ändringar, människorättskränkningar och korruption har lett till nya uppdrag för advokater. Samtidigt måste advokatbyråerna arbeta långsiktigt med hållbarhet i den egna verksamheten för att leva upp till de nya kraven och för att stå sig i konkurrensen om duktiga medarbetare.

Mänskligheten har under det senaste århundradet konsumerat jordens resurser på ett aldrig tidigare skådat sätt. Överkonsumtionen har bland annat resulterat i klimatförändringar och utarmade ekosystem. För att jordens resurser ska räcka även i framtiden måste vi ändra vårt sätt att leva. Vår konsumtion måste bli mer hållbar. Och hållbar utveckling är något som uppmärksammas allt mer i den allmänna debatten samtidigt som regelverken om företagens samhällsansvar blir allt fler.

År 2011 antog FN vägledande principer om företagande och mänskliga rättigheter. Principerna bygger på de så kallade Ruggie-principerna som har uppkallats efter professor John Ruggie, FN:s generalsekreterares speciella rapportör för företag och mänskliga rättigheter 2005–2011 (läs mer på sidan 28). Även på nationell nivå ökar regleringen på hållbarhetsområdet. I juni föreslog regeringen i en proposition att det ska bli obligatoriskt för landets största företag att hållbarhetsredovisa från och med räkenskapsåret 2017 (läs mer i faktaavsnittet om rättsliga dokument).

Men det råder viss förvirring om vad begreppet hållbarhet innebär.

Niklas Egels Zandén, docent i företagsekonomi vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, använder hållbarhet och CSR, corporate social responsibility, det vill säga företagens sociala ansvar, synonymt. Det enda forskarna är eniga om är, enligt honom, att hållbarhet och/eller CSR på något sätt ska handla om miljö, socialt ansvarstagande och ekonomi. Att hitta en global definition som europeiska såväl som indiska, kinesiska och amerikanska forskare är överens om har hittills varit omöjligt.

– Men i grunden handlar hållbarhet och CSR om den filosofiska frågan om vad som är rätt och fel, gott och ont och vilket samhälle vi vill ha. Att tro att man ska vara överens om det i en global värld är naivt att tro, säger Niklas Egels Zandén.

Internt hållbarhetsarbete

Advokatbyråer arbetar med hållbarhet i både den interna verksamheten och externt i kontakten med sina klienter. De stora affärsjuridiska byråerna har sedan flera år satt upp tydliga mål och tagit fram strukturerade regler vad gäller hållbarhet.

Vinge har bland annat haft ett mångfaldsprojekt i 13 år, där byrån arbetar för att säkerställa att rättsväsendet återspeglar mångfalden i Sverige. Advokatbyråns vd Maria-Pia Hope berättar att det finns statistik som visar att över 20 procent av Sveriges befolkning har minst en förälder som är född utanför Sverige.

– Så ser det inte ut i rättsväsendet. Det är jätteviktigt att en så betydande del av samhällsmaskineriet återspeglar mångfalden i samhället. Därför inledde vi vårt mångfalds­projekt som syftar till att entusiasmera personer med invandrarbakgrund att söka sig till rättsväsendet, inklusive advokatbranschen, säger hon.

För att locka skolelever att bli advokater, domare och åklagare besöker representanter från byrån bland annat gymnasieskolor i invandrartäta områden i Stockholm, Göteborg och Malmö och berättar om hur det är att arbeta inom rättsväsendet.

Trots det medvetna mångfaldsarbetet återstår en del att göra även på Vinge, betydligt färre än 20 procent av byråns medarbetare har invandrarbakgrund.

– Vi diskuterar hur vi kan åstadkomma en förbättring och ta vårt mångfaldsarbete vidare, säger Maria-Pia Hope.

Advokatbyråns interna arbete med jämställdhet är också en viktig del av hållbarhetsarbetet. De senaste åren har 30–40 procent av de nya delägarna varit kvinnor. Med det leder Vinge ligan bland de stora affärsjuridiska byråerna när det gäller andel kvinnliga del­ägare.

– Men det räcker inte. De senaste 10–15 åren har vi rekryterat fler kvinnliga än manliga biträdande jurister direkt från universiteten. Men det har inte fått genomslag i de seniora leden, säger Maria-Pia Hope.

Som första svenska byrå satte Vinge därför upp ett konkret jämställdhetsmål hösten 2015. De kommande fem åren är målsättningen att 50 procent av alla nya delägarkandidater ska vara kvinnor.

