search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Advokatdagarna

Advokatdagarna: Trovärdighetsbedömning ställer stora krav

Seminariet om trovärdighetsbedömningar i asylprocessen fick en delvis ändrad inriktning på grund av det snabbt förändrade läget med större antal asylsökande än någonsin.

Mikael Ribbenvik, operativ chef och ställföreträdande generaldirektör för Migrationsverket, konstaterade att ärendebalanserna ökar i den aktuella situationen, där Migrationsverket får in 10 000 asylansökningar per vecka och avslutar 1 700 ärenden per vecka. Det kommer att leda till långa handläggningstider i framtiden. Det innebär också att den asylsökandes asylberättelse kommer att ligga allt längre tillbaka vid utredningstillfället.

– Jag tror att det blir ännu viktigare med trovärdighets- och tillförlitlighetsbedömningar i framtiden. Det ställer höga krav på Migrationsverket och på de offentliga biträdena, sa han.

Ribbenvik förklarade att Migrationsverket är en organisation med yngre och yngre medarbetare, som har anställt 1 000 personer per år de senaste tre åren – personer som är nya i sin yrkeskarriär.

– Frågorna är komplexa och det ligger liv i vågskålen. Bevisvärderingen blir central i detta, sa han.

När Ribbenvik var rättschef på Migrationsverket startade han ett arbete med analys av handläggning och beslut. Det ledde till riktlinjer i form av ett rättsligt ställningstagande: RCI 09/2013 om metod för prövning av tillförlitlighet och trovärdighet.

– Vi tog in internationell, europeisk och nationell rätt för att som ett handläggningsstöd stötta våra handläggare i de svåra frågorna.

Ribbenvik trodde att det är viktigt också för det offentliga biträdet att förstå hur myndigheten tänker i frågorna.

– Vi har ett gemensamt intresse. Myndigheten har ingen annan önskan än att bevisvärderingen ska ske på ett korrekt sätt och att vi får korrekta beslut, sa han.

Han betonade också vikten av att det finns en gedigen utredning och ett gediget beslut i de fall det blir avslag och går till domstol.

Advokat Helen Westlund talade om biträdets roll i asylprocessen hos Migrationsverket. Hon trodde att det är lättare att få asyl om man är en god berättare. Av de asylsökande får

38 procent avslag på grund av att berättelsen inte bedöms trovärdig.

– Vår roll blir viktig! Vi måste förklara för klienterna, så att de kan lämna en trovärdig berättelse, och förklara för myndigheterna varför klienterna säger det de gör, sa hon.

Helen Westlund gav fyra konkreta råd:

1. Träffa alltid klienten före asylutredningen. Förklara hur utredningen går till.

– De flesta är dåliga berättare och det är dem vi behöver hjälpa, sa Helen Westlund.

De flesta asylsökande har varit ett år eller mer i Sverige vid utredningen. De har förträngt det de har varit med om. Biträdet måste förklara att asylutredningen är det viktigaste i hela ärendet. Många förstår inte hur viktigt mötet är.

3. Uppmana klienten att svara på frågorna! Svenska språket är direkt – och i Sverige förväntar vi oss direkta svar. Det är annorlunda än i de flesta områden i världen, och det har klienten rätt att få veta.

4. Be klienten tänka igenom tidpunkter då saker hände.

Helen Westlund tycker att biträdet ska ha en ganska passiv roll i själva utredningen.

Biträdets jobb kommer senare: att skriva yttrandet.

– Jag tycker att jag har en skyldighet att gå igenom hela protokollet med klienten. Anteckna felaktigheter och skriv i yttrandet! Om klienten är en dålig berättare, som inte har lyckats skapa en helhet, är det vår uppgift att sätta det i sammanhang, så att man förstår vad de enskilda händelserna betyder, sa hon.

– Om det finns frågor som handläggaren inte tycker är trovärdiga – fråga klienten hur vi ska förklara det och ta upp förklaringarna i protokollet! Och om det inte finns några sådana frågor – lyft fram den saken i yttrandet, uppmanade hon.

Advokat Petter Aasheim, som ledde seminariet, pekade på stora bekymmer med kvaliteten på tolkar. Han konstaterade att asylprocessen lägger stor vikt vid en detaljerad och sammanhängande utsaga.

– Kvaliteten på tolkningen blir avgörande för klientens möjlighet att göra sina asylskäl sannolika, sa Aasheim.

Petter Aasheim visade två slående exempel där han i efterhand hade kunnat fastställa att tolkarna gjorde missvisande eller ofullständiga översättningar av den asylsökandes välformulerade och detaljrika berättelser.

Han gav några råd om hur biträdet kan motverka sådana situationer: Avbryt utredningen om klienten inte är nöjd, gå igenom protokollet med klienten noggrant, begär ny utredning om protokollet är bristfälligt.

– Och påtala brister i tolkningen för Migrationsverket så att tolkningen reklameras och tolken inte används mer, förordade Aasheim.

Lena Aronsson, rådman vid Förvaltningsrätten i Stockholm, påminde om att överklaganden i asylärenden ska behandlas med förtur i domstolarna, inom fyra månader.

– Vi ser efter om det finns ett yrkande om muntlig förhandling. Det finns möjlighet att sätta ut till förhandling ex officio, men det är ovanligt.

Det är möjligt att påkalla muntlig förhandling om det finns trovärdighetsbrister.

Innan domstolen sätter ut muntlig förhandling, funderar den över om det är ett tillförlitlighets- eller trovärdighetsärende. Om det är ett rent tillförlitlighetsärende sätter domstolen inte ut muntlig förhandling – men däremot om det är ett trovärdighets­ärende med inslag av tillförlitlighetsbedömning.

Lena Aronsson hänvisade också till rättsfallet MIG 2009:30, där det framgår att muntlig förhandling inte behöver hållas trots att det har begärts, om trovärdighetsproblemen är så omfattande att de inte kan läkas genom förhandling.

Statssekreterare Lars Westbratt, Justitiedepartementet, sammanfattade det politiska läget utifrån den överenskommelse om insatser med anledning av flyktingkrisen som regeringen hade slutit med allianspartierna.

Annons
Annons
Annons
Annons