search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Fakta om barnkonventionen

FN:s konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Hittills har 196 stater ratificerat barnkonventionen, och barnkonventionen är därmed den konvention som flest länder har anslutit sig till. I dag är det bara USA som inte har ratificerat konventionen.

FN-kommittén för barnets rättigheter (barnrättskommittén) övervakar hur konventionsstaterna efterlever konventionen. Vart femte år ska alla konventionsstater lämna en rapport till barnrättskommittén. Kommittén lämnar sedan förslag och rekommendationer om hur staten bör agera för att på ett bättre sätt genomföra barnkonventionen.

Konventionen definierar barn som varje människa under 18 år. Fyra av artiklarna i barnkonventionen kallas för huvudprinciperna och är vägledande för hur helheten ska tolkas: artikel 2, 3, 6 och 12.

Sverige ratificerade barnkonventionen 1990, som ett av de första länderna. Hittills har Sverige valt att inte göra den till svensk lag. I stället har man anpassat andra lagar så att de överensstämmer med barnkonventionen, så kallad transformering.

FN:s barnrättskommitté har vid upprepade tillfällen uppmanat Sverige att inkorporera barnkonventionen i svensk rätt. Även barnrättsorganisationer som Rädda barnen och Unicef har länge förordat att konventionen får status som lag.

En parlamentarisk kommitté, Barnrättskommittén, diskuterade huruvida barnkonventionen borde inkorporeras i svensk lag. Kommittén förordade dock i stället fortsatt transformering av existerande lagar för att de bättre skulle stämma överens med barnkonventionen.

Annons
Annons
Annons