search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Högsta domstolen: Styrelsens bedömning ska gälla i inträdesärenden

Advokatsamfundets styrelse är det organ som är bäst lämpat att avgöra vilka som ska bli advokater, enligt HD.

Tre jurister som hade fått avslag på sina ansökningar om inträde i Sveriges advokatsamfund under 2015 överklagade Advokatsamfundets styrelses avslagsbeslut till Högsta domstolen. Men HD har i sin tur avslagit alla tre överklagandena.

Enligt fast praxis måste den som söker inträde styrka sin lämplighet. När ett beslut om nekat inträde eller om uteslutning överklagas, är det generalsekreteraren som företräder styrelsen eller disciplinnämnden inför HD.

En jurist i Västergötland sökte inträde för andra gången. Samfundets styrelse fann att den kritik juristen hade fått från domstolar och advokater fortfarande innebar sådana tveksamheter att han inte hade styrkt sin lämplighet.

Enligt HD:s praxis (NJA 1991 s. 232) bör Advokatsamfundets bedömning tillmätas stor betydelse vid överklagande av beslut om nekat inträde, särskilt när bedömningen är enhällig. Samfundsstyrelsens bedömning när det gäller lämplighet bör frångås endast om något särskilt förhållande föranleder det.

HD konstaterar i sitt beslut att kritiken mot sökanden var mindre omfattande än vid tidigare ansökan, men att flera domstolar var tveksamma, att tre advokater framförde kritik, och att invändningarna avsåg hans omdöme och uppträdande. Därför hade han inte visat att han var lämplig att antas till ledamot.

En jurist i Stockholmsområdet sökte inträde efter att ha bedrivit egen verksamhet i nära tio år. Advokatsamfundets styrelse fann det anmärkningsvärt att han bara kunde åberopa ett fåtal referenser till styrkande av sin lämplighet. Styrelsen konstaterade också att sökanden uppvisade en låg omsättning i den egna verksamheten. Trots att det inte fanns några yttranden om att sökanden var olämplig, bedömde styrelsen att den sammantagna utredningen inte var tillräcklig för att han skulle anses ha styrkt sin lämplighet.

HD hänvisade i sitt beslut till NJA 1991 s. 232, fann inga skäl att göra en annan bedömning än samfundets styrelse och avslog överklagandet.

En jurist i Östergötland hade fått en, i och för sig felaktig, upp­lysning av en handläggare vid Advokatsamfundets kansli om att det inte finns något bestämt krav på hur stor andel i en juristbyrå en sökande behöver äga för att anses driva egen verksamhet.

Det ledde till att juristen köpte 1 procent av aktierna i juristfirman där hon var anställd, i syfte att få tillgodoräkna sig kvalifikationstid för egen verksamhet vid ansökan om inträde i samfundet. Hon åberopade i sin ansökan en kvalifikationstid om 1 år och 6 månader från egen verksamhet.

Styrelsen avslog ansökan, och juristen överklagade.

Advokatsamfundets anförde att upplysningen från kansliet inte var bindande för styrelsen vid prövningen. Enligt Advokatsamfundet krävs det för att verksamhet för egen räkning ska föreligga, att sökanden kan visa att han eller hon har bedrivit affärsverksamheten självständigt, där allt som förknippas med näringsverksamhet ingår: organisations- och ekonomifrågor, klientanskaffning med mera.

HD konstaterade att samfundets styrelse hade haft att behandla frågan om tillgodoräknande av tiden då sökanden ägde 1 procent av juristfirmans aktier oberoende av upplysningen från handläggaren. HD gjorde samma bedömning som sam­fundsstyrelsen i frågan om sökanden hade utövat praktisk kvalificerad juridisk verksamhet under den tiden, slog fast att hon inte kunde tillgodoräkna sig tiden inom ramen för tidskravet och avslog överklagandet.

Högsta domstolens beslut i målen Ö 1190-15, Ö 3817-15 och Ö 5263-15

Annons
Annons
Annons