search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Enhetligt patent införs snart i EU

Snart går det att få ett enhetligt patent som gäller i princip i hela EU. Samtidigt in­rättas en gemensam patentdomstol i Europa, med regionala och lokala avdelningar i EU:s medlemsländer. 

Ett enhetligt patentsystem i Europa och en gemensam europeisk patentdomstol har diskuterats i många år.

– Det är i princip EU:s längsta förhandlingsprojekt. I modern tid har diskussionerna pågått sedan början av 2000-talet, säger Louise Petrelius, rättssakkunnig på enheten för immaterialrätt och transporträtt på Justitiedepartementet och Sveriges representant i den förberedande kommitté som ansvarar för domstolens inrättande.

Ända sedan andra världskriget har det funnits en strävan i Europa att hantera patentfrågor gemensamt så att företag och uppfinnare inte ska behöva vända sig till varje enskilt land de vill skydda sin uppfinning i. Den strävan uppnåddes 1973 när den europeiska patentkonventionen, en internationell konvention för granskning och meddelande av patent, antogs. Fem år senare gick det att ansöka om ett europeiskt patent vid det europeiska patentverket (EPO). Det är sedan dess inte längre nödvändigt att vända sig till varje lands patentverk i Europa för att skydda sin uppfinning. När det europeiska patentverket har godkänt ett patent kan det, inom tre månader, registreras hos de nationella patentverken i Europa. Men en avgift ska betalas till varje nationellt patentverk och det klassiska europeiska patentet måste dessutom ofta översättas till språket i det land där patentet registreras.

Om allt går enligt planerna ska det gå att få ett enhetligt europeiskt patentskydd i början på 2017. Det enhetliga patentskyddet innebär att en patenthavare kommer att kunna begära att ett europeiskt patent som beviljats av det europeiska patentverket i München ska ges enhetlig verkan i princip i hela EU. Kostnaderna för översättning och registrering som är förenade med de klassiska europeiska patenten försvinner.

Samtidigt som det enhetliga patentet införs skapas en enhetliga europeisk patentdomstol, där ogiltighets- och intrångsmål i så gott som alla EU-länder kan prövas. Det kan jämföras med ett klassiskt europeiskt patent, där en fråga måste prövas i varje land där det uppkommit en tvist angående patentet.

En marknad

Bengt Domeij, professor i civilrätt vid Uppsala universitet, anser att det är en stor fördel att i princip hela EU framöver bedöms som en marknad.

– Företag patenterar samma uppfinningar i stora delar av Europa och deras produkter ser i stort sett likadana ut i alla europeiska länder. Det blir dyrt att pröva frågan i varje enskilt land. Dessutom kan det bli motstridiga avgöranden. Det kan medföra att det blir otillåtet att sälja produkten i ett land och att uppfinnaren får betala skadestånd för produkter som sålts i landet. Samtidigt kan det vara tillåtet att sälja produkten i ett annat EU-land, säger han.

Till grund för reformen ligger dels förordningarna om ett enhetligt patentskydd som antogs i december 2012 av Europaparlamentet, dels domstolsavtalet, ett internationellt mellanstatligt avtal som undertecknades i februari 2013.

Så gott som alla, 26 av EU:s 28 medlemsstater, deltar i systemet. Spanien har valt att stå utanför både det enhetliga patentskyddet och den enhetliga domstolen. Kroatien har fortfarande inte anslutit sig till patentskyddet och domstolen, men förväntas göra det. Polen har antagit förordningarna om patentskyddet men har inte undertecknat domstolsavtalet. Övriga EU-länder har anslutit sig till både patentskyddet och domstolen, berättar Louise Petrelius.

En anledning till att reformen har dragit ut på tiden och att Spanien har valt att inte delta i samarbetet är språkfrågan – det vill säga vilka språk som ska vara Europeiska patentverkets (EPO) officiella språk. Spanien ville att patentskriften skulle översättas till spanska. När engelska, tyska och franska, men inte spanska, blev officiella språk valde Spanien att stå utanför både det enhetliga patentet och den enhetliga domstolen.

För att det enhetliga patentskyddet ska börja gälla krävs att domstolsavtalet träder i kraft. Det sker när tretton medlemsstater, däribland Tyskland, Storbritannien och Frankrike har ratificerat det. I mitten på december 2015 hade åtta EU-medlemmar ratificerat avtalet. Frankrike var ett av dem, Sverige ett annat.

– Vi vet att fler länder kommer att ratificera avtalet under den kommande 4–5-månadersperioden. I Tyskland och Storbritannien pågår nationella genomförandeprocesser för att få lagstiftning på plats, säger Louise Petrelius.

