search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

”Mänskliga rättigheter är inte en lyx för goda tider”

Årets SHRA-pristagare prins Zeid Ra‘ad al-Hussein, FN:s högkommissarie för de mänskliga rättigheterna, tecknar en mörk bild av världsläget präglat av islamistiskt terrorvåld och det globala klimathotet. Trots de svåra utmaningarna världen står inför ser prins Zeid optimistiskt på mänsklighetens möjligheter att vända utvecklingen. 

Prins Zeid gör en bländande entré när han anländer i novembermörkret till Advokatsamfundet ett par timmar före den stora prisceremonin. Det visar sig direkt att prins Zeid, som talar brittisk engelska, är en diplomat av högsta klass; han svarar lugnt, elegant, lekfullt och ofta leende; han är en behagfull person som direkt skapar en sympatisk stämning och ofta är nära till småskratt.

Vad var reaktionen när beskedet om utmärkelsen kom?

– Det var en ära förstås, men på ett sätt så kom det för tidigt. För som alla vet så får man priser vid slutet av sin karriär, och jag vill ogärna tro att min karriär har nått till sitt slut redan, säger han och brister ut i ett stort leende innan han tar sats och fortsätter:

– Självfallet är jag djupt hedrad över priset. I många år har jag arbetat med International Bar Association, IBA, och att bli erkänd av IBA, Sveriges advokatsamfund och International Legal Assistance Consortium, ILAC, är en verklig glädje.

Prins Zeid tillägger att han ser priset som ett erkännande för det arbete han utfört tidigare och att priset stärker det arbete som utförs av Högkommissarien för de mänskliga rättigheternas ämbete.

Prins Zeid är djupt oroad över världsutvecklingen. Den tydliga trenden med ett ökat extremistvåld från islamistiska terroristörelser som IS, Boko Haram och al-Qaida skapar ett oändligt lidande och störtar stora delar av världen i nöd och sammanbrott. Antalet offer för detta våld har ökat dramatiskt under de senaste tio åren i länder som Syrien, Irak, Nigeria och Somalia. Det skapar en djup rädsla inom det internationella samfundet, konstaterar prins Zeid och citerar sin företrädare, den förra högkommissarien för mänskliga rättigheter Navi Pillay (som även hon mottagit Stockholm Human Rights Award): ”Rädsla är en dålig rådgivare.”

Risken som han ser är att i kampen mot våldsbejakande muslimska extremister kan stater ta sig friheter när det gäller lagstiftningen.

– När vi väl har slagit in på den vägen så vet vi att utgången är väldigt oviss och farlig, kommenterar han.

I sitt uppdrag som högkommissarie för de mänskliga rättigheterna ser han som sin uppgift att påminna stater om hur avgörande det civila samhället världen runt är som motgift mot spridning av extremistideologier. Om vi har ett robust, levande och engagerat civilsamhälle i lokalsamhället kan det skapa ett skydd från angrepp av extremisttendenser.

– Men alltför ofta ser vi hur staten i sig tror att civilsamhället är ett medium genom vilket extremistidéer flödar och därför stänger staten ner civilsamhället, säger han och fortsätter:

– Vi ska inte falla i fällan och reagera på det sätt som de (terroristerna) vill, nämligen ett överdrivet gensvar från militären eller säkerhetstjänsten. Staten har ett ansvar och en skyldighet att skydda sina medborgare men också att upprätthålla de mänskliga rättigheterna.

Terroristattackerna runt om i världen, som den i Paris under hösten, leder även till, betonar prins Zeid, att invandrargrupper utses till syndabockar och att flyktingar och migranter får betala ett orättvist pris.

En viktig del i kampen mot islamistisk terrorism är, enligt prins Zeids uppfattning, att den stora och överväldigande delen av världens muslimer markerar sitt avstånd mot våldsbejakande muslimska grupper. De muslimska ledarna har en central uppgift. Enligt prins Zeid blir det allt vanligare att dessa ledare visar sin avsky och tar avstånd mot terrorism. Han återkommer till betydelsen av mänskliga rättigheter i detta sammanhang.

– Mänskliga rättigheter är inte en lyx för goda tider. Mänskliga rättigheter är en nödvändighet i de svåraste av tider, säger han och tillägger betydelsen av att alla människor omfattas: kvinnor, män, barn, äldre, funktionshindrade med flera.

Förutom att världen plågas av återkommande terroristdåd så måste jordens länder hantera de globala miljö- och klimatförändringarna, understryker prins Zeid, som anser att de kommer att bli ett verkligt test om det internationella systemet fungerar eller inte. Eller så kommer det att visa sig att vi är oförmögna att placera de globala intressena framför individuella och nationella. Den centrala utmaningen är återupprättandet av det globala intresset som vägledande. Det är viktigt att inte återupprepa misstag som mänskligheten gjort tidigare. Vi behöver hitta djupare och mer resoluta lösningar på våra problem.