Förutom att mångfald och jämställdhet gör den interna arbetsmiljön mer trivsam är det viktiga lönsamhetsparametrar.

– Vi ger bättre rådgivning till våra klienter när vi har olika bakgrund och olika perspektiv. Det finns forskning som visar att jämställda företag har en lönsamhet som överstiger icke-jämställda företag med 15 procent och är det jämställt i ledningsgruppen får man en lönsamhetsförbättring på 35 procent. Dessutom är man inte trovärdig som rådgivare i hållbarhetsfrågor om det inte finns ett engagemang internt, säger Maria-Pia Hope.

Wistrand har också ett aktivt hållbarhetsarbete på flera nivåer. Byrån strävar bland annat efter att undvika resor vid möten och i stället ha telefon- eller videokonferenser. Vid upphandling av exempelvis it-tjänster ser de till att leverantörerna uppfyller olika krav i hållbarhetsavseenden. När det gäller social hållbarhet och jämställdhet har byrån, utöver arbete utifrån jämställdhetsplan, ett nätverk, Wistrand Women, som har funnits i tio år och som syftar till att få fler kvinnor på chefspositioner och i styrelser.

– Vi vill att Wistrand Women ska fungera som en mötesplats för erfarenhetsutbyte och kontaktskapande. Vi hoppas att det kan leda till fler kvinnor i ledande positioner, i samhället i stort men också i vår egen verksamhet och bransch, säger Tove Andersson, partner på Wistrand.

Exempel på Mannheimer Swartlings interna hållbarhetsarbete är att det finns en uppförandekod som har kommunicerats externt och en visselblåsarfunktion.

– Det är svårt att ge klienter råd om till exempel uppförandekoder, whistleblowing policies eller hur de ska få in hållbarhetsfrågor som en del av bolagsstyrningen om vi inte själva arbetar på samma sätt. Vi måste leva som vi lär, säger byråns hållbarhetschef Emma Ihre, och tillägger att ett aktivt internt hållbarhetsarbete också är viktigt för att locka till sig och behålla unga duktiga medarbetare.

– Vi får många mejl från studenter och unga biträdande jurister som vill börja jobba hos oss därför att vi har så tydliga värderingar kring hållbarhet, samt ett strategiskt hållbarhetsarbete som inkluderar såväl vår rådgivning till klienter som vårt interna arbete med den egna verksamheten.

Ökad efterfrågan

De tre affärsjuridiska advokatbyråer som vi har varit i kontakt med tecknar en samstämmig bild av att efterfrågan på tjänster som rör hållbarhet ökar.

– Jag tror att det är en kombination av tidens anda, ökad medvetenhet och att det börjar komma mer regleringar på området. Man har pratat om hållbarhet länge, och nu börjar lagstiftningsapparaten komma i kapp. Det här gör sammantaget att frågorna kommer högre upp på agendan hos många företag, säger Tove Andersson.

CSR-chefen Parul Sharma och vd Maria-Pia Hope på Vinge tror också att det finns flera förklaringar till att företagens intresse för hållbarhetsarbete har ökat på senare år. Att den mediala bevakningen av miljömässiga effekter av företagens verksamhet och vilka arbetsvillkor som gäller i tillverkningsländerna har ökat är en anledning. Företagens investerare ställer också allt högre krav på att det finns ett aktivt hållbarhetsarbete.

– Många investerare i näringslivet känner ett starkt samhällsansvar. Varumärket stärks också om det finns ett aktivt hållbarhetsarbete, säger Maria-Pia Hope.

Emma Ihre framhåller att bolagen vill nyttja sin makt och sitt inflytande till att bidra till en mer hållbar utveckling, samtidigt som de ser en tydlig affärsnytta med ett strategiskt integrerat hållbarhetsarbete.

Efterfrågade tjänster

Tove Andersson berättar att det är en stor spännvidd på de tjänster som efterfrågas av klienterna när det gäller hållbarhet. Det kan handla om allt ifrån hur de själva ska agera för att göra sin verksamhet hållbar till mer nischade frågor som till exempel att träffa avtal om hållbar fastighetsförvaltning.

Enligt Emma Ihre vill klienterna ofta få hjälp med att hantera hållbarhetsfrågor i samband med företagsförvärv, till exempel genom granskningar av vilka hållbarhetsrisker som en viss verksamhet innebär och hur dessa risker hanteras. Dessutom är hållbarhetsfrågor allt oftare i fokus i samband med börsintroduktioner.

