search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Tre nya domstolar sjösätts i Stockholm

I september inrättas två nya patent- och marknadsdomstolar i Sverige. Några månader senare ska en nordisk-baltisk regional avdelning i den enhetliga europeiska patentdomstolen finnas på plats i Stockholm. Båda reformerna välkomnas av såväl näringslivet som advokater och andra praktiker. En utmaning för de nationella domstolarna är att hinna rekrytera domare i tid.

Den nya patent- och marknadsdomstolen flyttar in i Stockholms tingsrätts lokaler på Scheelegatan i Stockholm den 1 september. Domstolen blir första instans för samtliga immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga mål i landet. Andra instans blir Patent- och marknadsöverdomstolen i Svea hovrätt på Riddarholmen i Stockholm. Samtidigt som de nya domstolarna inrättas läggs Marknadsdomstolen och Patentbesvärsrätten ner.

– Det är väldigt spännande att vara med när något nytt föds, säger Anders Dereborg som blir chefsrådman i Patent- och marknadsdomstolen när vi träffas i mitten av december i Stockholms tingsrätt.

Bakgrund

Bakgrunden till reformen, som har diskuterats sedan början av 1980-talet, är att regeringen anser att prövningen av immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga mål är splittrad. Prövningen sker i dag i såväl allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar som i Patentbesvärsrätten och Marknadsdomstolen. Den splittrande prövningen försämrar möjligheten att handlägga de berörda måltyperna på ett effektivt och högkvalitativt sätt. 

– Det blir rörigt för parterna att söka rätt. De måste ofta vända sig till flera domstolar och det kan bli dyrt, säger Anders Dereborg.

Christine Lager, blivande chef för Patent- och marknadsöverdomstolen, ser också mycket positivt på att spridda processer i en rad domstolar, som i vissa fall kan pågå parallellt, nu ersätts av en samlad prövning i de två nya patent- och marknadsdomstolarna.

– De måltyper som omfattas av reformen har starka samband, samtidigt som målen ofta är komplicerade och omfattande. Det ger därför stora fördelar att målen hanteras samlat av specialiserade domare. Det innebär bland annat att det blir lättare för domstolarna att upprätthålla kompetensen bland domarna, säger hon.

Dessutom väntas handläggningstiderna kortas när målen hanteras av erfarna domare.

– Handläggningen blir förmodligen mer effektiv om domarna är vana vid att hantera den ofta särpräglade och knepiga materia som kännetecknar de här målen, säger Anders Dereborg.

Advokat Peter Sande, som är specialiserad på immaterialrätt och marknadsrätt, ser det också som en fördel att advokater som är specialiserade på målkategorierna framöver får möta domare som också är specialister.

– Det blir lättare för mig som ombud att ge en prognos till en klient om vad jag tror att domstolen kommer fram till om jag vet att domarna har specialkunskaper på området, säger han.

Sedan 2008 finns även åklagare som är specialiserade på immaterialrätt. Kammaråklagare Henrik Rasmusson är en av fyra åklagare som i dag uteslutande arbetar med immaterialrättsliga brottmål. Även han är positiv till att målen nu samlas vid de två nya domstolarna och handläggs av specialiserade domare.

– Det gör att man kan förutsätta att domaren har en grundkunskap i immaterialrätt, man kan anpassa sin sakframställan efter en gemensam kunskapsnivå, säger han.

Ytterligare en fördel ur ett åklagarperspektiv är att det blir tydligare hur domstolen värderar olika slags bevisning i immaterialrättsliga mål. I dag kan olika domstolar sätta olika värde på samma slags bevis.

– Det blir en enhetligare och mer rättssäker bedömning, säger Henrik Rasmusson.

En annan förändring till det bättre är, enligt Anders Dereborg, att ett antal tekniska ledamöter kommer att arbeta vid domstolen. I dag kallas de ofta in från Patentbesvärsrätten eller den akademiska världen inför en rättegång.

– De kommer att kunna vara involverade i handläggningen av målen tillsammans med juristdomaren på ett helt annat sätt än i dag. Förutsättningen för att handläggningen ska bli effektivare och av ännu högre kvalitet ökar, säger Anders Dereborg.