Regionala och lokala avdelningar

Domstolens första instans består av en central avdelning samt lokala och regionala avdelningar i medlemsstaterna.

Den centrala avdelningen har sitt säte i Paris med underavdelningar i München och London. Vid underavdelningen i München ska patentmål som rör teknik och mekanik handläggas. Mål som handlar om läkemedelspatent ska avgöras vid underavdelningen i London. Domstolens andra instans får sitt säte i Luxemburg.

Malta och Luxemburg inrättar sannolikt inte några egna lokala avdelningar utan kommer att låta målen avgöras vid den centrala avdelningen. Sverige och de baltiska länderna inrättar en nordisk-baltisk regional avdelning med säte i Stockholm. I mitten av december var det den enda regionala avdelningen. Resten av länderna väntas inrätta lokala avdelningar.

Hur många lokala avdelningar som inrättas i varje land beror på hur många patentmål som i dag handläggs i länderna. Tyskland, som har en omfattande patentaktivitet, får fyra stora lokala avdelningar, medan det i till exempel Finland är tillräckligt med en avdelning.

Alla domare som anställs vid domstolen ska ingå i en gemensam domarpool.

Domarsitsarna ser olika ut beroende på i vilken avdelning ett mål avgörs. I de tyska lokala avdelningarna ska domarsitsen bestå av två tyska domare och en domare från domarpoolen. I den finska avdelningen ska sitsen bestå av en finsk domare och två från poolen. Vid den nordisk-baltiska regionala avdelningen ska sitsen bestå av två domare från Sverige och de baltiska länderna och en domare från domarpoolen. 

Antal domare

Det är oklart exakt vilka länder som har ratificerat domstolsavtalet och som kommer att delta i domstolens verksamhet från start. Det är därför osäkert hur många domare som inledningsvis arbetar i domstolen. Baserat på antalet beräknade mål och domarnas produktivitet beräknas omkring 50 domare behöva anställas till domstolens första och andra instans. Siffran är dock mycket osäker, betonar Louise Petrelius.

För att få en bild av intresset för tjänsterna och vilken kompetens som finns gick det för en tid sedan att göra en förvalsanmälan. Då uttryckte omkring 1 300 personer intresse för domartjänsterna. Enligt Louise Petrelius fanns många bra kandidater från de flesta EU-länderna. Potentiella domare från de länder som inte har så stor patenttvistaktivitet erbjuds utbildning.

Förhoppningen är att domarrekryteringen kan påbörjas redan under våren. Den förberedande kommittén har dock inte fattat något beslut om detta ännu, är Louise Petrelius noga med att påpeka.

– Domarna som anställs måste ha en bred kompetens inom patenttvister. Det är viktigt att rekrytera de bästa domarna i EU till den här domstolen, säger Louise Petrelius.

Lägre kostnad

PRV:s chefsjurist Karin Bergh är mycket positiv till att ett enhetligt patentsystem nu kommer till stånd i Europa.

– Det innebär att våra användare kan få patent i Europa betydligt enklare än i dag och till en lägre kostnad. Det kommer att gå att få patent i 26 länder till en årsavgift motsvarande vad det kostar i fyra länder i dag, säger Karin Bergh.

Patrick Krassén hos Svenskt Näringsliv betonar att det är positivt att prejudikatbildningen på patentområdet nu blir enhetlig på europeisk nivå.

– I en globaliserad värld där allt fler företag agerar på många olika marknader blir kostnaderna stora för att sätta sig in i ett stort antal mindre jurisdiktioners olika system. Enhetlighet och harmonisering sänker företagens kostnader för att söka patentskydd, säger han.

Sårbara företag

Men till en början kommer domstolen att sakna praxis, vilket kan vara en nackdel, anser Karin Bergh.

– Det kan göra att någon som har en svårbedömd fråga väljer att inte använda systemet.

En annan nackdel med det enhetliga patentet är att företagen blir mer sårbara. Den som förlorar en patenttvist i den enhetliga domstolen blir av med sitt patentskydd i samtliga 26 EU-länder.

– Om ett patent attackeras, ogiltighetstalan väcks och patentinnehavaren förlorar faller alla patent i hela regionen. Man blir mer sårbar än om man har flera nationella rättigheter, säger Bengt Domeij.

Självfinansierad domstol

Patenthavare har i genomsnitt patent i mellan åtta och tio länder. Det finns, enligt Bengt Domeij, studier som visar att dessa patent kostar ungefär en miljon kronor att söka och få.

Årskostnaden för ett enhetligt europeiskt patent motsvarar årsavgifterna för att ha patentskydd i de fyra vanligaste ansökningsländerna Tyskland, Storbritannien, Frankrike och Nederländerna.

