search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Notiser

Samfundet avstyrker förslag om passdatalag

Advokatsamfundet avstyrker i sitt remissyttrande förslaget till en passdatalag (Ds 2015:44). Samfundet påpekar att förslaget inte tar hänsyn till att nuvarande regler i personuppgiftslagen snart ersätts av nya EU-regler. Förslaget tar inte heller hänsyn till att personuppgifter kan vara känsliga och att säkerhetsfrågorna borde ha analyserats mer ingående.

Dessutom saknar förslaget en analys av hur informationsflödet mellan myndigheterna kan påverka personlig integritet och rättssäkerhet.

 

Kraftig minskning av dödligt våld

Antalet offer för dödligt våld har minskat med en tredjedel sedan början av 1990-talet. Det visar en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå).

Under perioden 1990–1994 blev i genomsitt 105 personer per år offer för dödligt våld i Sverige. Motsvarande siffra under åren 2010–2014 var 80 personer per år. Det är främst de vanligaste typerna av dödligt våld som har minskat, det vill säga alkoholrelaterade fall av dödligt våld mellan män och våld mot kvinnor i nära relationer. En förklaring till minskningen av det dödliga våldet tycks, enligt rapporten, vara förändrade alkoholvanor.

Det dödliga våldet med skjutvapen mellan kriminella ökar däremot, särskilt i Skåne och Västra Götaland. En förklaring kan vara att vissa typer av organiserad brottslighet har ökat.

 

JO-kritik mot kriminalvården

I mars 2015 besökte JO anstalten Saltvik i Härnösand. Vid besöket uppmärksammades att tre intagna var placerade i avskildhet. En av de tre intagna (XX) berättade för JO att han hade isolerats därför att det fanns en oro för att en medintagen skulle påverka honom i religiöst radikal riktning. Den intagne ansåg själv att det var märkligt att han hade placerats på samma avdelning som en annan intagen som han inte fick träffa.

Den andre intagne (YY) berättade för JO att han hade placerats i avskildhet för att inte påverka XX.

En tredje intagen (ZZ) uppgav att han hade varit avskild på egen begäran, men ville återgå i gemenskap.

Gemensamt för fallen är att Kriminalvården åberopar avskildhet på grund av den intagnes agerande. Men enligt JO står inte skälen till avskildhetsplaceringen av XX och YY att finna i de intagnas agerande.

Det egentliga skälet till avskildhetsplaceringen av XX och YY var, enligt JO, platsbrist. JO konstaterar även att det har funnits brister i hanteringen av ZZ. ”Att kriminalvården har svårt att planera sin verksamhet får enligt min mening inte på ett sådant sätt läggas till grund för ett beslut om avskildhetsplacering” , skriver chefs-JO Elisabet Fura.

Hon skriver vidare: ”Enligt min mening måste Kriminalvården organisera verksamheten så att även intagna som är i behov av placering på skyddsavdelning i högsta säkerhetsklassen kan vistas i gemensamhet.”

 

”Risk att de som ska utvisas går under jorden”

Advokatsamfundet har yttrat sig över promemorian ”Ändring av bestämmelserna om rätt till bistånd i lagen om mottagande av asylsökande med flera”.

Advokatsamfundet delar uppfattningen i promemorian att det är viktigt att personer som har fått lagakraftvunna utvisningsbeslut lämnar landet. Samtidigt är samfundet tveksamt till de föreslagna lagändringarna, och anser att frågan är bristfälligt utredd samt konsekvenserna av ändringsförslagen inte tillräckligt analyserade. För utlänningar som har ett beslut om tidsfrist för frivillig utresa ska rätten till bistånd upphöra när tidsfristen löper ut. Undantag från huvudregeln ska endast kunna göras om det är uppenbart oskäligt att låta rätten till bistånd upphöra. Advokatsamfundet anser att undantaget är för snävt formulerat och hänvisar till att det är mer regel än undantag för flera ländergrupper att hemlandets myndigheter har långa handläggningstider för utfärdande av resehandlingar. ”Dessa handläggningstider är ofta längre än den tidsfrist för frivillig utresa, som anges i utvisningsbesluten. Detta är inte något som den asylsökande bör lastas för. Med den snäva formulering som finns i förslaget riskerar denna grupp att inte omfattas av det föreslagna undantaget”, skriver Advokatsamfundet.

I promemorians konsekvensanalys anges att förslaget om ändrade bestämmelser för rätt till bistånd innebär att fler som har fått lagakraftvunna utvisningsbeslut kommer att lämna Sverige frivilligt. Advokatsamfundet är tveksamt till slutsatsen och pekar på att det redan i dag är möjligt att sätta ner dagersättningen. ”Det finns dock ingenting som tyder på att en nedsatt dagersättning inneburit ytterligare incitament att lämna landet. Promemorians förslag riskerar att innebära att fler människor går under jorden, i stället för som i dag att myndigheterna vet var personerna bor någonstans”, skriver samfundet i remissyttrandet.

