search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Advokatdagarna

Advokatdagarna: Svåra frågor om advokatetik och intressekonflikter

Det råder enighet i hur de affärsjuridiska byråerna ser på frågor om intressekonflikter. Från några håll finns dock önskemål om förändringar.

Lena Frånstedt Lofalk, ordförande i Advokatsamfundets disciplinnämnd, inledde med att berätta om disciplinnämndens erfarenheter och några av senare tids avgöranden. Det nya regelverket från 2009 har fungerat bra, konstaterade hon. Möjligen fokuseras lite för mycket på ordalydelsen i regelverket när advokaten argumenterar i ett ärende.

Enligt Lena Frånstedt Lofalks uppfattning har de intressekonflikter som disciplinnämnden behandlat främst kommit från familjerätt och brottmål. Från affärsjuridikens område är ärendena något färre. När ärenden inom affärsjuridiken är aktuella rör de oftare mindre företag med ett fåtal ägare. Mer sällan handlar det om ärenden som rör större koncerner.

Disciplinnämnden beslutade i år att för första gången utdela en erinran för försök att påverka motparten på ett otillbörligt sätt. I det aktuella fallet hade två advokater gjort en jävsinvändning och använde den som skäl för att inte ens förhandla och på så sätt störde de förhandlingsrelationen.

Beslutet var inte förvånande kommenterade Maria-Pia Hope. Biörn Riese menade att det ger uttryck för att det har blivit tuffare tag att processa och mindre ”gentlemannamässigt”. Manfred Löfvenhaft tyckte att det är bra att disciplinnämnden agerar mot uppenbara missbruk av regelverket. Samtidigt menade han att det måste finnas utrymme för att göra misstag när man agerar mot andra advokater. Moderatorn Claes Lundblad konstaterade att det inte är riskfritt att använda sig av detta vapen i processer.

Maria-Pia Hope talade om olika aspekter på samtycke. Hon menade att det kunde vara en poäng med att utvidga de situationer där samtycke kan ges och inte enbart undantagsvis. De flesta stora advokatbyråerna tar de advokatetiska reglerna på stort allvar samtidigt som klienterna blir allt mer sofistikerade, sa hon. I andra länder som i England är det ju dessutom möjligt. Hope svarade ja på en fråga från Lundblad om hon kunde tänka sig att utöka samtycket till att omfatta så kallade controlled auctions.

– Det är inte ovanligt att internationella byråer som är aktiva i Sverige agerar för mer än en köpare. Den situationen innebär en konkurrensnackdel för oss. Egentligen ska de utländska byråerna när de agerar i Sverige följa Advokatsamfundets regler. Men vi ser att de inte gör det, sa Maria-Pia Hope.

Även Biörn Riese var bekymrad över den utländska konkurrensen på andra villkor. Samtyckesmekanismen skulle kunna användas mer, menade han. Det viktiga är att det är i klientens intresse och att tydlighet råder.

– I en globaliserad värld med globaliserade klienter är det  konstigt att det inte är harmoni mellan olika länder. Det blir en del forumshopping som en del advokatbyråer utnyttjar, sa Biörn Riese som även han kunde tänka sig att utsträcka samtycket till controlled auctions-situationen om det finns mycket ”tydliga staket” hur detta skulle fungera.

– I den perfekta världen skulle alla regelverk se likadana ut. Jag är mer bekymrad över att regelverken ser olika ut än av vad de innehåller. Man kan fråga vad som är och borde vara minsta gemensamma nämnare, tillade han.

Manfred Löfvenhaft menade att det kommersiella jävet ofta går längre än det formella. Han sa sig tro att många av byråns klienter skulle ogilla att ens få frågan om byrån skulle kunna företräda någon konkurrent till klienten i en sak där klienten har ett intresse. Däremot skulle han i klienternas intresse kunna tänka sig att öppna för samtycke i vissa redan inträdda besvärliga situationer.

Lena Frånstedt Lofalk sa sig vara tveksam till att ändra dagens regelverk som hon menade skyddar varumärket och också rymmer vissa möjligheter till samtycke i klientens intresse. Längre än så bör vi inte gå. 

Manfred Löfvenhaft reflekterade över olika aspekter på ”smittoregeln”, fiktionen att alla på byrån vet allt i alla ärenden på byrån. En särskild aspekt handlade om det värdefulla utbytet mellan universiteten och arbetsplatserna med sommarnotarierna. För att undvika att tillfälligt anställda inte får sådan kunskap så att de kan jäva en ny arbetsgivare bör byrån se till att de inte får för mycket information i ett enskilt ärende. Maria-Pia Hope delade Löfvenhafts uppfattning och menade att det nya fallet från disciplinnämnden om smittoregeln gör att byråerna måste tänka aktivt hur de ska göra och hitta ett pragmatiskt förhållningssätt. Lena Frånstedt Lofalk ansåg att det verkade klokt att skaffa ett system för sommarnotarier så att de inte blir alltför smittade.

Bäst vore, menade Löfvenhaft, om Advokatsamfundet kunde komma med ett vägledande uttalande om vilken typ av information sommarnotarier inte ska erhålla för att undvika smitta.

Biörn Riese såg en stor fara i en minskad rörlighet. En kandidat som varit flitig med praktik under sin studietid och därmed erhållit värdefulla erfarenheter riskerar att inte senare vara rekryteringsbar på arbetsmarknaden. Så kan det inte få vara.

En annan fråga som diskuterades var hur länge en intressekonflikt lever kvar. Claes Lundblad konstaterade att sekretessen i princip är evig under det att lojalitetsplikten tycks dö över tid.

– När det gäller familjerätt säger många advokater att de aldrig skulle ta ett mål mot en före detta klient eftersom de frågorna normalt inte spelar ut sin roll. I affärsjuridiken är bilden en annan. Men det är svårt att säga en månad eller ett år utan det handlar framför allt om hur länge den information som man har fått i uppdraget är relevant, sa Lena Frånstedt Lofalk.

Annons
Annons
Annons
Annons