– Vill du ha patentskydd i fler än fyra europeiska länder blir det billigare med ett enhetligt europeiskt patent än att vända sig direkt till de nationella patentverken. Men den som bara är intresserad av att få patent på en lokal marknad ska inte söka det enhetliga patentet utan ett nationellt patent, säger Bengt Domeij.

Den enhetliga domstolen ska på sikt vara självfinansierad och bygga på avgifter som parterna betalar utifrån tvisteföremålets värde. Det kan komma att kosta 100 000 kronor enbart att inleda en process.

– Det oroar mig att mindre bolag kanske inte ser det som realistiskt att processa. En ordning är föreslagen där man ska vara generös mot mindre företag som har dålig ekonomi, men de återstår att se hur det kommer att fungera i praktiken, säger advokat Håkan Borgenhäll.

Advokat Peter Sande anser också att mindre och medelstora företag missgynnas av avgifterna i den enhetliga domstolen.

– Får de rätt får de ändå svårt att hämta hem sina rättegångskostnader. Det tror jag kan vara en avhållande faktor från att använda systemet, säger han.

Olika patentmål

Domstolen ska handlägga såväl mål som rör europeiska patent med enhetlig verkan som de klassiska europeiska patent som finns i dag.

När det gäller de klassiska europeiska patenten går det under en övergångsperiod på sju år att välja om man vill processa nationellt, i Sverige i patent- och marknadsdomstolarna, eller i den nya enhetliga europeiska patentdomstolen. Till en början väntas den enhetliga domstolen därför inte få så många mål.

– Företag där ett enskilt patent kan vara enormt viktigt, typiskt sett ett läkemedelsbolag, väljer nog inte det enhetliga patentsystemet. Företagen skulle spara pengar, men vågar nog inte låta patentet prövas i den nya ordningen. Förlorar de en patenttvist förlorar de patentskyddet i nästan hela EU, säger Bengt Domeij.

Den som ansöker om och får ett enhetligt europeiskt patent kommer däremot vid en eventuell tvist att processa i den nya enhetliga domstolen. Efter sju år ska alla mål som rör både klassiska europeiska patent och enhetliga europeiska patent avgöras i den enhetliga europeiska patentdomstolen.

Målkategorier

Håkan Borgenhäll tror att den vanligaste målkategorin i den enhetliga domstolen blir traditionella intrångstvister och genstämningar om ogiltighet, det vill säga en begäran om att upphäva registrerade patent. Den som har begått ett intrång på den svenska eller baltiska marknaden ska normalt stämmas i den regionala avdelningen i Stockholm. Den som kommer från regionen kan också stämmas vid avdelningen utan att ha sålt några produkter här. Parterna kan också komma överens om att processa vid en annan avdelning.

Det första året väntas domstolen få omkring 150–200 mål i första instansen, endast några få mål förväntas överklagas till andra instansen. Därefter bedöms antalet mål stiga stadigt och uppgå till omkring 300 andra året. I den nordisk-baltiska avdelningen kan det handla om cirka fem mål det första året. Men prognoserna för antalet mål är mycket osäkra, understryker Louise Petrelius.

Inledningsvis kommer de flesta domarna att arbeta deltid i domstolen.

– Många av de deltidsarbetande domarna kommer med all sannolikhet att jobba parallellt i en nationell domstol. Så blir det förmodligen även i Stockholm, säger Louise Petrelius.

På sikt väntas dock patentmålen i de nationella domstolarna minska i takt med att fler får förtroende för det enhetliga europeiska patentsystemet.

– Min bild är att huvuddelen av patentmålen i Stockholms tingsrätt i dag rör europeiska patent. Man kan utgå ifrån att en betydande del av dem framöver kommer att anhängiggöras vid den nya enhetliga europeiska patentdomstolen. Därmed sjunker målantalet vid den nationella domstolen, säger Louise Petrelius.

Karin Bergh tror dock inte att de nationella patenten försvinner helt.

– Det finns de som inte har behov av patent i alla 26 länderna och som bara vill ha kostnaderna för ett nationellt patent. De fortsätter att söka patent på sina lokala marknader, säger Karin Bergh.

Regional nordisk-baltisk avdelning

I flertalet länder inrättas lokala eller regionala avdelningar i domstolen. Anledningen är att medlemsstaterna anser att det är viktigt att användarna kan processa i sitt eget land.

För att målunderlaget skulle bli större var tanken inledningsvis att Sverige, de baltiska länderna samt Finland och Danmark skulle ingå i den regionala avdelningen, där engelska skulle vara det enda rättegångsspråket.

