search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Tiden det allra största problemet

Långa handläggningstider för forensiska undersökningar skapar en rad problem för både misstänkta och för rättsväsendet. Nu utreds NFC:s handläggningstider av Statskontoret.  Samtidigt satsar NFC hårt på att förbättra sin statistik, och nya siffror visar på ett tydligt trendbrott för sorgebarnet vapenanalyser.

De långa handläggningstiderna är en ständigt återkommande fråga i alla intervjuer om forensiska undersökningar. Det är nästan som att blotta förkortningarna SKL eller NFC utlöser ett ryggmärgssvar: det tar för lång tid!

En titt på NFC:s och tidigare SKL:s statistik nyanserar bilden en smula. Vissa saker tar inte särskilt lång tid alls. Jämförelser av DNA-prover, vilka utgör en stor del av NFC:s ärenden, har till exempel en medianhandläggningstid på en dag.

Även NFC:s chef Lena Klasén betonar att handläggningstiderna för personprover för DNA och narkotikaanalyser i en internationell jämförelse är väldigt korta. Andra områden är mer bekymmersamma. Det gäller framför allt grova brott, vapenundersökningar och fingeravtryck, enligt Klasén.

För den enskilde som sitter häktad i väntan på en forensisk undersökning är det knappast någon tröst att det går snabbt på andra områden. Advokat Mikael Nilsson efterlyser mer resurser till NFC för att råda bot på problemen.

– Jag förstår att de har jättemycket att göra och att de jobbar på så fort de kan, men det är inte rimligt att folk sitter häktade och väntar på analyser, säger han.

Även Riksdagens ombudsmän, JO, har uppmärksammat problemen med långa handläggningstiderna för forensiska undersökningar. Under 2014 tog JO Cecilia Renfors upp ett initiativärende om just detta.

I sitt beslut pekar Renfors på vapenundersökningar som särskilt långdragna, och konstaterar att det inte kan uteslutas att häktningstiderna blir ”onödigt långa” när de forensiska utredningarna drar ut på tiden.

Hinner begå nya brott

Precis som hos tidigare SKL kan den som lämnar ett uppdrag till NFC begära förtur. Prioriteringen sker utifrån fyra kriterier: häktning/datum för åtal; ungdomsbrott; spaningsärenden eller andra skäl.  Det vanligaste skälet till förtur är häktning eller att åtal måste väckas inom kort.

Trots möjligheten till förtur anser också vice chefsåklagare Eva Nemec Nordh att väntetiderna ställer till med problem i många ärenden, inte minst i så kallade mängd­ärenden.

– När straffvärdet på brottet kanske inte är så stort kan vi inte ha de misstänkta frihetsberövade, för vi hinner inte få analyserna i tid. Vi måste släppa ut dem, säger hon.

Konsekvensen blir, enligt Eva Nemec Nordh, sämre lagföring, och dessutom ofta fler brott.

– Det här handlar ofta om återfallsförbrytare, som begår nya brott. Fler personer hinner bli drabbade av brotten. Ju längre tid som går, desto sämre blir dessutom vittnesmålen, och straffvärdet sjunker, påpekar hon.

Även kommissarie Joakim Jäderstig upplever de långa handläggningstiderna som ett problem. Visserligen kan man i vissa brott begära förlängning av en häktning när undersökningsresultaten dröjer. Men:

– Många gånger är den tekniska bevisningen helt avgörande för om man kommer vidare i en utredning eller ej. Ofta måste man gå på med nya vittnesmål efter att man har fått svar från NFC. Och de blir ofta sämtre ju längre tiden går, säger han.

Joakim Jäderstig vill inte bara lägga skulden på NFC för att handläggningen ibland drar ut på tiden. Polisens utredare har också en stor påverkan på att det ibland blir långa handläggningstider på NFC, då man i vissa ärenden begär undersökning på väldigt mycket material.

– Som utredare ska man vara objektiv, och initialt i en utredning måste man många gånger jobba väldigt brett för att inte missa något, förklarar han.

Under utredningens gång händer det ibland att förundersökningsledaren eller utredarna inser att vissa spår inte har något bevisvärde och/eller saknar betydelse för det fortsatta utredningsarbetet. Det är där det ibland uppstår en brist.

– Det finns ibland en stor brist i kommunikationen mellan polis och NFC. Om vi ska ursäkta oss så har vi ofta fullt upp med flertalet utredningar som pågår samtidigt, varför det ibland inte noteras att vissa saker har blivit inaktuella. Det är därför viktigt att man offrar någon minut för att kontakta någon på NFC för att avsluta en undersökning, konstaterar Joakim Jäderstig.