– Om det finns misstankar om till exempel korruption kan vi hjälpa till med krishantering och med att göra oberoende utredningar. Vid en sådan utredning är företagen ofta intresserade av att få reda på om de bryter mot någon lag, till exempel mutlagstiftning. Allt fler bolag, men även deras ägare och andra intressenter, vill också veta om de bryter mot internationella riktlinjer och branschkoder eller om de agerar på ett sätt som kan uppfattas som kontroversiellt, säger Emma Ihre.

Mannheimer Swartlings hållbarhetsrådgivning är indelad i tre huvudområden – hållbarhet i den löpande verksamheten, hållbarhet i transaktioner samt utredningar och krishantering. Hållbarhetsaspekter som mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och antikorruption integreras i mer eller mindre all rådgivning.

– På så sätt hjälper vi våra klienter att uppfylla tillämpliga regelverk och att hantera risker och affärsmöjligheter kopplade till hållbarhet, säger byråns vd Jan Dernestam.

En del i Wistrands externa hållbarhetsarbete är att anordna föreläsningar på hållbarhetsteman som är av relevans för klienterna. Det kan handla om cirkulära affärsmodeller, det vill säga hur värdet av produkter, material och resurser kan behållas inom ekonomin så länge som möjligt. Byrån medverkar också sedan flera år i varje nummer av tidningen Recycling & Miljöteknik med relevanta juridiska artiklar. Dessutom anordnas frukostseminarier om social hållbarhet, exempelvis om organisatorisk och social arbetsmiljö.

– Vi är angelägna om att fånga upp frågorna som är aktuella för våra klienter för att kunna anpassa vår rådgivning utifrån det, säger Tove Andersson.

Hållbarhetsavdelningar

För att möta klienternas efterfrågan på rådgivning i hållbarhetsfrågor har det blivit vanligare att de stora affärsjuridiska advokatbyråerna bildar särskilda verksamhetsgrupper.

Mannheimer Swartling bildade för 1,5 år sedan en verksamhetsgrupp, Corporate sustainability and risk management, där fokus ligger på att utveckla rådgivningen i hållbarhetsfrågor.

– I den nya verksamhetsgruppen har vi samlat de jurister som sedan lång tid tillbaka hjälper klienter med antikorruptionsprogram, compliancefrågor, oberoende utredningar, krishantering, miljöfrågor etc. Men vi har även vidareutvecklat övriga verksamhetsgrupper till att ännu mer systematiskt integrera hållbarhet i sin rådgivning till klienter. Vi ser hållbarhet som en självklar och värdeskapande del av vår rådgivning inom alla affärsjuridiska områden, säger Emma Ihre som själv anställdes som hållbarhetschef på byrån i november 2014.

När gruppen startades kom det många interna intresseförfrågningar från medarbetare som hade studerat mänskliga rättigheter och hållbarhet under juristutbildningen eller som var allmänt engagerade i hållbarhetsfrågor.

– Internt finns ett stort intresse, engagemang och en stolthet över att vi jobbar aktivt med hållbarhet. Vi ser även en stark efterfrågan från klienter när det gäller rådgivning som rör arbetsvillkor, mänskliga rättigheter, miljö och antikorruption som en del av den mer traditionella affärsjuridiska rådgivningen, säger Emma Ihre.

Hos Vinge startades en hållbarhetsgrupp redan för fyra år sedan.

– Det fanns ett behov av att samordna arbetet för att kunna tillhandahålla en fokuserad tjänst, säger Maria-Pia Hope.

Vinges externa hållbarhetsarbete kan i dag delas in i tre områden: auditeringar, antikorruptionsrådgivning och complianceprogram samt oberoende utredningar.

Auditavdelning

I oktober förra året satte Vinge, som enda skandinaviska advokatbyrå, samman ett team med jurister som på uppdrag av klienterna åker ut till högriskländer för att verifiera att CSR-frågor efterlevs. Jurister från byrån åker till länder som Indien, Kina, Pakistan och Polen för att på plats undersöka hur klienternas leverantörer och agenter arbetar med hållbarhet, till exempel om det förekommer korruption och barnarbete i leverantörsleden.

– Tyvärr hittar man såväl barnarbete som slavarbete och köpta miljölicenser hos tillverkarna. Det är den verklighet som vi lever i. Det händer att barn sjasas iväg eller göms undan när vi kommer, säger Parul Sharma.

