search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Advokatdagarna

Advokatdagarna: Likgiltighetsuppsåtet misstolkas

Domstolarna och parterna misstolkar ofta likgiltighetsuppsåtet. Fredrik Wersäll, president i Svea hovrätt, redde ut begreppen.

Genom rättsutvecklingen i början på 2000-talet introducerades det så kallade likgiltighetsuppsåtet. Uppsåtsläran fick därmed ett delvis nytt innehåll. Men det resonemang som låg till grund för Högsta domstolens bedömning har haft ett begränsat genomslag i praxis.

Gränsen mellan medveten oaktsamhet och uppsåt, det vill säga uppsåtets nedre gräns, är en av de mest omdiskuterade och känsliga frågorna inom straffrätten. Fram till början av 2000-talet var huvudregeln i svensk rätt att den nedre gränsen skulle testas genom eventuellt uppsåt med hypotetiskt prov.

– Man testade om gärningsmannen skulle ha gjort på samma sätt om han eller hon hade varit säker på att följden hade inträffat, sade Fredrik Wersäll.

Men metoden kritiserades, bland annat därför att uppsåtsfrågan avgjordes av ett förhållande som inte förelåg.

Likgiltighetsuppsåtet etablerades framför allt genom det så kallade hiv-fallet från 2004 (NJA 2004

s. 176). En hiv-smittad man som gick på bromsmediciner hade haft sexuella förbindelser med ett stort antal män. Frågan var om han hade haft uppsåt att föra smittan vidare till männen. Högsta domstolen konstaterade att mannen hade haft sex med många personer, men att risken för att han skulle överföra smittan var relativt låg, inte minst med hänsyn till att han medicinerade. I steg två testade domstolen vilket förhållande mannen hade haft till att förverkliga risken. Enligt domstolen hade han förlitat sig på och haft en förhoppning om att risken, överföran av smitta, inte skulle förverkligas.

– Han var inte likgiltig inför att risken skulle förverkligas. Därför var det inte uppsåt, sade Fredrik Wersäll.

Två faktorer måste således föreligga för att det ska vara fråga om likgiltighetsuppsåt. Dels handlar det om hur stor sannolikheten är för att en effekt ska inträffa. Det ska vara fråga om ett medvetet risktagande. Dels handlar det om vilken attityd som finns till att risken förverkligas. Det ska finnas en likgiltighet inför följden av en gärning.

Likgiltighetsuppsåtet kompletterar avsiktsuppsåtet, som innebär att gärningsmannen har för avsikt att den effekt som kan följa av en gärning faktiskt inträffar, och insiktsuppsåtet, gärningsmannen förstod att en viss effekt var nödvändigt förbunden med en gärning, men han eller hon eftersträvade inte effekten.

– Likgiltighetsuppsåtet innebär att man varken har haft ett bevisat syfte eller en praktisk visshet, men man misstänker att en effekt kommer att inträffa. Man gör ett medvetet risktagande. Om man är positiv eller likgiltig till att den faktiska effekten inträffar är det uppsåt, förklarade Fredrik Wersäll.

Men domstolarna misstolkar ofta vad likgiltighet innebär, berättade Fredrik Wersäll.

– Många förefaller ha föreställningen att man har uppsåt om man är likgiltig. Men så är det inte. För att det ska vara uppsåt ska man vara likgiltig inför förverkligandet av det medvetna risktagandet som man har gjort sig skyldig till.

p

Annons
Annons
Annons
Annons