– Jag är inte ingenjör men jag beundrar ingenjörer. De kan möta till synes omöjliga problem och genom uppfinningsrikedom och hårt arbete finna lösningar, säger prins Zeid, som anser att allt för ofta angriper inte de politiskt ansvariga problemen som ingenjörer skulle ha gjort. Det finns onekligen svåra problem men de är inte olösliga utan det ligger inom vår förmåga att lösa dem, anser han.

Fenom sin svenska mamma, Margaretha Lind, numera med namnet prinsessan Majda Ra‘ad, har prins Zeid en tydlig koppling till Sverige. Han beskriver sig humoristiskt som ett ”svenskt halvblod” och betonar hur stolt han över sitt svenska påbrå. Prins Zeid berättar att han förstår men inte talar svenska och att han ångrar att han inte tillbringade somrarna i Sverige, som så många andra ”halvblod” gör, för att på sätt ha blivit svenskspråkig.

Sveriges bidrag till FN har genom åren varit betydande, konstaterar prins Zeid, och tillägger att han vet att Sveriges utmaningar är enorma.

– På sätt och vis har Sverige blivit fånge till sin egen succé och sitt rykte. Men det är sant att Sverige inte bara är ett namn på ett land. Det står också för något mer; det är nästan som ett varumärke för ett gott globalt medborgarskap och för medmänsklighet. Och jag hoppas att det aldrig ska förloras i sökandet efter praktiska lösningar på riktiga problem, säger han och fortsätter:

– Vi måste tänka stort, inte litet och inskränkt. Vi behöver verkligen inte återupprepa misstagen från det förgångna vilket håller på att bli allt för tydligt på andra håll i Europa.

Prins Zeid är välkänd för sitt arbete med att avslöja allvarliga brott mot mänskliga rättigheter och han har tagit strid mot sexuellt och könsrelaterat våld samt initierat och lett flera utredningar om misstänkta brott begångna av FN:s fredsbevarande styrkor, som våldtäkt, människohandel och illegal droghandel. Prins Zeid berättar om olika svåra och tunga möten han har haft med unga kvinnor som har blivit utsatta för våldtäkter av FN-soldater. De som skulle skydda förvandlades till förövare.

– Det är som om livräddare till sjöss skulle dränka människor i nöd i stället för att rädda liv, säger han och tillägger att den här typen av svek även förekommer inom andra organisationer. Det är också angeläget att inte glömma alla fantastiska insatser som FN:s fredsbevarande styrkor och annan FN-personal gjort under åren.

– Desto mer smärtsamt är det att vi har haft den här typen av händelser, kommenterar han.

På en fråga om vad som är hans drivkraft beskriver prins Zeid hur en känsla av att vara otillräcklig drabbar honom när han möter offer och får höra outhärdliga berättelser om de fasor som drabbat dem. Men å andra sidan när han ser och möter människorättsförsvarare, som är beredda att ge upp allting för att försvara en mänsklig rättighet, så inspireras han att kämpa vidare.

– Dessa människor är beredda att tillbringa många år i fängelse för sin övertygelse, utan att få vara med sina familjer, se sina barn växa upp eller umgås med sina vänner. De gör det eftersom de är övertygade om att göra det rätta. Det som är så fascinerande är att man kan fråga sig hur många det är som är villiga att utsätta sig själva. Det förvånande är att det är så många som är beredda att göra det. Det är fenomenalt. Det motiverar oss att fortsätta, säger han och tillägger:

– Men i skenet av alla övergrepp och allt våld så skulle jag ljuga om jag sa att allt är enkelt. Det är ett hårt arbete som är djupt meningsfullt, men det är ett hårt arbete.

På frågan om hur han ser på mänsklighetens möjligheter att hantera de svåra frågor som den står inför i dag svarar prins Zeid med att berätta om sin rugbykarriär. I många år spelade han rugby och det är två lärdomar från sporten han bär med sig.

– Den första är att du aldrig är med i spelet på riktigt förrän du blivit knockad för första gången, och då är du helt och fullt med. När det gäller mänskliga rättigheter måste du vara beredd att bli knockad.

Den andra lärdomen är att man är aldrig medveten om vad man är kapabel till som lag såvida man inte är på mållinjen och det andra laget håller på att göra mål. Det är först då man märker om man är ett lag eller inte. Om man är beredd att göra allt man kan för att försvara en position. Och så är det med mänskligheten. Den befinner sig nu på den linjen.

– Vi måste se vad vi är gjorda av som mänskliga varelser och se om vi kan övervinna de enorma utmaningar vi står inför. Kan vi hitta långsiktigt hållbara lösningar på migrationskriserna och få stopp på våldsamma krigskonflikter? Kan vi göra så att krig blir otänkbara? Kan vi göra så att rättsstatens principer blir den grundläggande grammatiken och språket för mänskligheten, som respekteras mer än vad den blir mer överträdd och kränkt, som det är tänkt, än tvärtom? Jag tror att jag vill vara optimistisk när det gäller det, säger prins Zeid, tystnar stilla och ler länge.

Annons
Annons
Annons