Efter kontrollen rapporterar byrån tillbaka till klienten och kommer med förslag på vilka förbättringar leverantören bör göra i verksamheten.

– Vi skriver också en separat rapport om leverantörens avsikter. Med grön, gul eller röd lampa markerar vi om det är en mogen leverantör. Den största utmaningen är när leverantörernas avsikter är uppenbart ”röda”. Det kan handla om att intentionerna att förbättra sig är minimala trots att det till exempel förekommer barnarbete. I ett sådant läge förser vi visserligen klienten med ett åtgärdsprogram som leverantören bör vidta. Men vi vet att det blir en svår nöt att knäcka, säger Parul Sharma.

Bakgrunden till att auditgruppen startades är att klienterna i allt större utsträckning vill veta vilken slags samarbetspartner och leverantörer de har.

– Vid ett förvärv vill de inte diskutera priset innan de vet hur det ser ut i leverantörsleden. Kan vi, efter att ha varit i kontakt med de lokala myndigheterna, verifiera att licenser och tillstånd har köpts på marknivå eller att en leverantör rekryterar slavarbetare påverkar det köparens pris. Det här är ”pure business” som avgör prissättningen, säger Parul Sharma.

Nya krav

Auditavdelningen består av ett team med fem jurister som tillsammans har en stark språkkompetens, de behärskar såväl kinesiska och sydasiatiska språk som polska och arabiska.

– Andra krav ställs på jurister när efterfrågan på CSR ökar. För 20 år sedan klarade man sig bra med rikssvenska och lite engelska och tyska. Så ser det inte ut i dag, säger Parul Sharma som även berättar att medarbetarna i auditteamet är certifierade CSR-auditörer, det vill säga kvalificerade granskare.

CSR skiljer sig från andra verksamhetsområden på så sätt att byråns jurister följer med klienterna ut i världen.

– När det gäller CSR-audit och även complianceprogram är den svenska infallsvinkeln väldigt central. Vi känner de svenska bolagens verklighet och kan tolka det vi ser med deras ögon. Hållbarhetsrådgivningen är ett undantag från regeln som säger att svenska klienter ofta är mer betjänta av att vända sig till en bra nationell byrå för rådgivning i ett specifikt land, säger Maria-Pia Hope.

Antikorruptionsarbete

CSR-audit, det vill säga kvalitetssäkring på plats, är ett tillväxtområde hos Vinge. Men merparten av hållbarhetsavdelningens arbete handlar om att bidra till att bekämpa korruption.

– Alla kränkningar av mänskliga rättigheter är ett resultat av att någon har blivit mutad någonstans. En viktig uppgift för avdelningen är att hjälpa företagen att få förebyggande antikorruptionsprogram på plats, säger Parul Sharma.

Arbetet innebär att mäta hur moget bolaget är när det gäller att bekämpa korruption. Det görs genom att bland annat undersöka om det finns någon som bär det yttersta ansvaret för att korruption och mutor inte äger rum i företaget. Vinge hjälper även till med att utbilda styrelser, koncernledningar, ledningsgrupper och mellanchefer i både mänskliga rättigheter och antikorruption.

– Den enkla biten är att tala om vad lagen säger och inte säger. Men vi hjälper också företagen att identifiera sina riskområden internt och externt, säger Parul Sharma.

Internt kan det handla om att redogöra för vad som är överdrivna gåvor till medarbetare, och externt att säkerställa att mutor inte betalas till myndigheter utomlands för att få saker och ting gjorda.

– Som svenskar är vi lite skygga när det gäller att prata om korruption och mutor. Det ligger inte i vår kultur. Men våra företag måste förstå att de är en del av ett globalt pussel. De verkar ju inte bara hemma i Sverige. Det är en sak att vara ”home-safe”, men de måste även vara ”globe-safe”, säger Parul Sharma.

En annan hållbarhetstjänst som byrån erbjuder sina klienter är oberoende undersökningar.

– Företagen vänder sig till exempel till oss om de har upptäckt att något har gått fel internt och vill utreda hur det har kunnat ske, säger Maria-Pia Hope.

Större företag

Enligt de affärsbyråer som vi har varit i kontakt med är det främst stora och medelstora företag som efterfrågar rådgivning om hur deras verksamhet ska bli mer hållbar.

– Det är naturligt. Större företag har större krav på sig generellt, även när det gäller hållbarhetsfrågor, och behöver därför mer hjälp, säger Tove Andersson.