– Målen vid den regionala avdelningen kommer att avgöras av en multinationell domarsits. Då är det inte så effektivt att processa på svenska, säger Louise Petrelius.

Men språkfrågan var en av anledningarna till att Finland drog sig ur förhandlingarna och i stället beslöt att inrätta en lokal avdelning i Helsingfors, med finska, svenska och engelska som rättegångsspråk. Nationalistiska stämningar gjorde att även Danmark sent i förhandlingarna beslutade att inrätta en lokal avdelning i Köpenhamn, där det går att processa på danska.

– Det gör att det blir färre mål och färre domar i den regionala avdelningen. Men om Finland och Danmark skulle ändra sina beslut kan de ansluta sig senare, säger Louise Petrelius.

Håkan Borgenhäll hade föredragit om Danmark och Finland också hade anslutit sig till den nordisk-baltiska regionala avdelningen, där Sverige och de baltiska länderna nu ingår.

– Vi hade alla tjänat på om vi hade slagit ihop oss. Då hade vi fått in fler mål till den regionala avdelningen och därmed byggt upp kompetensen snabbare, säger Håkan Borgenhäll.

Peter Sande anser att det är en fördel att en regional avdelning hamnar i Stockholm.

– Som advokat är det naturligt att se det som rimligt att svenska företag har tillgång till en domstol nationellt där de kan få ärenden prövade, säger han.

Han har förståelse för att Finland och Danmark vill ha en lokal avdelning. Men eftersom Sverige har flest patentmål i regionen tycker han att det är naturligt att Stockholm blir säte för den regionala avdelningen.

I förhandlingarna var det heller aldrig aktuellt för Sverige att ansluta sig till den danska eller finska avdelningen.

– Vi diskuterade Helsingfors som alternativ till en början, men när Finland valde att gå den lokala vägen kom vi som var kvar överens om att sätet för den regionala avdelningen skulle ligga i Stockholm. Men att det skulle finnas möjlighet att ha förhandlingar på andra orter i regionen. Domare från Baltikum kommer också att ha sitt huvudsakliga arbete i sitt hemland, säger Louise Petrelius.

Karin Bergh beskriver det som trevligt att en regional avdelning inrättas i Stockholm. Men eftersom förhandlingsspråket blir engelska har svenska företag ingen fördel förhandlingsmässigt.

– Men det innebär givetvis en geografisk fördel, säger hon.

Patrick Krassén från Svenskt Näringsliv välkomnar också avdelningen i Stockholm, men understryker att det viktiga egentligen inte är var domstolen placeras, utan hur den kommer att fungera. Han har i dagsläget svårt att uttala sig om vilka de konkreta effekterna blir för näringslivet av att en regional avdelning har sitt säte i Stockholm.

– För företag som är verksamma i stora delar av Europa spelar det kanske mindre roll om man processar i München, London eller Stockholm. Rättegångsspråket är oftast engelska och man har ofta motparter som också för process på engelska. Man väljer nog att föra process där man är van och där det är lämpligast, säger Patrick Krassén.

Han tror även att handläggningstiderna kan spela roll för valet av avdelning att förlägga en tvist till.

– Men domstolens ambition är att det inte ska skilja så mycket i handläggningstider mellan olika lokala, regionala och centrala avdelningar. Det kommer förmodligen att skapa ett krav på effektivitet i systemet, som är bra för användarna. Varför ska det ta tre år att avgöra en patenttvist i Sverige när det tar ett år i Tyskland?, säger Patrick Krassén, vars förhoppning är att handläggningstiderna i Sverige ska kortas som ett resultat av reformen.

Den regionala avdelningen i Stockholm är hittills den enda kända avdelning utanför Storbritannien som har valt engelska som enda rättegångsspråk, vilket eventuellt kan öka intresset för att processa där.

– Vi kan kanske skapa attraktion tack vare att vi har engelska som språk. Dessutom är vi ambitiösa, både domstolarna och ombuden, när det gäller att sätta oss in i vad som gäller, säger Håkan Borgenhäll.

Peter Sande tror ändå att många kommer att välja att processa i Tyskland där många patentmål avgörs redan i dag och kompetensen på rättsområdet är stor.

– Men det är bra att avdelningen i Stockholm har valt engelska. Det kan leda till att Tyskland inte blir så dominerade som man annars hade kunnat förutse, säger Peter Sande.

Om allt går enligt planerna ska det gå att ansöka om det enhetliga Europapatentet i början av 2017.

– Alla medlemsstater behöver engagera sig så att ratifikationerna av domstolsavtalet kommer på plats innan grönt ljus kan ges till det enhetliga patentsystemet, säger Louise Petrelius.

Annons
Annons