Långa handläggningstider

Ett uttalat syfte med reformen är att korta handläggningstiderna. I Sverige tar det tre år att få ett patentmål avgjort i första instans. I Tyskland och Storbritannien är handläggningstiderna cirka ett år, enligt en undersökning som Bengt Domeij, professor i civilrätt vid Uppsala universitet, har gjort.

Långa handläggningstider är något som inte uppskattas av näringslivet.

– Företag som blivit utsatta för till exempel ett intrång vill ha ett snabbt avgörande. Tid är pengar, därför avskyr företagen långa handläggningstider. Följden kan bli att de avstår från att processa eller ingår en dålig förlikning för att de inte har tid att vänta, säger Ulf Bernitz, professor i europeisk integrationsrätt vid Stockholms universitet.

Särskilt för små och medelstora företag kan utdragna rättsprocesser bli en kostsam historia.

– Varje extra timme som en process pågår måste företagen lägga ut ytterligare advokatkostnader. Ett företag kan ha gjort stora investeringar och marknadsföringsinsatser i sina patent och varumärken. Osäkerheten om investeringarna kommer att ge avkastning innebär också en kostnad. Företagen är inte betjänta av en kombination av osäkerhet och risk för ökade kostnader, säger Patrick Krassén, ansvarig för immaterialrättsfrågor på Svenskt Näringsliv.

Enligt Peter Sande är en förklaring till de kortare handläggningstiderna i Tyskland att intrång och giltighet behandlas i olika rättegångar, till skillnad från i Sverige där prövningen sker vid en gemensam rättegång. I Tyskland har man inte heller huvudförhandlingar där vittnen och sakkunniga förhörs. Bevisningen är i stället främst skriftlig. Det brittiska domstolssystemet påminner mer om det svenska, men där är handläggningstiderna ändå avsevärt kortare än i Sverige.

– Domstolen är hårdare med de frister som sätts till parterna. Lika många yttranden går inte fram och tillbaka som i Sverige, säger Peter Sande.

Att det krävs en mer aktiv processledning från domstolens sida för att få ner handläggningstiderna lyfts även fram av Svea hovrätts president Fredrik Wersäll.

– Domarna måste ta befälet i processföringen och se till att målen drivs framåt med tillräcklig fart och målmedvetenhet. Det är domarnas uppgift att se till att parterna håller tidsfristerna och att inget ovidkommande förs in i processen, säger han.

Men även ombuden har ett ansvar för att handläggningstiderna drar ut på tiden.

– Ombuden skulle generellt kunna bli bättre på att inte begära anstånd så ofta som vi gör. Vi skulle kunna planera vårt arbete bättre och anställa och ta hjälp av fler biträdande jurister, säger Peter Sande.

Komplexa mål

Immaterialrättsliga, konkurrensrättsliga och marknadsföringsrättsliga mål beskrivs ofta som de mest omfattande och komplexa som handläggs i svensk domstol. Till de immaterialrättsliga målen hör de som rör varumärken, upphovsrätt, rätten till mönster och patenträtt. Patentmålen, som ofta handlar om patentskyddade läkemedel, betraktas av många som de mest komplicerade.

– Patent är ett svårt område med många tekniska frågeställningar som handlar om att bedöma uppfinningar och deras nyhetsvärde, säger Ulf Bernitz.

Det finns huvudsakligen två typer av patentmål – intrångsmål och ogiltighetsmål. I intrångsmålen stämmer en patentinnehavare någon som patentinnehavaren anser gör intrång i patentet. I ogiltighetsmålen vill någon driva en verksamhet, men det finns patent som förhindrar det. Den som vill starta en rörelse väcker då talan om att patentet ska ogiltigförklaras, eftersom det aldrig borde ha beviljats till exempel därför att det inte har tillräcklig uppfinningshöjd, förklarar Peter Sande.

Konkurrensmålen, som ofta handlar om förbjuden konkurrensbegränsning, är också komplexa. Ofta ska en hel marknad kartläggas för att exempelvis effekterna av företagssammanslagningar ska kunna analyseras. Dessutom har domstolen vanligen omfattande ekonomiska utredningar att ta ställning till i samband med konkurrensmål.