Emma Ihre tillägger att klienterna kommer från alla branscher och att de aktörer som tidigt fick kritik eller som har varit inblandade i en incident eller ett mediedrev ofta är de som i dag har kommit längst i sitt hållbarhetsarbete.

– Klienterna är både större och mindre aktörer som har exponering mot så kallade komplexa marknader, eller som är verksamma i branscher med höga risker kopplade till mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö eller korruption, säger hon.

Advokater som rådgivare

Tove Andersson anser att advokater har ett särskilt ansvar när det gäller att arbeta med hållbarhet.

– Respekt för mänskliga rättigheter är grundläggande i en rättsstat. Och advokaten upprätthåller ju i någon mån rättsstaten utifrån möjliggörandet av värnandet av olika aktörers intressen, säger hon.

Enligt både Maria-Pia Hope och Parul Sharma är det naturligt att advokatbyråer arbetar med rådgivning i hållbarhetsfrågor, eftersom grunden för CSR-arbetet är juridik – den svenska lagstiftningen och lagstiftningen i de länder där svenska företag verkar samt konventionsrätten.

– Advokater står som rådgivare dessutom bolagens styrelser väldigt nära. De kan därför förmedla sin kunskap om hållbarhet till styrelsen på ett effektivt sätt, säger Parul Sharma.

Emma Ihre betonar samtidigt att advokater inte är lämpade att arbeta med alla slags hållbarhetsfrågor.

– Vår roll är aldrig att missionera om moral eller att bli någon typ av generell rådgivare inom hållbarhet. Det är bättre att till exempel anlita en professor i etik eller en präst för att arbeta med ett bolags värderingar. När bolagets värderingar väl är fastställda är det dock viktigt att de kommer in i styrdokument, att de återspeglas i avtal och kommer in i riskanalysen vid transaktioner. Det är affärsjuridik som vi är duktiga på, det är inom det området som vi kan hjälpa till, säger hon.

Konkurrens

När det gäller rådgivning om mänskliga rättigheter upplever advokatbyråerna ingen konkurrens från andra yrkesgrupper. Däremot arbetar revisionsbyråer också med oberoende utredningar och complianceprogram.

Hur står sig då advokatbyråerna jämfört med andra branscher när det gäller att arbeta internt med hållbarhet?

Enligt Emma Ihre ligger branschen lite efter till exempel när det gäller att ha egna, externt kommunicerade, styrdokument på plats eller verktyg för att anonymt rapportera om någon bryter mot byråns egen uppförandekod. Hon berättar att det även är få advokatbyråer som har tagit ett helhetsgrepp om hållbarhetsfrågorna i all sin rådgivning till klienter.

– Det kan handla om att det inte har funnits något tydligt tryck från intressenterna att ha ett strategiskt hållbarhetsarbete. Det kan jämföras med detaljhandeln som köper in produkter från så kallade högriskmarknader, där det finns tydliga risker med till exempel oacceptabla arbetsvillkor eller tveksam hantering av kemikalier. Då ställs krav från konsumenter och andra intressenter på att det ska finnas ett tänk kring hållbarhet.

Emma Ihre understryker samtidigt att Mannheimer Swartling anser att det är utmärkt att allt fler byråer nu satsar på och vidareutvecklar sitt hållbarhetsarbete.

– Vi skulle gärna se mer av samarbete inom branschen samt med andra aktörer, säger hon.

”Bidrar till samhället”

Enligt Maria-Pia Hope finns det många aspekter som är spännande med att som advokat arbeta med hållbarhet.

– Vi kan verka på ett sätt som visar att vi tror på det goda i människan. Vi är med och bidar till samhället, säger hon.

Hennes kollega Parul Sharma berättar att det som hon tycker är mest glädjande med att i dag arbeta med hållbarhet är att juridiken blir allt tydligare, vilket gör att frågorna inte längre upplevs som otydliga och luddiga. Som exempel anger hon att flera länder som är hårt drabbade av människorättskränkningar och interna konflikter har börjat att se över sin hållbarhetslagstiftning. Nigeria har börjat överväga att ha CSR-klausuler i sin bolagsordning, Indien är det första landet i världen som har antagit en CSR-klausul i sin bolagsordning, och Kina har skärpt sina antikorruptionsregler avsevärt. Dessutom har miljödomstolar inrättats i både Indien och Kina.

