search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter
  • Biblioteket

Lästips om korsförhör

I nr 2 av Advokaten gjorde tidskriften Advokaten en fördjupning om förhöret som arbetsredskap.

En läsvärd bok om korsförhör vid internationella skiljeförfaranden är ”Cross-examination in international arbitration” av advokaterna Kaj Hobér och Howard S. Sussman.

I boken redogörs bland annat för vad som kännetecknar ett lyckat korsförhör och för skillnaderna mellan förhör vid nationella och internationella skiljeförfaranden. Typiskt för internationella skiljeförfaranden är att huvudförhöret i princip helt har ersatts av skriftliga vittnesberättelser, så kallade vittnesattester eller witness statements. Förhandlingarna i skiljenämnden inleds därför med att motparten har möjlighet att förhöra vittnet, att hålla ett motförhör eller korsförhör som det också kallas. Ett vanligt misstag är att överhuvudtaget hålla korsförhör.

– Många förhör slentrianmässigt motpartens alla vittnen.

Men grundregeln är att inte korsförhöra om man inte är övertygad om att förhöret kan bidra till att man vinner målet. Typiskt sett ska man korsförhöra om det går att underminera trovärdigheten hos vittnet, säger Kaj Hobér, som har över 30 års erfarenhet av internationella skiljeförfaranden, både som ombud och skiljeman. I dag är han ordförande för Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut (SCC).

Ett annat vanligt misstag är att advokater tror att de genom att hålla korsförhör ska få fram nya fakta i målet.

– Det är i regel en meningslös övning. I ett internationellt skiljeförfarande är ju de flesta fakta redan kända vid korsförhöret, genom att dokument finns ingivna i stor utsträckning, säger Kaj Hobér.

”Cross-examination in international arbitration” gavs ut 2014 av Oxford University Press.

Annons
Annons