Advokatsamfundets ordförande Bengt Ivarsson har samma erfarenhet som Joakim Jäderstig: att polisen ibland ”överbelastar” NFC med utredningsuppdrag, som sedan blir inaktuella. Han ger ett exempel från sin egen advokatverksamhet, där klienten misstänktes för våldtäkt. Efter att först ha nekat till sexuellt umgänge erkände mannen efter några dagar att han haft sex med målsäganden. Han hävdade dock att det var frivilligt från hennes sida. Genast blev spermaproverna som tagits ointressanta i sammanhanget. Ändå utfördes de.

Åklagaren Eva Nemec Nordh är också beredd att, å sin myndighets vägnar, ta på sig en del av skulden för onödiga undersökningar.

– Där har ju vi åklagare och förundersökningsledare också ett ansvar, att stoppa de tekniska analyserna som vi har beställt, som när utredningen går framåt faktiskt inte behövs, säger hon.

Väntetider rubbar förtroendet

Att regeringen ser allvarligt på problemet med långa handläggningstider på NFC märks av att man tidigare i år gav Statskontoret ett utredningsuppdrag kring just forensiska undersökningar. Initiativet kom från åklagarenheten på Justitiedepartementet, och ingår i ett helt paket av frågor kring häktades villkor.

– Det vi ska göra är egentligen att testa hypotesen att beställningen och hanteringen av forensiska undersökningar är en bidragande orsak till långa häktningstider. Det är ju inte givet att det är så, förklarar utredaren Erik Axelsson.

Utredningen är inte färdig ännu. Men Erik Axelsson uppger ändå att hypotesen stämmer: Det finns ett samband mellan forensiska utredningar och långa häktningstider. Nu återstår att tydliggöra hur sambandet ser ut mer exakt. För att göra det studerar utredarna verksamhetsstatistik och jämför med häktningstider i olika ärenden. Utöver det rent kvantitativa arbetar Erik Axelsson och hans två kolleger också med intervjuer och mer kvalitativa undersökningar av exempelvis processbeskrivningar från NFC, Rättemedicinalverket (RMV), polis och åklagare.  Syftet är att förstå hur man överför utredningsbehovet till beställning hos NFC eller RMV.

Statskontorets utredning ska redovisas senast den 1 februari 2016. Några färdiga förslag på lösningar kan Erik Axelsson ännu inte ge. Men Statskontoret planerar att  samla NFC, RMV, Polisen och Åklagarmyndigheten någon gång i mitten av november för en fortsatt diskussion om vad som kan göras.

– Vi tänker oss att presentera en slags bruttolista av idéer, utifrån vad vi tror skulle kunna förbättra den här hanteringen, för att på det sättet kunna få en återkoppling.  Vi vill ju involvera dem så mycket som möjligt i arbetet, säger Erik Axelsson, som betonar att rättssäkerheten och NFC:s oberoende är en grundläggande fråga för utredarna.

– Vi får inte föreslå något som tummar på rättssäkerheten, det är en otroligt viktig aspekt. Men å andra sidan kan man ju säga att även handläggningstiderna är en förtroendefråga. Har man för långa handläggningstider så naggar också det förtroendet i kanten, konstaterar Erik Axelsson.

Rekord för vapenundersökningar

Det är tydligt att NFC:s handläggningstider är en ganska komplex fråga, som inte bara berör avdelningens eget arbetssätt eller resurser. Just därför är det också så bra med dialog och diskussioner, påpekar Lena Klasén, chef för NFC. Hon berättar att i stort sett hela mötet med NFC:s forensiska råd i oktober ägnades just åt handläggningstiderna.

– Det var en otroligt bra diskussion om vad som händer om man skickar in för mycket material eller vad som händer om vi inte svarar. Den diskussionen landade ganska snabbt i att vi måste ha en bättre dialog under tiden, säger hon.

Lena Klasén ser den nya organisationen som ett gyllene tillfälle att bryta gamla mönster och därmed komma åt problemet. 

– Nu har vi möjligheten att ta nya tag och lösa det här. Så jag har dragit igång många olika aktiviteter, samlar hela personalen och går igenom olika möjligheter som vi har för att komma tillrätta med handläggningstiderna och försöker hitta alla hinder, uppger Lena Klasén, som också har fått signaler om att NFC framöver ska få mer resurser.

Nyrekrytering, bland annat av 20 nya handläggare till fingeravtrycksenheten, är en insats som kan förväntas ge resultat så småningom. NFC räknar här med att satsningen ska börja ge effekter redan under våren. Lena Klasén förklarar att statistiken dock kommer att försämras lite under en period, eftersom avdelningen nu börjar beta av en del riktigt gamla ärenden som blivit liggande.

Kanske är NFC redan på gång att vända handläggningstiderna. I alla fall inom ett av de områden där problemen har varit störst, vapenundersökningar. NFC:s statistik för de första nio månaderna av 2015 visar på en rejäl förbättring av mediantiden för vapenanalys: från 324 dagar 2013 och 211 dagar år 2014, till 77 dagars mediantid under januari–september i år.

Annons
Annons