Regelverk

Lagstiftningen på rättsområdena är också komplex och bygger förutom på nationell lagstiftning i stor utsträckning på internationella konventioner och EU-rätt. På varumärkessidan används framför allt EU-rätten. På patentsidan lutar man sig mot praxis som utvecklas under den europeiska patentkonventionen, EPC. På upphovsrättsområdet tillämpas EU-rätt och nationell rätt i ungefär samma utsträckning.

– EU-rättsliga frågeställningar är vanligt förekommande. På avdelningen har vi ofta haft något mål där det ställts någon fråga till EU-domstolen om ett förhandsavgörande, säger Anders Dereborg, som i dag är chefsrådman på den avdelning som hanterar immaterialrättsliga och patenträttsliga mål på Stockholms tingsrätt.

Målkategorier

Patent- och marknadsdomstolen beräknas årligen få uppemot 400 mål och ärenden. Strax över 80 procent av dem väntas vara immaterialrättsliga. Resterande knappt 20 procent blir marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga mål, med en övervägande del marknadsföringsrättsliga mål.

När reformen är klar är en preliminär bedömning att omkring 135 mål årligen kommer att handläggas i Patent- och marknadsöverdomstolen – uppskattningsvis 75 varumärkes- och upphovsrättsmål, 35 marknads- och konkurrensmål samt 25 patentmål.

De mål där talan redan har väckts ute i landet ska dömas färdigt där, och inte flytta till de nya domstolarna. Men under 2017 väntas de nya patent- och marknadsdomstolarna helt ha tagit över handläggningen av målen.

Patentmålen är redan i dag koncentrerade till Stockholms tingsrätt och Svea hovrätt och blir kvar där i de nya patent- och marknadsdomstolarna.

I domstolarna kommer dels mål som rör svenska patent som har registrerats vid Patent- och registreringsverket (PRV) att handläggas, dels mål som rör klassiska europeiska patent som har beviljats av det europeiska patentverket (EPO). Mål som rör det enhetliga europeiska patentet kommer från start enbart att handläggas i den enhetliga europeiska patentdomstolen. (Läs mer på sidan 40.) Övriga immaterialrättsliga mål, som i dag i princip kan hamna hos vilken tingsrätt som helst i landet, ska efter reformen också koncentreras till patent- och marknadsdomstolarna.

Konkurrensmålen handläggs redan i dag till viss del vid Stockholms tingsrätt, men däremot inte alls i Svea hovrätt. Efter reformen kommer även konkurrensmålen att handläggas vid de nya patent- och marknadsdomstolarna.

En annan målkategori i patent- och marknadsdomstolarna blir överklaganden av Patent- och registreringsverkets beslut i immaterialrättsliga registreringsmål, det vill säga mål som gäller patent-, varumärkes- och mönsterregistreringar. Dessa mål handläggs i dag av Patentbesvärsrätten. 

Ytterligare en målkategori för de två nya domstolarna är de mål som i dag prövas av Marknadsdomstolen, det vill säga mål som gäller om marknadsföring har skett på ett riktigt sätt. Hit hör mål där Konsumentombudsmannen väcker talan mot olika företag om ålägganden och förbud.

Nyrekrytering

Totalt kommer Patent- och marknadsdomstolen troligen att ha 35–40 anställda. Anders Dereborg räknar med att domstolen behöver cirka tolv ordinarie juristdomare och fem ordinarie tekniska ledamöter, så kallade patentråd. Patentråden kommer i huvudsak från Patentbesvärsrätten, något råd kan behöva nyrekryteras. Juristdomarna kommer från tre håll – dels från Stockholms tingsrätt där de arbetar i dag, dels från Patentbesvärsrätten, och några kommer att nyrekryteras.

Den avdelning på Svea hovrätt som ska bli Patent- och marknadsöverdomstolen består i dag av cirka 30 personer som ska utökas till ungefär 50, varav sju, åtta är nya juristdomare. Två tekniska ledamöter flyttar med från Patentbesvärsrätten.

– Vi har redan ett antal domare som är specialiserade på immaterialrätt, men vi behöver förstås utöka antalet när vi blir patent- och marknadsöverdomstol, säger Christine Lager.

De domare som nyrekryteras bör ha erfarenhet av såväl immaterialrätt och marknadsföringsrätt som konkurrensrätt och tvistelösning i allmänhet.

