search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Debatt

Varning för maskiner

Advokat Richard Åkerman skriver om den pågående automatiseringen av advokatyrket. Nu står vi inför nästa våg av automatisering. ”Det är inte längre bara de enklare, strukturerade handgreppen som är föremål för automatisering. Även avancerade intellektuella prestationer – även de som kräver kognitiv eller kreativ förmåga – kan utföras av datoriserade applikationer. Bered dig på förändring, bästa kollega”, skriver han. 

Varning för maskiner”, skrålade punkarna i Förbjudna Ljud från Sundsvall 1979. ”Maskiner är en mänsklig fara […]överallt så tar de över, alla jobb som människor behöver.” Bilmontörer, bagare, livsmedelarbetare och många andra yrken, inom vilka man utförde någon form av strukturerad aktivitet, försvann med automatiseringen. Industrirobotar, bakapparater och packmaskiner var outtröttliga, behövde inte vabba och slarvade aldrig.

Advokatyrket har inte varit opåverkat av automatiseringen. I ett underbart tidsdokument, ”Att utveckla advokatrörelsen med ADB” (ur skriften ”Advokat – Ett yrke i närbilder”, 1985), förutspådde advokat Tryggve Wahlin att användandet av ”skrivautomater” (eller ”ordbehandlingsutrustning”) skulle begränsa kostnadsökningarna i advokatrörelsen, förbättra arbetet för klienten och öka rättssäkerheten. Snabbheten skulle också öka genom att man skulle kunna ”sända dokument, t ex kontrakt, från skrivautomat till skrivautomat. På så sätt skulle överföringen kunna räknas i minuter istället för i dagar som med postgång”.

Advokatsekreteraren rationaliserades bort. Bolagsrätts- och avtalsformulär har ersatt en stor del av det arbete som nyanställda biträdande jurister tidigare kunde ägna mycket tid åt. ”Wiki-generationens” jurister rättsutreder med hjälp av Google. En del advokatbyråer har skapat internetbaserade självservicetjänster genom vilka klienterna själva kan administrera till exempel varumärken och skattefrågor. Alla strävar efter att höja produktiviteten och därmed försöka behålla sina vinstmarginaler. Det är en tapper, men meningslös kamp som paradoxalt nog bara skyndar på att skjuta advokatskrået i sank.

Nu står nämligen även ”Big Law” inför nästa våg av automatisering. Detta förutsåg inte Tryggve Wahlin som tvärtom menade att ”advokatens kunskap, tankar och erfarenhet kan aldrig ersättas med datorteknik”. Men det är inte längre bara de enklare, strukturerade handgreppen som är föremål för automatisering. Även avancerade intellektuella prestationer – även de som kräver kognitiv eller kreativ förmåga – kan utföras av datoriserade applikationer. Bered dig på förändring, bästa kollega. Du är snart ersatt av en maskin!

Artificiell intelligens (AI) lurar bokstavligen och bildligen runt hörnet. Självkörande bilar, robo-traders, kirurgrobotar och IBM:s juristrobot ”Legal Watson” är realiteter. Alla dessa robotar har nått en imponerande grad av självständighet. När de utövar sina hantverk följer de givna föreskrifter och tillämpar en normhierarki. De lär sig av sina egna misstag och anpassar sig till omgivningen, vilket möjliggörs av så kallad cognitive computing. De ”förstår” och strävar mot ett högre syfte och styrs inte primärt av att lösa enskilda arbetsmoment. Vad som ännu saknas för att AI, i sin fulländade form, skall föreligga är kanske framförallt att robotarna också blir medvetna om sin existens och förses med samveten. Samvetet är på många sätt grunden för mänsklig intelligens, alla fall i den mening som Søren Kierkegaard tillskrev det. Samvetet, till skillnad mot etiken, är inte något givet utan något som måste tränas. Samvetet kan skilja gott från ont. Det låter osannolikt men likväl finns det många som tror att fulländad AI inte ligger mer än mellan fem och femtio år bort.

I en sådan AI-miljö – och även innan dess – är det inte alls otänkbart att maskiner förmår tillämpa normer som innehåller rekvisit och rättsföljd, men även de normer som präglas av lämplighetsöverväganden. Det är därmed inte heller svårt att visualisera att due diligence, inför ett företagsförvärv, kan avklaras i helautomatiserad process som resulterar i en rapport i valfri omfattning. Eller att dokument i den amerikanska discovery-proceduren analyseras automatiskt (en hyggligt sofistikerad ”eDiscovery” finns förresten redan). Eller att förvärvsanmälan till Konkurrensverket upprättas av en AI-styrd enhet som har omedelbar tillgång till alla marknadsdata och hela världens praxis och som kan argumentera för vilken som är den relevanta marknaden och konkurrenspåverkan på denna. Eller varför inte en robot-försvarsadvokat som kan varenda stavelse i förundersökningen, känner till dess brister och kan taktiskt avgöra vilka frågor som skall ställas till vittnen och målsägande.

Vad händer med oss då? Vem vill anlita en advokat som har ändliga kunskaper, som riskerar jävsinvändning, som har en dålig dag, som är känslig och sårbar?

