search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Notiser

Migrationsverket ändrar rutiner för förskotts­betalningar

Migrationsverket har ytterligare tillmötesgått Advokatsamfundet och ändrat rutinerna för förskottsutbetalningar till offentliga biträden i migrationsärenden.

Advokatsamfundet har under en längre tid fört en dialog med Migrationsverket med anledning av att hanteringen av förskottsutbetalningar till offentliga biträden i migrationsärenden inte har fungerat tillfredsställande. Det är därför mycket glädjande, anser Advokatsamfundet, att Migrationsverket nu ytterligare har tillmötesgått Advokatsamfundets påpekanden. Migrationsverket förordar nu att det offentliga biträdet vid förskottsutbetalning inte endast kommer att beviljas ersättning för utfört arbete överstigande åtta timmar, utan att biträdet även kommer att beviljas förskott för kostnader avseende tidsspillan, utlägg och mervärdesskatt, samt för utredning om biträdet har haft en utgift för denna.

Advokatsamfundet har även haft en dialog med Migrationsverket angående medicinska åldersbedömningar.

Läs mer om Advokatsamfundets dialog med Migrationsverket om förskottsbetalningar och åldersbedömningar.

Gemensamt utsättningsschema införs i Stockholm

Stockholms tingsrätt har efter samråd med City åklagarkammare och företrädare för brottmålsadvokaterna i Stockholm beslutat att införa ett gemensamt utsättningsschema.

Utsättningsschemat innebär bland annat att ungdomsmål och häktade mål med en förhandlingstid understigande tre timmar ska sättas ut på måndagar och torsdagar. Schemat börjar tillämpas genast. Det kommer att följas upp och utvärderas löpande.

Utländska brottslingar utvisas ofta

Majoriteten av utländska medborgare som inte är folkbokförda i Sverige och som döms för allvarliga brott utvisas. Det visar en analys från Brottsförebyggande rådet, Brå. Andelen utländska medborgare som utvisas på grund av att de har begått brott har varierat över tiden. Under 2000-talet ledde i genomsnitt 734 tingsrättsdomar per år till utvisning. År 2004 var antalet högst med 1 047 beslut om utvisning. Under perioden 2000–2014 utvisades mellan 50 och 85 procent av de utländska medborgare som inte var folkbokförda i Sverige och som dömdes för allvarliga brott som till exempel mord, dråp, synnerligen grov misshandel, våldtäkt och grovt narkotikabrott. Men nästan hälften av dem som utvisades på grund av brott under perioden utvisades på grund av stöld, rån och andra tillgreppsbrott.

JO-kritik för bristande lättnader i restriktioner

JO riktar kritik mot en åklagare för att en häktad person inte har beviljats lättnader i restriktioner i större omfattning än vad som har skett. En man var häktad på grund av att han var misstänkt för grov misshandel. Han ålades under cirka fyra månader restriktioner avseende gemensam vistelse, brev eller annan försändelse, besök och telefonsamtal. Enligt JO har inte mannen beviljats lättnader i restriktionerna i tillräcklig omfattning, särskilt eftersom han inte tilläts ha någon kontakt med sin hustru under hela brottsutredningen. Restriktionerna i förhållande till hustrun var, enligt JO, oproportionerligt ingripande. JO anser att det borde ha varit möjligt att tillåta vissa brevförsändelser och bevakade besök efter att förundersökningen delgetts mannen. I sitt beslut betonar JO vikten av att den som är häktad inte underkastas mer omfattande inskränkningar i sin frihet än vad som är absolut nödvändigt.

Bekämpning av terrorfinansiering effektiviseras

Regeringen har gett ett antal myndigheter i uppdrag att vidareutveckla och förstärka sitt samarbete för att effektivare bekämpa finansieringen av terrorism. Säkerhetspolisen, Polismyndigheten (Finanspolisen), Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket ska se över hur de bättre kan samarbeta och själva ta initiativ för att förbättra arbetet mot finansiering av terrorism.

Allvarliga risker för personlig integritet

Den 7 juni presenterade Integritetskommittén sin kartläggning av de integritetsrisker som en vanlig medborgare kan utsättas för. Slutsatsen är att den fredade zon medborgare har rätt till minskar samtidigt som insamlandet och vidareanvändningen av personuppgifter ökar. Advokatsamfundet och Anne Ramberg har länge varnat för att skyddet för den personliga integriteten riskerar att urholkas till följd av att användning av registerdata och övervakning sker på allt fler områden samtidigt som det tillkommer alltmer övergripande lagstiftning.

Är hemlig dataavläsning en bra metod för att bekämpa terrorism?

Den frågan debatterade Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg och inrikesminister Anders Ygeman i Studio Ett i P1 torsdagen den 12 maj.

Annons
Annons