 

Rättelse av citering

På omslaget till förra numret av Advokaten tillskrevs Anders Ygeman ett citat felaktigt. Den som skulle citeras var, vilket framgick i den aktuella artikeln, Lars Werström. Citatet löd: ”En strafflagstiftning markerar också mot företeelser som samhället tar avstånd från.”

 

Intagnas möjlighet att se dagsljus bör utredas

Justiteombudsmannen (JO) anser att Kriminalvården bör utreda om intagna på häkten och anstalter kan se ut genom fönstren i sina bostadsrum och om de kan reglera ljusinflödet.

Under hösten 2014 inspekterade JO häktena i Jönköping och Trelleborg. I samband med inspektionen noterades att fönsterpersiennerna i vissa bostadsrum var konstant neddragna och skevade. De intagna kunde därmed inte se ut genom fönstren.

Det bör enligt JO betecknas som en grundläggande rättigheter för en intagen att kunna se ut genom fönstren i sitt bostadsrum och att på egen hand kunna reglera ljusinflödet.

De nämnda rättigheterna får begränsas om Kriminalvården bedömer att det på grund av ordnings- eller säkerhetsskäl är nödvändigt i det enskilda fallet. ”Om den intagna är hänvisad till att vistas i en miljö där rättigheterna är begränsade måste Kriminalvården vidta åtgärder för att minska de negativa konsekvenserna av begränsningarna och se till att vistelsen i sådana miljöer blir så kort som möjligt”, skriver Justitieombudsmannen i beslutet.

JO anser att Kriminalvården bör göra en fullständig genomgång av samtliga häkten och anstalter i landet för att säkerställa att de intagna kan se ut genom fönstren i sina bostadsrum och reglera ljusinflödet på egen hand. I beslutet skriver JO att genomgången bör vara färdig under 2016. Därefter bör Kriminalvården återrapportera till JO hur situationen ser ut och vilka eventuella åtgärder som myndigheten har vidtagit eller planerar att vidta.

 

Möte om domstolslistorna med tingsrättslagmän

Advokatsamfundet har bjudit in lagmännen vid Stockholms, Solna, Södertörns, Attunda, Nacka och Uppsala tingsrätter till ett möte om de uppdragslistor för domstolsförordnanden, som Advokatsamfundet tillhandahåller domstolorna från och med 2015, och hur de används. Mötet med information och diskussion om domstolslistorna ägde rum den 19 januari och var en följd av den kritik som riktats mot listorna från advokater. Mer information kommer att lämnas framöver.

 

Antalet anmälda brott ökar

Förra året anmäldes drygt 1,5 miljoner brott. Det är en ökning med 4 procent jämfört med 2014, visar preliminär statistik från Brottförebyggande rådet (Brå).

Den brottstyp där antalet anmälningar ökade mest till antalet var datorbedrägerier – 24 300 eller 57 procent fler sådana brott anmäldes 2015 jämfört med föregående år. På andra och tredje plats kom övrigt klotter samt klotter mot kollektivtrafiken där antalet anmälningar ökade med 22 700 respektive 18 600.

Den enskilda brottstyp som minskade mest i antal mellan 2014 och 2015 var cykelstöld, där antalet anmälningar sjönk med 4 600, eller 6 procent.

Under 2015 anmäldes 257 000 brott mot person, vilket är oförändrat jämfört med föregående år. De anmälda misshandelsbrotten ökade dock med 2 procent till 84 600 brott. Antalet anmälda misshandelsbrott mot barn 0–17 år ökade med hela 10 procent mellan 2014 och 2015.

Spaning mot ett händelserikt år

Midvintertid råder och vi är i årets början; tid att blicka framåt. Vad väntar? Redan nu går det att konstatera att på 2016 års agenda saknas det inte händelser som påverkar vårt samhälle och den svenska advokatkåren direkt eller indirekt.

Kriget i Syrien och oron i stora delar av världen lär inte upphöra inom överskådlig tid. Och inte heller migrationsströmmarna. Samtidigt har EU inte visat sig vara redo att hantera migrations- och flyktingfrågor på ett solidariskt sätt. Till bilden hör att i år väntar val i Storbritannien om man ska vara kvar i EU. Ett Brexit kan vara början till slutet för EU varnar många. I år väntar även presidentval i USA.

Även inom Sveriges gränser saknas inte viktiga händelser. Tryckfrihetsförordningen firar 250 år. Svensk Juristtidning fyller 100 år, grattis kära kusin! Den nya hållbarhetslagen ska börja gälla. Advokatkåren möter tre nya domstolar. Två nya patent- och marknadsdomstolar samt en nordisk-baltisk regional avdelning i den enhetliga europeiska patentdomstolen inrättas i Stockholm (läs mer i fokus). Allt är det händelser som direkt eller indirekt påverkar de svenska advokaterna. 2016 ser ut att bli försiktigt uttryckt, spännande.

Chefredaktör

Annons
Annons
Annons