search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Advokatdagarna

Advokatdagarna: Ny terrorlagstiftning väcker många frågor

Omkring 300 personer har, enligt Säkerhetspolisen, rest från Sverige för att ansluta sig till terroristgrupper i Syrien och Irak. Regeringen undersöker nu om deltagande i en väpnad konflikt för en terroristorganisation ska straffbeläggas.

Lars Werkström, rättschef vid Åklagarmyndigheten som på regeringens uppdrag utreder om och i så fall på vilket sätt strafflagstiftningen kan användas för att förbjuda resor som görs för att begå terroristhandlingar, redogjorde för det lagstiftningsarbete som nu pågår. Sverige ska så långt det är möjligt leva upp till två internationella åtaganden på terroristområdet – dels en resolution från FN:s säkerhetsråd som handlar om resor i avsikt att begå terroristhandlingar, dels ett åtagande i Financial Action Task Force, en internationell organisation som bekämpar terrorismfinansiering och penningtvätt – oavsett syftet med finansieringen.

I ett delbetänkande från i juni föreslår utredningen att det ska vara straffbart att resa från Sverige till ett annat land i avsikt att begå terroristhandlingar. Det ska också vara straffbart att finansiera sådana resor och medverka till dem. Det är i dag straffbart att ge terroristutbildningen. Utredningen förslår att det även ska bli straffbart att ta emot sådan utbildning. Efter tilläggsdirektiv i juni utreds nu också om det kan straffbeläggas att delta i väpnad konflikt utomlands inom ramen för en terroristorganisation.

– Men det finns betydande utmaningar, det handlar bland annat om huruvida det man vill komma åt med en ny lagstiftning redan är straffbart. Och hur förhåller sig en eventuell strafflagstiftning med ett förbud att delta i väpnad konflikt till folkrättsliga regler om krig – i vissa fall har man rätt att delta i väpnade konflikter och uppnå straffrättslig immunitet, sade Lars Werkstsröm.

Inrikesminister Anders Ygeman bekräftade att Lars Werkström har en svår uppgift.

– Var drar man gränsen för vad som är straffbart? Man kan helt förbjuda resor utomlands för att delta i väpnad strid. Man kan göra som direktiven antyder, huruvida organisationen är terrorstämplad eller inte avgör om det är tillåtet att strida för den. Men då uppkommer frågan vad som avgör om en organisation är en terrororganisation. Man kan utgå från FN:s terrorlista, EU:s terrorlista eller fatta nationella beslut, sade Anders Ygeman.

Advokat Thomas Olsson, som huvudsakligen arbetar med brottmål, känner en stark oro inför vad som håller på att ske på terroristlagstiftningområdet. Hans utgångspunkt är att all terrorism inte är av ondo.

– I assymetriska väpnade konflikter är terrorhandlingar ofta den underlägsna partens enda metod för att nå framgång mot en motpart som ofta  kontrollerar polisen, säkerhetstjänsten och militären, sade Olsson.

Som exempel angav han motståndsrörelserna som bekämpade nazismen under andra världskriget.

– I dag är det uppenbart att all lagstiftning som genomförs på terrorismens område syftar till att förhindra framför allt religiös fundamentalism. Men det framgår inte av lagstiftningen. Lagstiftningen är neutral. Den träffar såväl den som kämpar mot demokrati som den som kämpar för demokrati, sade han och tillade:

– Med den här lagstiftningen tillhandahåller vi instrument  åt partier, med andra ideologiska grunder än dagens regeringspartier, att komma åt handlingar som de anser vara politiskt icke-önskvärda. Lagstiftningen kan komma att utnyttjas för att skapa en polisstat, sade Thomas Olsson.

Lars Werkström underströk att all lagstiftning måste vara generell.

– Det är straffvärda terroristhandlingar som är det formella målet för lagstiftningen. De är klandervärda även om tio år, oavsett vilken regering vi har, sade han.

Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg, som modererade seminariet, undrade hur panelen ser på konflikten mellan förpliktelsen att folkrättsligt leva upp till säkerhetsrådets resolutioner och de krav som ställs på en lagstiftning när det gäller rättssäkerheten.

– Vi är folkrättsligt förbundna av FN-rätten. Men skulle den konkurrera med grundläggande konstitutionella värden i Sverige kommer vi i första hand att stå upp för den svenska konstitutionen. Men jag ser inte att den konflikten är så allvarlig, sade Anders Ygeman.

Anne Ramberg ställde därefter en fråga om huruvida det finns ett behov av en ny lagstiftning, hur den ska kunna bli effektiv och om den är proportionerlig.

Anders Ygeman svar på frågan var ett tydligt ja.

– Skälet till att det finns ett behov är att det finns uppenbara luckor i dagens lagstiftning. Det är förbjudet att ge, men inte att ta emot terrorträning. Känsligare är att det blir kriminaliserat att ge en ekonomisk gåva till en organisation som bedriver terror, även om syftet är gott.  Men vill man bidra till exempelvis den sociala utvecklingen i ett land kan man ge bidrag till organisationer som inte samtidigt spränger bomber, sade Anders Ygeman.

Thomas Olsson anser däremot inte att det finns något behov av en ny terrorlagstiftning.

– Terroristlagstiftningen och den som nu införs blir otroligt svår att tillämpa. För att kunna lagföra någon för utbildning i terrorism måste man få tag på den som har gett utbildningen och undersöka dennes uppsåt. Ska man åka till Syrien och hålla förhör för att ta reda på avsikten med utbildningen? Det är en lagstiftning som tyvärr bara ger säkerhetstjänsten ökade möjligheter att övervaka medborgarna och straffbelägga deras åsikter. Den ger inga möjligheter till lagföring, sade han.

Både Anders Ygeman och Lars Werkström ger Thomas Olsson rätt till viss del.

– I många fall kommer vi att se tillämpningssvårigheter med utredning och bevisning. Men kan man hindra någon enstaka individ från att åka till Syrien kan lagstiftningen ändå vara av godo. En strafflagstiftning markerar också mot företeelser som samhället tar avstånd från, sade Lars Werkström.

Finns det inte risk för att andra demokratiska intressen, som yttrandefriheten, får stå tillbaka när möjligheterna att utnyttja tvångsmedel som avlyssning utvidgas? undrade Anne Ramberg.

– Vi måste ha en lagstiftning som gör det möjligt för polis och säkerhetspolis att ställa människor till svars för handlingar som har begåtts i Syrien. Jag menar inte att det minskar möjligheten att uttrycka sin åsikt, sade Anders Ygeman.

Han berättade också att regeringen har antagit en ny nationell strategi mot terrorism med tre huvuddrag: att förebygga attentat, rekrytering och radikalisering, att förhindra att människor reser iväg för att göra terrorattentat och att försvåra utförandet av attentat.

Annons
Annons
Annons
Annons