search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Advokatdagarna

Advokatdagarna: När rollspelet i rättsprocessen inte fungerar

Enligt Bergwallkommissionen påverkades utgången i mordmålen mot Sture Bergwall av att förhandlingarna inte var kontradiktoriska.

Under advokat Bengt Ivarssons ledning diskuterade Mari Heidenborg, lagman i Solna tingsrätt, riksåklagare Anders Perklev och advokat Thomas Olsson vilka krav som bör ställas på åklagaren, försvararen och domstolen i en sådan situation.

Mari Heidenborg. expert i Bergwallkommissionen, redogjorde för granskningen. Kommissionen drog fyra slutsatser i sin rapport:

1. En nödvändig faktor för händelseförloppet var Sture Bergwalls eget agerande.

2. Under hela utredningsprocessen och rättegångarna togs särskild hänsyn till Sture Bergwalls särart. Det är den viktigaste orsaken till utgången, menade Mari Heidenborg.

3. Utredningsarbetet präglades av grupptänkande och konfirmeringsbias där åklagare, polis och psykolog hade en samsyn om Bergwalls skuld.

4. Den kontradiktoriska principen åsidosattes eftersom både åklagare och försvarare argumenterade för fällande domar.

– Det som främst skiljer kommissionens kritik från tidigare omdömen är att den har mildrat kritiken mot försvararna, sa Mari Heidenborg.

Kommissionen menar att försvararna har agerat i huvudsak riktigt utifrån försvararrollen och lojalitetsplikten. Men kommissionen kritiserar även advokaterna:

– De borde ha reagerat när de processrättsliga principerna åsidosattes och när man anpassade rättegångarna för mycket till Bergwalls särart.

Under förundersökningarna hölls en stor mängd långa förhör med Sture Bergwall.

– Men ingen gång framförde han en mer sammanhängande berättelse, förklarade Mari Heidenborg.

Det var svårt att få åklagaren att presentera materialet på ett sätt som var gripbart för rätten. Domstolarna tillät att bevisning lades fram som åsidosatte både principen om det bästa bevismaterialet och omedelbarhetsprincipen – man hörde poliser om vad Sture Bergwall hade sagt i förhör. Domstolarna godtog sämre bevismedel och satte sig i en situation där de inte fick ett tillräckligt bra underlag för sin bedömning, enligt kommissionen.

– Processprinciperna är rättssäkerhetsgarantier! deklarerade Mari Heidenborg.

– De är särskilt viktiga i ett fall när det normala rollspelet sätts åt sidan, när det inte finns någon som argumenterar mot en fällande dom. Då är det oerhört viktigt att domstolen bevakar att principerna inte åsidosätts.

Mari Heidenborg konstaterade att försvararen har ett ansvar att agera när viktiga principer åsidosätts. Men det är ändå åklagaren som har det största ansvaret för att se till att processen genomförs på riktigt sätt och att objektivitetsprincipen följs.

Riksåklagare Anders Perklev förklarade att Riksåklagaren ställer sig helt bakom kommitténs slutsatser.

– De stämmer till eftertanke. Man bör inte lägga dem bakom sig, utan hålla dem i minnet, sa Perklev.

Han konstaterade att aktörerna i Bergwallmålen inte följde reglerna.

Riksåklagaren har utfärdat etiska riktlinjer för åklagarväsendet (RåR 2014:1). Där framgår att åklagaren, när den misstänkte inte själv verkar för sitt försvar, bör ta ett särskilt ansvar för att omständigheter som annars skulle ha lyfts fram av försvararen blir belysta (kommentar till riktlinje 2).

Anders Perklev konstaterade att brottmålsprocessen omfattar en balansgång mellan effektiv brottsbekämpning och rättssäkerhet.

Rollspelet mellan parterna har till syfte att skapa det bästa underlaget för rättens prövning. Det är viktigt att skilja mellan roll och person.

– En åklagare vinner eller förlorar inga mål, underströk Anders Perklev.

Advokat Thomas Olsson började arbeta med Bergwallärendena hösten 2008.

Han menade att avgörande för utvecklingen var att åklagare och polis redovisade utredningen på ett missvisande sätt.

Enligt Thomas Olsson kan tre lärdomar dras av målen:

1. Sture Bergwall lyckades aldrig erkänna ett enda mord.

– Formellt erkände han, men han lyckades i sak aldrig lämna en berättelse som stämde med kända fakta, sa Thomas Olsson.

2. Sverige har en stark rättegångsbalk.

– Hade man tillämpat rättegångsbalken som den är tänkt och skriven, hade Bergwall inte blivit dömd för ett enda mord, hävdade Olsson.

3. Sverige har ett rättssystem som visar upp integritet och styrka.

– Det innebär att man även i ett fall som det här inte tvekar att rätta till felen, oavsett kostnader och pris, sa Thomas Olsson. 

Vid rättegångarna fick polisvittnen och sakkunniga berätta vad Sture Bergwall har sagt under förundersökningen.

– Allt som har använts för att döma Bergwall kommer från polisen och experter. Hade man tillämpat rättegångsbalken 36:16 2 st. korrekt, regeln om när man får åberopa uppgifter ur polisförhör, skulle det aldrig ha hänt, sa Thomas Olsson.

Thomas Olsson drog en slutsats:

– De små bestämmelserna som man ofta upplever är besvärliga och som domstolarna kanske suckar över har ett syfte och en funktion – att garantera balans i rättegången och den kontradiktoriska principen. De ska tillämpas enligt sin bokstav! Man ska vara exegetisk när det gäller rättegångsbalken och aldrig acceptera argumentet att det blir besvärligt, förklarade han.

Annons
Annons
Annons
Annons