– Det kan finnas personer på domarbanan som har de här specialkunskaperna. Min förhoppning är också att vi ska kunna locka till oss andra jurister som har jobbat med immaterialrätt och patent. Det kan vara anställda vid patentbyråer och akademiker. Advokater är en annan sådan grupp, säger Stefan Strömberg, chef för Stockholms tingsrätt.

Varför ska advokater söka domartjänsterna vid de nya domstolarna?

– Domarjobbet är ett intellektuellt och givande arbete där man har friheten i att inte vara bunden av en klients önskemål, utan får pröva ett ärende förutsättningslöst. För många advokater tror jag att det skulle vara stimulerande att arbeta med samma frågor som tidigare men i en annan roll. Generellt vore det en fördel om fler domare hade erfarenhet av andra roller i rättsprocessen, säger Stefan Strömberg.

Anders Dereborg anser också att en bakgrund som advokat kan vara fördelaktigt.

– Som domare ser man det man får presenterat för sig. Det ger en beskuren bild av vad som har hänt. En advokat som arbetar med klienter får en mycket vidare bild av problematiken och frågekomplexet. Det är något som advokater som kommer in i dömande verksamhet kan bidra med, säger han.

Advokat Håkan Borgenhäll, som är specialiserad på immaterialrätt, tror att advokater skulle tillföra domstolen en förståelse för ombudens arbetssituation i de berörda målkategorierna.

– Domstolen har inte alltid insikt i vilket enormt arbete som ibland ligger bakom att bygga upp och driva ett fall. Det gör att domstolen ibland tycker att rättegångskostnaderna blir för höga och prutar ner räkningen, säger han.

Tidsbrist

När verksamheten i domstolarna startar den 1 september är det viktigt att de domare som ska handlägga målen har anställts och hunnit sätta sig in i sina nya arbetsuppgifter. I praktiken är domstolsreformen redan ett faktum, men riksdagen väntas inte fatta det formella beslutet om att inrätta de nya patent- och marknadsdomstolarna förrän i mars. För att hinna anställa domare har Stockholms tingsrätt och Svea hovrätt därför fått tillstånd att annonsera ut domartjänsterna innan det formella beslutet är taget.

– Men det kan inte bli tal om att utnämna några domare förrän riksdagsbeslutet är fattat, säger Eva Sjölund, administrativ direktör på Stockholms tingsrätt.

Hon förklarar att de som blir aktuella för tjänsterna möjligen inte vill säga upp sig innan de vet att de med säkerhet kommer att utnämnas till domare i de nya domstolarna. Har de lång uppsägningstid finns inga garantier för att de är tillgängliga när domstolen öppnar. Eftersom Patentbesvärsrättens och Marknadsdomstolens verksamhet pågår ända till den 31 augusti kommer personalen därifrån till den nya domstolen tidigast den 1 september, samma datum som domstolen ska vara klar för start. Även om viss utbildning kan ges under våren kan inte alla utbildningsinsatser som behövs för befintlig och nyanställd personal sättas in i tid. En advokat som får en av domartjänsterna kan till exempel behöva grundläggande kurser i domarrollen. Tekniska domare och juristdomare som följer med från Patentbesvärsrätten och Marknadsdomstolen behöver utbildas i en ny processordning. Patentbesvärsrätten tillämpar en förvaltningsprocess där rättegångsbalken är det styrande regelverket.

– Det blir inte mycket tid till utbildning före den 1 september. Det är ett oerhört tajt schema. Det säger sig själv att det inte kan vara full fart från dag ett, det är omöjligt. Men ambitionen är att verksamheten ska vara i full gång så fort som möjligt, säger Eva Sjölund.

Fredrik Wersäll ser dock inga problem med att riksdagen ännu inte har fattat det formella beslutet att inrätta de två nya domstolarna.

– Vi utgår från att riksdagen antar förslaget som ligger, och det finns inga indikationer på något annat. Förslaget är inte politiskt kontroversiellt, säger han.

Svea hovrätt har också lite längre tid till förberedelser och rekrytering, eftersom målen som ska handläggas i Patent- och marknadsöverdomstolen först ska passera Patent- och marknadsdomstolen. Endast ett mindre antal mål flyttas över direkt från Marknadsdomstolen till Patent- och marknadsöverdomstolen.

