search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Juristerna kliver framåt i samhällsdebatten

Juristernas roll i samhällsdebatten har stärkts. Men det finns fortfarande mycket kvar att göra.

Juristernas roll i samhällsdebatten var en av de tre huvudfrågor på Svensk Juristtidnings seminarium där flera av Sveriges främsta jurister deltog. Diskussionen tog avstamp i Mårten Schultz artikel ”Juristerna i elfenbenstornet”. Mårten Schultz, professor, konstaterade att jurister ofta klagar på att sakkunskapen om juridik brister i den allmänna debatten. Men frågade han: ”Hur förhåller sig jurister till den allmänna debatten då jurister skriver i Svensk Juristtidning, SvJT?” Schultz jämförde i sin artikel innehållet i SvJT under några år med de stora rättspolitiska frågorna som samtidigt diskuterades i den allmänna debatten. Schultz kunde konstatera att författarna i SvJT hade behandlat några av de mest brännande rättspolitiska frågorna, till exempel häktningstider, integritets- och upphovsrättsfrågor och tortyr. Alltså samma frågor som varit i samhällsdebattens fokus. Men hur har författarna då behandlat det faktum att dessa ämnen är heta samhällsämnen när de skriver i SvJT?

– Inte alls. När jurister skriver i SvJT är det ibland som om de skriver i ett vakuum, summerade Schultz och berättade att bilden i flera av de amerikanska motsvarigheterna till SvJT är helt annorlunda, där visar författarna ofta direkt att deras artiklar knyter an till aktuella och debatterade rättspolitiska frågor som visar på ett intresse för de samhällspolitiska frågorna.

– Jag kan tycka att det är lite besynnerligt (som det är i Sverige), därav liknelsen med elfenbenstornet. Dessutom är det ju så att anledningen till att det blivit artiklar i SvJT är att det handlar om aktuella frågor. Så ämnena krokar i den allmänna debatten men man låtsas som om att impulsen till artikeln inte har funnits där. Det kan jag tycka är lite konstigt och att det slarvas lite där, sa han.

Trenden att domare allt oftare förklarar och kommenterar domar i olika medier är inte något som är övergående, ansåg paneldeltagarna. Det rådde även enighet bland paneldeltagarna att domare inte har något större val om de vill medverka i medierna eller inte. I praktiken måste de delta.

Nicklas Lundblad, it-debattör med stor erfarenhet av förhållandena i USA, konstaterade att i USA är juridiken betydligt mer ”politiknära” än i Sverige. Debatten handlar mer om hur det borde vara än hur det är. Amerikanska juridiska uppsatser argumenterar ofta för sin sak snarare än att lägga fram en tolkning av ”de lege lata”.

En annan skillnad mellan USA och Sverige handlar om människorna som arbetar med juridiken. I USA är intresset för att skildra dem, deras teorier, vad de tycker och känner mycket stort. Det skrivs relativt sett betydligt fler biografier om jurister än i Sverige. Enligt Nicklas Lundblad är det amerikanska intresset för människorna i grunden bra.

– Det ger ett personligt engagemang till juridiken, som gör att den upplevs mindre som en maskin och mer buret av de egna värdena. Både deltagandet i den juridiska processen, valet att bli jurist och juridikens utfall upplevs som personligt relevant på ett annat sätt i USA än i Sverige, sa Nicklas Lundblad.

Martin Ahlquist, f.d. chefredaktör för tidningen Fokus, ansåg att åsiktsjournalistiken på gott och ont fått en renässans. Den gör sig bra i sociala medier och säljer ”klick”. I den politiska debatten med en höger–vänsterskala innebär det inte några problem. Men problemet uppstår när det inte finns någon motsatt uppfattning. Och just så tenderar det att bli i rättsfall ibland, främst i brottmål och bland dem framför allt i våldtäktsmål.

– Förövaren blir ofta, förutom den verkliga förövaren, domaren i målet som utmålas som en sexistisk dinosaurie. Förloppet är oerhört snabbt och snart skapas en lynchmobb. Och är det något vi vet om mobbning är det att den pågår tills någon säger stopp, sa Ahlquist och nämnde journalisten Oisín Cantwell och Mårten Schultz som exempel på personer som vågar stå emot en mobb.

– Jag kan förstå oviljan att kliva ner i träsket. Men det handlar om att stoppa mobbningen också. Det måste göras med pondus, sakargument och i kraft av att man vet någonting. Det är något av en skyldighet att göra det, sa Martin Ahlquist.

Christina Ramberg, professor, betonade betydelsen av vilka fora som juristerna deltar i. Enligt henne deltar juristerna betydligt mer i samhällsdebatten i dag jämfört med på 1970- och 80-talen.

– Att vi ofta ser jurister i morgonsoffan i TV är egentligen en revolution. Sådana som varit pionjärer är Göran Lambertz och Anne Ramberg. De har betytt väldigt mycket för att synliggöra juristskrået när de har vågat sätta sig där och försöka förklara för vanliga människor hur det ligger till, och vågat vara provokativa. Är man inte det vill inte någon bjuda in personen igen, antar jag, sa Christina Ramberg som även nämnde Centrum för rättvisa och Mårten Schultz som exempel på andra viktiga röster i samhällsdebatten.

Christina Ramberg menade att en skillnad mellan Sverige och USA är att om en svensk jurist i stället för att beskriva hur det är uttrycker en tanke om hur det borde vara så möts juristen av massiv kritik och beskylls för att ägna sig åt ”åsiktsjuridik”. Hon sa sig dock tro och hoppas att detta kommer att förändras.

Mårten Schultz tog upp en demokratiaspekt och det faktum att de svenska juristerna generellt sett är relativt okända för allmänheten. De är sällan med på listor över de mäktigaste personerna trots att många domare och jurister har betydande makt.

Christina Ramberg sa att det finns två olika uppfattningar när det gäller hur juristerna ska förhålla sig till allmänheten och rättssystemets legitimitet. Den ena uppfattningen är att rättssystemets legitimitet och samhället kan skadas om allmänheten får veta att ”domaren har stort mått av skön”. Detta läger föredrar att allmänheten invaggas i en felaktig tro att det finns en sanning som domaren kommer att uttala. Den andra uppfattningen är att det är bra med transparens om att svaren inte alltid är givna och att det är viktigt att öppet diskutera domstolars legitimitet.

Det rådde enighet bland paneldeltagarna om att juristerna har en stor betydelse för att skapa förståelse och legitimitet för rättssystemet.

Hur får man en bildad allmänhet att läsa längre och nyanserade texter i dessa ”klickens tidevarv” diskuterades även. I diskussionen betonades betydelsen av kvalitet i texter. Flera paneldeltagare förde även fram uppfattningen att långa texter läses i dag om de är välskrivna och relevanta.

Den tredje huvudfrågan som diskuterades var papperstidningens vara eller icke vara i förhållande till en hemsida eller en digital utgåva. SvJT hade dagen till ära låtit ta ett definitivt steg in i den digitala eran genom att publicera samtliga artiklar på internet gratis tillgängliga för alla. Paneldeltagarna tecknade en relativt ljus framtid för kvalitetstidningar som SvJT. Åsikterna gick isär vad gäller om morgondagens SvJT främst kommer att vara i digital form eller i papper.

Annons
Annons