Tove Andersson tycker att det är intressant att följa utvecklingen inom ett rättsområde där det händer mycket nytt.

– Det är spännande att ”rättighetstänket” har fått ett större genomslag legalt. Det ser man inte minst i att Europakonventionen åberopas allt oftare i olika typer av domstolsprövningar, säger hon.

Jan Dernestam berättar att det inte längre finns något seriöst företag som inte har hållbarhetsfrågorna högt upp på agendan.

– Självklart är det roligt att som advokat få hjälpa sina klienter med deras mest strategiska och verksamhetskritiska frågeställningar, säger han.

Emma Ihre tillägger att juristerna på byrån upplever det som positivt att kunna hjälpa klienterna att agera proaktivt.

– Ingen vill att affärer ska göras genom mutor eller att det ska förekomma tvångsarbete och barnarbete i produktionen. Det är tillfredställande att kunna vara med och bidra i en positiv riktning, säger hon.

Utmaningar

En utmaning med att arbeta med hållbarhet som advokat är att hålla sig uppdaterad om vad som sker på CSR-området för att kunna ge klienterna korrekt information.

– På senare tid har till exempel modernt slaveri blivit allt vanligare. Det kommer att synas i leverantörsleden och i produktionen, säger Parul Sharma.

En annan utmaning som även är en affärsmöjlighet är att förklara för klienterna att antikorruptionsfrågorna måste prioriteras för att hållbarhetsarbetet i sin helhet ska bli lyckat, enligt Parul Sharma.

– Sverige är det tredje minst korrupta landet i världen enligt Transparency Internationals perceptionsindex. Men det betyder inte att vi inte är korrupta utomlands. Det är en affärsrisk att ta seden dit man kommer. Många av de länder som svenskar gör affärer med börjar anta skärpta lagar inom korruption.

Ytterligare en utmaning är att hitta certifierade auditörer, som har erfarenhet från fältet.

– Den poolen behöver växa för att företagen ska kunna få den rådgivning som de efterfrågar, säger Maria-Pia Hope.

Lönsamhet

Hos Mannheimer Swartling är lönsamheten i ärenden som rör hållbarhet i linje med byråns övriga verksamhet. Även hos Vinge har traditionella hållbarhetstjänster, som antikorruptionsrådgivning och complianceprogram samt oberoende utredningar, samma lönsamhet som andra delar av byråns verksamhet. Eftersom CSR-auditeringar är ett relativt nytt verksamhetsområde är det för tidigt att uttala sig om lönsamheten.

Det strikta begreppet hållbarhet är ett relativt nytt rådgivningssegment för Wistrand, vilket gör det svårt att bedöma lönsamheten

Framtiden

Maria-Pia Hope är övertygad om att Vinge kommer att fortsätta att arbeta med mångfald och jämställdhet internt. På sikt tror hon även att målen, vad som konkret ska uppnås och på vilket sätt det ska ske, blir ännu tydligare.

– Om tio år är hållbarhet en naturlig del i flödet. Men vi lever i en föränderlig värld. Digitalisering och globalisering gör att det kommer att hända mycket i vår bransch. Det är därför viktigt att ständigt utvärdera vilken CSR-strategi vi ska ha för vår verksamhet, säger hon.

Även hos Mannheimer Swartling fortsätter det interna arbetet med mångfald, där jämställdhet är en del av arbetet.

– För att som advokatbyrå fortsätta att vara vass måste vi tillvarata hela samhällets kompetens och rekrytera en ökad mångfald – både män, kvinnor, etnisk mångfald och människor med olika typer av bakgrund och erfarenheter. Det är viktigt för att bättre kunna matcha rådgivare till klienterna och är även i linje med byråns värderingar. Och det bidrar till en mer dynamisk miljö och ger ett bättre resultat, säger Emma Ihre och får medhåll av Tove Andersson på Wistrand som också betonar vikten av att fortsätta med det interna hållbarhetsarbetet.

Efterfrågan på extern rådgivning om hållbarhet bedöms också öka. Såväl Vinge och Wistrand som Mannheimer Swartling ser redan i dag att efterfrågan på rådgivning för att i förebyggande syfte minska CSR-riskerna ökar.

– Innan ett förvärv görs kontrolleras till exempel arbetsvillkoren hos målbolagets leverantörer och korruptionsriskerna. Det blir lite dyrare due diligence men företaget vinner på det i längden, säger Emma Ihre.

Kamilla Kvarntorp
Annons
Annons