Del av allmänna domstolarna

Svenskt Näringsliv hade föredragit att patent- och marknadsdomstolarna hade blivit en separat specialdomstol i stället för som nu en del av de allmänna domstolarna. Ett argument för specialdomstolar är att en hög kompetens kan upprätthållas när domstolens personal enbart arbetar med vissa målkategorier. Handläggningen av målen blir därför effektivare.

En följd av att domarna i Patent- och marknadsdomstolen anställs vid Stockholms tingsrätt blir att de vid behov även kan komma att döma i andra mål än immaterialrättsliga, konkurrensrättsliga och marknadsföringsrättsliga.

– De måste vara beredda att tjänstgöra och handlägga alla typer av mål. Domarrollen är bredare än just den specialitet man har. Det är viktigt att de som tjänstgör här tillför kompetens till andra mål, till exempel tvistemål, säger Stefan Strömberg.

Ulf Bernitz berättar att det finns farhågor att de immaterialrättsliga, konkurrensrättsliga och marknadsföringsrättsliga målen kan nedprioriteras till förmån för andra mål.

– Om stora brottmål, som har förtur, ska handläggas och det blir knappt med resurser skjuts de här målen kanske åt sidan. Då bli det ökad tidsutdräkt och försämrad kvalitet på handläggningen av de här målen. Arbetsläget i Stockholms tingsrätt är ansträngt redan i dag. Handläggningstiderna påverkas av hur många kvalificerade domare som i praktiken kommer att få arbeta med målen. Man kan befara att det inte blir så stor ändring jämfört med hur det ser ut i dag, säger Ulf Bernitz.

Farhågan delas av Svenskt Näringsliv.

– Det är upp till de allmänna domstolarnas chefer att bestämma hur målen ska fördelas på domstolens domare. Kommer det in mål som har förtur på grund av krav på skyndsamhet, till exempel mål som rör ungdomar, finns en risk för att resurserna används till det som är akut. Då kan de immaterialrättsliga målen bli lidande, säger Patrick Krassén.

Bengt Domeij undrar också om domarna kommer att få ägna sig åt kompetensutveckling i tillräckligt stor utsträckning.

– Frågan är om de verkligen blir fredade och kan ägna sig åt kompetensutveckling när de inte har några immaterialrättsliga, konkurrensrättsliga eller marknadsföringsrättsliga mål. Eller kommer domstolen att lägga andra mål på dem då, säger Bengt Domeij som också hade föredragit om domstolarna hade varit organisatoriskt självständiga.

Men både Stefan Strömberg och Anders Dereborg lovar att det inte finns någon anledning till oro för att målen vid Patent- och marknadsdomstolen ska försvinna i mängden.

– I propositionen står att det bör vara den här avdelningens huvudsakliga uppgift att arbeta med de här målen. De här målen kommer inte att prioriteras ner till förmån för till exempel stora allmänna brottmål, försäkrar Anders Dereborg.

– Man kan känna sig förvissad om att vi inte kommer att tulla på Patent- och marknadsdomstolens resurser, om det inte gäller något väldigt dramatiskt ärende. Jag som chef kommer att arbeta för att freda de resurser som finns och ibland till och med tillföra resurser för att målen ska kunna avgöras snabbt. Vi ska verkligen arbeta för en snabb hantering, säger Stefan Strömberg.

Fredrik Wersäll och Christine Lager betonar att även hovrätten kommer att se till att Patent- och marknads­överdomstolen har de resurser och den specialistkompetens som målhanteringen kräver och reformen förutsätter.

– Den avdelning som jag redan är chef för och inom vilken överdomstolen inrättas har inte ens i dagsläget brottmål annat än om det gäller immaterialrättsbrott. Självklart kommer det att gälla också när Patent- och marknadsöverdomstolen inrättas här, säger Christine Lager.

Utmaningar

Samtliga bedömare vi har varit i kontakt med anser att fördelarna med reformen överväger.

– Men att alla immaterialrättsliga mål i landet handläggs i Stockholm innebär resor för vissa och det kan säkert innebära en nackdel för en och annan, säger Anders Dereborg.

