search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Notiser

Utredningen om översyn av 3:12-reglerna utökas

Regeringen beslutade den 13 mars 2014 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag. Den 15 januari 2015 beslutade regeringen att utöka utredningens uppdrag. Utredningen ska, förutom att se över beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag, se över 3:12-reglerna i syfte att begränsa möjligheterna till inkomstomvandling.

Enligt direktiven skulle utredningen redovisa sitt uppdrag senast den 1 september 2016. Utredningstiden förlängs. Uppdraget ska nu i stället redovisas senast den 1 november 2016.

Polisens it-system kritiseras av DI

Datainspektionen konstaterar att det finns ett antal brister i polisens it-system för brotts- spanings- och kriminalunderrättelseinformation. Inspektionen har granskat hur polisen hanterar personuppgifter i den så kallade Obs-portalen, ett nationellt it-system som polisen använder för att internt sprida operativ brotts-, spanings- och kriminalunderrättelseinformation. Datainspektionen konstaterar ett antal brister i hanteringen och listar åtta åtgärder som polisen nu måste genomföra. Det handlar bland annat om att begränsa användarnas behörighet så att de inte kan ta del av information som de inte behöver i sitt arbete.

Så ska fler återvända till sina hemländer

Fler förvarsplatser, arbetsplatskontroller och indragna bidrag. Det var några av de huvudförslag som presenterades den 2 maj av justitie- och migrationsminister Morgan Johansson och inrikesminister Anders Ygeman i regeringens arbete med att få dem som har fått avslag på sin asylansökan, eller som har dragit tillbaka ansökan, att återvända.

Bland annat ska fler förvarsplatser skapas. Utöver de 250 förvarsplatser som finns i dag ska ytterligare 100 platser tillkomma – en ökning med 40 procent. Till att börja med planerar man att utnyttja ett av landets största fängelser, Kirsebergsanstalten (tidigare Centralfängelset) i Malmö, som för närvarande inte används. Beslut om att ta en person som ska avvisas eller utvisas i förvar får fattas bara om det finns risk att personen hindrar verkställigheten av avvisningen eller utvisningen.

Straffrättsliga frågor ges i uppdrag till regeringen

Riksdagen har gjort tre tillkännagivanden till regeringen inom området straffrätt. Tillkännagivandena handlar om fridskränkningsbrott, hedersrelaterade brott och systematiska stölder.

2013 skärptes straffen för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning. Riksdagen uppmanade regeringen att utvärdera straffskärpningen.

Den lagstiftning som anknyter till hedersrelaterade brott bör ses över i syfte att motverka sådana brott och öka antalet åtal.

Riksdagen vill även att den så kallade straffrabatten ses över.

Villkorlig frigivning ska utredas

Regeringen har givit Agneta Bäcklund, justitieråd och tillika Storhilda, i uppdrag att föreslå ändringar i systemet med villkorlig frigivning.

Den som avtjänar ett tidsbestämt fängelsestraff friges i dag som regel villkorligt efter två tredjedelar av strafftiden. Den villkorliga frigivningen kan skjutas upp bara om den intagne har misskött sig. Men regeringen anser att det kan finnas andra skäl som borde påverka den villkorliga frigivningen. Därför har regeringen beslutat att ge utredaren Agneta Bäcklund i uppdrag att analysera och ta ställning till om risk för återfall i allvarlig brottslighet ska beaktas särskilt som skäl mot villkorlig frigivning.

Det ingår också i utredarens uppdrag att överväga om förutsättningarna för och innehållet i de särskilda föreskrifter som kan meddelas efter villkorlig frigivning bör förändras. Skälet till det är att övergången från vistelse i anstalt till vistelse i frihet är en särskilt kritisk tidpunkt när det gäller risken för återfall.

Utredaren ska:

  • analysera och ta ställning till om risk för återfall i allvarlig brottslighet ska beaktas särskilt som skäl mot villkorlig frigivning
  • oavsett ställningstagande i sak föreslå hur en ordning där sådan risk beaktas särskilt bör vara utformad
  • överväga om förutsättningarna för och innehållet i de särskilda föreskrifter som kan meddelas under prövotiden efter villkorlig frigivning bör förändras
  • lämna fullständiga författningsförslag.

Uppdraget ska redovisas senast den 18 april 2017.

Bättre stöd viktigt för målsäganden

Bra bemötande, målsägandebiträdet och tydlig information är viktiga faktorer för medverkan av målsäganden i rättsprocessen. Det visar en ny rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå.

Viktiga faktorer för en ökad medverkan är bland annat ett bra bemötande från rättsväsendets aktörer och tydlig information om ärendet och processen. Även målsägandebiträdet spelar en viktig roll i målsägandes medverkan, konstaterar Brå i en rapport som publicerades den 1 april.

– Det är givetvis allvarligt om den som anmält ett brott och går igenom en rättsprocess, upplever att den får så lite eller dåligt stöd att den väljer att inte medverka i processen. Det kan leda till att ärenden läggs ned och till att färre brott klaras upp, säger Olle Westlund, utredare på Brå, i ett pressmeddelande.

En betydelsefull faktor för målsägandes benägenhet att medverka i rättsprocessen är att få ett motiverande bemötande som bygger på empati och lyhördhet. Andra viktiga faktorer är till exempel att målsäganden upplever att målsäganden blir tagen på allvar och hålls uppdaterad om vad som händer i ärendet. Kontinuerlig återkoppling och tydlig information om ärendet är exempel på rutiner som kan förbättras. För vissa brottstyper kan domstol besluta om ett målsägandebiträde som ska tillvarata målsägandes intressen. För att öka målsägandes vilja att medverka i processen är det viktigt att målsägandebiträdet är tillgängligt och kan ge det stöd som behövs vid rätt tillfälle.

Advokater som bidrar

Advokatkåren, samhällsutvecklingen och inte minst den ekonomiska tillväxten är intimt sammantvinnade. Det märks tydligt just nu när viktiga delar av ekonomin går på högvarv med bland annat börsintroduktioner och stor efterfrågan på andra transaktions- och kapitalmarknadstjänster. Som en direkt följd av det gynnsamma företagsklimatet råder det bråda dagar på de affärsjuridiska advokatbyråerna. Samtidigt ser man också hur marknaden och efterfrågan på nya advokattjänster förändras i takt med att samhället utvecklas. Läs mer i detta nummer om hur man på de affärsjuridiska byråerna ser på dagens spännande trender och tendenser.

Även i andra delar av samhället bidrar advokater till dagens och morgondagens samhällsutveckling. Läs om advokat Johan Bojs, en av alla advokater som är fadder för ensamkommande inom Advokatsamfundets fadderprojekt. Det finns också advokatbyråer som engagerar sig för att hjälpa utländska akademiker in på den svenska arbetsmarknaden.

Alla de nämnda är goda exempel på hur advokater bidrar till samhällsbyggandet på olika områden.

Annons
Annons