search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Mer att läsa

En tid när Sveriges inflytande är större än vår storlek

Propellern, säkerhetständstickan, dynamit, sfäriska kullager, blixtlåset, kylskåpet, respiratorn, pacemakern och radio- och satellitnavigering för sjö- och flygtrafik är exempel på banbrytande svenska uppfinningar som blivit världsstandard.

I ”The Global Innovation Index” rankas Sverige sedan 2008 varje år som världens näst eller tredje mest innovativa nation. Sverige är verkligen ett uppfinnarland.

Uppfinningar kan skyddas genom patent. Den som får patent på en uppfinning har en tidsbegränsad rätt att hindra andra från att kommersialisera den. Motprestationen är att uppfinningen publiceras i detalj, så att andra kan vidareutveckla tekniken. Bakom det utbytet ligger lagstiftarens grundläggande avvägning mellan uppfinnarens intressen och allmännyttan.

Ensamrätten och publiceringskravet ger företagen incitament att investera i teknikutveckling och dela med sig av ny kunskap till andra. Reglernas förutsebarhet underlättar planering, affärssamarbeten och licensiering (det vill säga när någon utomstående tillåts av patenthavaren att tjäna pengar på den patenterade uppfinningen – under ordnade förhållanden och mot royaltybetalning). Patenträtten är en morot för forskning, innovation och teknikspridning. Den bidrar till nya arbeten, tillväxt och välfärd.

Patentskyddade produkter och metoder representerar ofta betydande värden. Patentportföljen kan vara företagets viktigaste tillgång. Ungefär 35 procent av jobben och 39 procent av BNP totalt i EU genereras av immaterialrättsintensiva företag. Siffrorna för Sverige är ännu högre, särskilt när det gäller jobb.

Därför satsar regeringen stort på att utveckla patenträtten, och följer därmed en konsekvent svensk linje:

  • Under 2017 införs ett enhetligt patentsystem, med ett enhetligt patentskydd och en enhetlig patentdomstol på EU-nivå. Reformen bidrar till att det blir enklare, billigare och rättssäkrare att investera på den inre marknaden. Sverige har länge drivit på reformen och leder numera staternas gemensamma förberedelser av den. Genom kompletterande lagförslag fullföljer regeringen även den anpassning av svensk rätt till det nya systemet som en enig riksdag påbörjade 2014. Uppbyggnaden av en nordisk-baltisk avdelning i den nya domstolen pågår också för fullt. En europeisk domstolsavdelning i Stockholm ger närhet för användarna och kompetensförsörjning åt regionen.
  • En ny patentlag och en ny patentförordning tas fram i syfte att förenkla och underlätta för användarna, särskilt de mindre aktörer som tycker att den svenska marknaden räcker. Samtidigt anpassas lagstiftningen till europeisk rätt. Det gör livet lättare för både dem som redan patenterar i flera länder och dem som vill börja här och sedan satsa vidare i Europa. Den nya patentlagstiftningen kan bli en språngbräda för växande svenska småföretag.
  • I september inrättas också två särskilda patent- och marknadsdomstolar i Stockholm. (Se Advokaten 2016, nummer 1.)

Satsningarna på europeisk nivå och svensk nivå kompletterar varandra. Gamla och nya patentsystem kommer att samexistera framöver. Sammantagna innebär reformerna att klienter och ombud får en större och bättre verktygslåda. För den som vill jobba med patent erbjuds möjligheter att bryta ny mark i en redan spännande arbetsmiljö, i gränssnittet mellan teknik och juridik.

Vilken betydelse får då det enhetliga patentsystemet? I höstas bedömde Europeiska kommissionen att det nya patentsystemet kommer att öka BNP i EU med 0,25 procent. Det motsvarar ca 325 miljarder kronor per år. I vissa medlemsstater bedömdes BNP-ökningen överstiga en procent.

Även i större sammanhang kan man se det enhetliga patentsystemet som en inkomstkälla och sammanhållande kraft, inte minst i tider av långsam ekonomisk återhämtning, klimatförändringar och ett EU som kunde vara mer sammanhållet. Då behövs det tillväxt, jobb och incitament till storskalig utveckling och spridning av grön teknik. Då behövs det också förstärkningar av den inre marknaden, som är en viktig drivkraft för EU-samarbetet – här kan ett väl fungerande patentsystem vara en pusselbit.

Svårigheter finns dock kvar. Även om vi ser ut att nå målen på europeisk och svensk nivå, är patenträtten fortfarande splittrad globalt. Företag som är verksamma på flera av de stora marknaderna i Amerika, Asien och Europa måste anpassa sig till regelverk och rutiner som skiftar från land till land. Det är krångligt, dyrt och rätts­osäkert.

Som ett försök att överbrygga skillnaderna pågår mellanstatliga diskussioner om internationell harmonisering av materiell patenträtt. Frågor som omfattas är till exempel i vilken utsträckning en uppfinning bör vara ny för att vara patenterbar och i vilken mån det bör krävas att en patentansökan publiceras. Sverige deltar aktivt i diskussionerna för att försöka nå förutsebara och rättssäkra gemensamma regler. Det är inte lätt, eftersom traditionerna och uppfattningarna går isär.

Min ögonblicksbild är ändå den stora positiva energi som finns i de patentreformer som nu pågår på bred front. Det vi gör för att främja innovation i dag ger nya jobb imorgon. Det är roligt att arbeta med de här frågorna, särskilt i en tid när Sveriges inflytande är större än vår storlek!

Annons
Annons