Den största utmaningen med reformen är enligt både Stefan Strömberg och Anders Dereborg att tre domstolar, det vill säga Patentbesvärsrätten, Marknadsdomstolen och Stockholms tingsrätt, som delvis arbetar på olika sätt och under olika förutsättningar, läggs samman.

– Det är tre domstolar som hittills har arbetat med tre olika processordningar som ska samsas på ett ställe och arbeta tillsammans, säger Anders Dereborg.

För Patent- och marknads­överdomstolen blir den största utmaningen att ta sig an nya rättsområden. Marknadsrättsliga och konkurrensrättsliga ärenden hanteras inte i domstolen i dag.

Förberedelser

För att förbereda sig inför reformen sker erfarenhetsutbyte och kunskapsöverföring genom olika möten mellan den personal på Svea hovrätt som ska arbeta i den nya överdomstolen och anställda vid Patentbesvärsrätten och Marknadsdomstolen. Dessutom ska både nationella och internationella kompetensutvecklingsinsatser anordnas för domarna.

– Vi planerar även att tillsammans med Stockholms tingsrätt inrätta en särskild domarutbildning där man från det att man antas som hovrättsfiskal i hovrätten får en domarutbildning som är inriktad mot patent- och marknadsdomstolarna, säger Christine Lager.

Tvåinstanskedja

En skillnad jämfört med i dag är att det blir en tvåinstanskedja för mål på marknadsrättens område som tidigare har avgjorts direkt i Marknadsdomstolen.

– Om man är intresserad av att få ett snabbt slutgiltigt avgörande och får rätt i Marknadsdomstolen är den vinnande parten naturligtvis nöjd med det. Men ett en­instansförfarande kan ifrågasättas av rättssäkerhetsskäl, säger Christine Lager.

Peter Sande tycker också att en tvåinstansprövning är att föredra – att en eninstansprövning ger en konstig signal.

– Det signalerar att målet inte är så viktigt, att det räcker att pröva det i en instans, säger han.

Svenskt Näringsliv hör däremot till dem som tycker att den förlängda instanskedjan är en nackdel.

– Vi har förståelse för synpunkten att det är en rättssäkerhetsaspekt att kunna överklaga i flera instanser. Men i den här typen av mål är det också viktigt för företag att kunna få ett snabbt avgörande, i synnerhet för små företag som har begränsade resurser till långdragna processer. Vi hade gärna sett att det hade gått att behålla eninstansprövningen, säger Patrick Krassén.

Kortad instanskedja

Patent- och marknadsöverdom­stolens domar kommer bara att kunna överklagas till Högsta domstolen om överdomstolen ger sitt tillstånd till det.

– Det ska vi enligt förslaget enbart göra om det finns ett prejudikatintresse, det vill säga väldigt restriktivt. För det stora flertalet mål finns praxis, inte minst från EU-domstolen. I sådana fall ska vi inte ge tillstånd att överklaga domen. För parterna, inte minst näringslivet som ofta vill ha snabba avgöranden, är det en stor fördel. Finns det däremot ett prejudikatbehov kommer vi att ge tillstånd till prövning i Högsta domstolen, säger Christine Lager.

För en prövning i Högsta domstolen förutsätts dessutom att HD beviljar prövningstillstånd.

Tanken med den kortade instanskedjan är att få ner handläggningstiderna. Men Håkan Borgenhäll hade ändå gärna sett att parterna hade kunnat ta immaterialrättsliga mål till Högsta domstolen, vilket är fallet i många av de ledande industriländerna.

– Högsta domstolen är viktig när det gäller att utstaka praxis på det immaterialrättsliga området och har gjort många fantastiskt bra domar på det här rättsområdet. Det är synd att inte parterna får möjlighet att disponera över frågan om att ansöka om prövningstillstånd, säger han.

Bengt Domeij är däremot positiv till att de berörda målen endast undantagsvis kommer att prövas av Högsta domstolen.

– Det är klart att Patent- och marknadsöverdomstolen ska kunna avgöra om det finns ett prejudikatintresse. I dag överklagar parterna ofta till Högsta domstolen. Det kan ta upp till ett år innan de får avslag på sin ansökan om prövningstillstånd. Det är bättre att processen blir klar tidigare, säger han.

Annons
Annons