search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Lag ska synliggöra barnets rättigheter

– Det här betänkandet blir ett första steg i ett verkligt pionjärarbete när det gäller att göra barnkonventionen till svensk lag.

Det sa barnminister Åsa Regnér när hon i mars i år, tillsammans med regeringens utredare Anita Wickström, presenterade Barnrättighetsutredningens förslag vid en presskonferens i Rosenbad.

Utredningen föreslår att barnkonventionen inkorporeras i svensk rätt, och alltså blir lag. Parallellt med det lämnar utredningen också en rad förslag på hur man kan fortsätta att transformera konventionen, alltså ändra i andra lagar så att de stämmer bättre överens med konventionens ord och syfte.

Dubbelheten har sin förklaring i att utredningens uppdrag ändrats under arbetets gång. Barnrättighetsutredningen, med lagmannen Anita Wickström som särskild utredare, inledde sitt arbete 2013. Uppdraget kom från den förra borgerliga regeringen, och gick från första början ut på att ”inom särskilt angelägna områden” kartlägga hur tillämpningen av lagar och andra föreskrifter överensstämde med barnets rättigheter enligt FN:s barnkonvention. Utredaren skulle också analysera för- och nackdelar med att inkorporera barnkonventionen i svensk rätt.

Men efter regeringsskiftet 2014 klargjorde statsminister Stefan Löfven i regeringsförklaringen att barnkonventionen nu skulle bli lag. Utredningen fick i ett tilläggsdirektiv uppdraget att lämna förslag på hur barnkonventionen skulle kunna inkorporeras i svensk rätt.

Barn kommer inte till tals

Utredaren Anita Wickström konstaterade vid press­konferensen att barns rättigheter behöver stärkas i Sverige.

– Vår kartläggning visar att barnkonventionen inte har fått tillräckligt genomslag i rättstillämpningen, sa hon.

Kartläggningen, som genomförts av olika forskare, har riktat in sig på fyra områden: barn i migrationsprocessen; stöd och service till barn med funktionsnedsättning; barn som har bevittnat våld i familjen; samt barn som själva har utsatts för våld.

Den gemensamma nämnaren för områdena är, enligt utredningen, att barnen är i en utsatt situation och att myndighetsbeslut kan få stor betydelse för dessa barn.

– Det finns klara brister på alla de områden vi tittat på, konstaterade Wickström, och räknade upp några av de mest framträdande bristerna som återkommer på alla områden:

– Barn ses inte som rättighetsbärare hos myndigheterna. ”Barnets bästa” används inte som ett tillvägagångssätt. Det saknas ofta barnkonsekvensanalyser, och vi ser att när man bedömer barnets bästa så gör man ofta det i allmänna ordalag utifrån generella uttalanden om barn i stället för att, som man bör, titta på det individuella barnet och det barnets unika situation, sa hon.

Enligt Anita Wickström är myndigheterna också dåliga på att redovisa vilka avvägningar de har gjort, när barnets intressen ställs mot andra intressen. Dessutom får inte barn komma till tals och redovisa sina uppfattningar på det sätt som barnkonventionen stadgar.

– Det är ganska ofta som samtal med barn inte äger rum. Vi ser också att när barn får komma till tals så handlar samtalet många gånger inte om det som är relevant för det beslut som ska fattas, utan det handlar om vad barnet gillar för maträtter, vad man gör på fritiden eller hur man har det i skolan, förklarade Anita Wickström.

Stärker rättigheterna

Att göra barnkonventionen till lag är ett sätt att stärka barnets ställning, betonade Anita Wickström.

– Vi ser flera fördelar med en inkorporering. Rättigheterna får en stärkt ställning. Man får ett skarpare juridiskt verktyg när barnkonventionen blir lag, sa Anita Wickström.

I dag beaktas barnkonventionen genom så kallat fördragskonform tolkning. Det innebär att svensk lag så långt som det är möjligt ska tolkas så att den överensstämmer med barnkonventionen. Skillnaden med en inkorporerad lag blir, enligt Anita Wickström, att barnkonventionen kan tillämpas direkt av myndigheterna och ensamt läggas till grund för myndigheters beslut.

– Vi ser också en pedagogisk fördel med en inkorporering: man får helheten. Den försvinner ju när man plockar ut enstaka bestämmelser och transformerar in i olika lagar, fortsatte Wickström, som samtidigt inte stack under stol med att det också finns svårigheter med att inkorporera konventionen.

Utredningen redovisar också dessa problem. Det handlar bland annat om att många bestämmelser i konventionen är vaga och svårtolkade, att det saknas traditionella förarbeten som kan ge vägledning och att det saknas en internationell domstol som kan vägleda de svenska rättstillämparna.

Anita Wickström ville samtidigt inte överdriva svårigheterna med att tillämpa barnkonventionen som lag. Svenska myndigheter och domstolar är ju redan sedan flera år vana vid att tillämpa rättsregler som inte är typiskt svenska, påpekade hon, genom Europakonventionen och EU-rätten. Men för att minimera förvirringen anser utredningen att man, innan barnkonventionen inkorporeras, bör se över den svenska översättningen av originaltexten.

Barnets bästa lyfts fram

För att den nya lagen ska få så god effekt som möjligt räcker det dock inte att bara lagstifta om att barnkonventionen är svensk lag, påpekade Anita Wickström vid presskonferensen. Utredningen föreslår därför också en rad andra lagändringar, bland annat en ny straffbestämmelse, misshandel av barn. Det nya brottet ska lösa problemen med att barn ofta har svårt att beskriva den smärta som en misshandel orsakat.

– Smärtrekvisitet i dagens misshandelsbestämmelse är problematiskt när det gäller barn. I ungefär hälften av de fall som vi har tittat på så ogillas åtalet om misshandel av barn. En anledning till de ogillade åtalen är att smärtan ibland inte är styrkt eller att tillräcklig smärta inte är styrkt. Det ställer stora krav på hur barn berättar om smärta, förklarade Anita Wickström.

Utredningens förslag innebär att fysiskt våld mot barn ska kunna straffas även om smärtan inte är bevisad eller om den har varit ringa. Bestämmelsen begränsas till att gälla föräldrar och andra närstående.

Barnrättighetsutredningen vill också lyfta in principen om barnets bästa i förvaltningslagen och förvaltningsprocesslagen. Dessutom ska barnets bästa och barnets rätt att komma till tals göras tydligare i utlänningslagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Fortsatt arbete behövs

Bara en ny lag räcker alltså inte, det är Barnrättighetsutredningen mycket tydlig med. Utredaren föreslår också andra åtgärder för att barns rättigheter verkligen ska kunna förverkligas. En är att regeringen bör dra igång ett ”kunskapslyft” kring barnkonventionen, riktat till båda tjänstemän och förtroendevalda på myndigheter och ute i landet. Utbildningen bör vara konkret och praktiskt inriktad, betonade Anita Wickström.

– Det är alltså inte fråga om en allmän utbildning i barnkonventionen, utan vad barnets rättigheter innebär ute i den konkreta situationen, på verkstadsgolvet där man själv arbetar, sa hon.

Wickström vill också att myndigheter som arbetar med barnfrågor ska få ett tydligt uppdrag att göra sina verksamheter kända av och tillgängliga för barn. Dessutom bör regeringen låta utreda om Barnombudsmannen, BO, ska ges i uppdrag att föra enskilda barns talan.

Annons
Annons