Skulle man inte föredra någon som har encyklopedisk kunskap om hela världens rättsregler? Någon som kan väga in all tillgänglig marknadspraxis och all information som alla berörda parter har lämnat? Någon som kan uttala sig om gränsen för skälighet? Någon som är blixtsnabb, billig och felfri?

Jag är rädd för att våra klienter väljer det senare alternativet. I så fall går många av oss en inte så lustig framtid till mötes. Automatiseringen blir även för oss ett hot och inte en möjlighet. Advokatbyrån som vi känner den idag kommer att upphöra att existera.

Om jag lyfter blicken från advokatkontoret och istället funderar på vilken betydelse AI-drivna juridiska processer kan få för rättskipningen i vårt samhälle är det också lätt att känna oro. Vad betyder det till exempel för en tilltalad att hans ombud, åklagaren eller domaren eller kanske alla tre inte längre är människor utan har ersatts av en eller flera automatiska processer (robotar)? Vad betyder det för rättssäkerheten?

Om man anlägger ett tekniskt perspektiv på frågeställningen kan man konstatera att det inte finns några grundläggande hinder – vare sig enligt regeringsformens 2 kap. eller europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR) – att ersätta domstolens mänskliga aktörer med apparater. Inte heller Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (rättighetsstadgan) hindrar att människor byts ut mot automatiska processer. I den svenska regleringen i 2 kap. 11 § 2 st. RF stadgas det att ”En rättegång ska genomföras rättvist och inom skälig tid …”. EKMR föreskriver att envar har rätt att få sin sak prövad i en ”rättvis rättegång” inför en ”oavhängig och opartisk domstol”. Rättighetsstadgan anger ”var och en har rätt att inom skälig tid få sin sak prövad i en rättvis och offentlig rättegång och inför en oavhängig och opartisk domstol som har inrättats enligt lag” (art. 47).

I amerikanska stater finns en flora av regler om ”otillåten juridisk rådgivning”. Där finns också rättsfall i vilka det har yrkats att utgivaren av en juridisk formulärhandbok skall förbjudas att utge densamma. Lite mera relevant för denna diskussion är dock förbud som avsett mjukvara som bistått den enskilde med att upprätta till exempel äktenskapsförord och testamenten. Man kan i praxisen ana en acceptans av ”do-it-yourself” med blanka formulär (i alla fall om utgivaren är medlem av ett advokatsamfund), medan ”do-it-for-you” inte accepteras. Gränsen är nog inte solklar och visst skulle en mer utvecklad form av AI-styrd juridisk rådgivare få problem i USA med dagens regler. Några sådana problem verkar dock inte föreligga i Sverige.

Ur ett praktiskt perspektiv är knappast heller en automatisering av domstolsprocessen till förfång för parterna. Några av de fördelar som skulle uppnås med automatiska processer är att handläggningstiderna till domstolarna skulle minska. Därtill skulle utrymmet för domstolarnas förbiseende av ny lagstiftning och ny rättspraxis bli obefintligt. Alla ”domare” skulle samtidigt och omedelbart få vetskap om detta. Vidare kan man med gott fog anta att förutsebarheten i rättskipningen och likabehandlingen av människor skulle främjas. Det kan antas att en ”robotdomare” har förmågan att vara mer objektiv är en mänsklig domare. I alla fall om programmeraren har gjort sitt jobb.

Till sist. Den mest problematiska aspekten på en automatiserad domstolsprocess skulle förstås kunna vara ur ett maktbalansperspektiv. Detta skulle i många länder vålla en hel del konstitutionellt huvudbry, men inte så mycket i Sverige. Hos oss är, som bekant, konstitutionell kontroll ingen större paradgren. Domstolarnas existens vilar mer på ett praktiskt synsätt (någon måste ju hantera tvister mellan enskilda) och en senkommen insikt (troligen som följd av vår önskan att framstå som ett internationellt föredöme och därmed raskt tillträdda internationella överenskommelser) om att den enskildes rättssäkerhet är viktig. Men, någon maktbalans av typen ”checks and balances” existerar inte här. Därmed är det inte heller i Sverige en särskilt omstörtande tanke att ersätta domstolarnas mänskliga domare med artificiella domare att tillämpa riksdags och regerings verk.

Skillnaden mellan ”science” och ”science fiction” brukar sägas vara tid. Jag tror att vi står inför något väldigt omvälvande som är mycket mer komplext än vad i alla fall jag kan förutse. När det gäller vårt eget yrke vill jag, säkert som de flesta, tro att detta innehåller så många dimensioner och handgrepp som inte kan ersättas med en icke-mänsklig hand. Visst utför vi en mängd uppgifter som förvisso kräver kreativ och kognitiv förmåga, men som i ärlighetens namn kan utföras av en tränad apparat. Men vi är ju också många gånger en förtrolig samtalspartner, ett bollplank i strategiska diskussioner eller en ödmjuk kurator för en försmådd klient. Det är svårt att se att denna arbetsbeskrivning skulle kunna uppfattas av en robot. Men vad vet jag.

 

Advokat 

Richard Åkerman är delägare i Hannes Snellman Advokatbyrå och arbetar med företagsöverlåtelser. När han inte skriver och debatterar i olika ämnen i allt från växthuseffekten, rättsskipning för robotar till om ensamheten och ruelsen som landsvägscyklist.

Annons
Annons